Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorizia - Gorjanovič-Kramberger, Karl - Gorkij, Maxim (Alexej Maximovitj Pesjkov)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GORKIJ
lyckades därmed 8/s 1916 men förlorade det
åter 28/io 1917 genom den österrikiska
Caporetto-offensiven (se d.o.). Genom fredsslutet blev G.
italiensk besittning. T.H-m.
Gorjanovic-Kramberger [-vic], Karl,
tjeckoslovakisk (kroatisk) geolog och antropolog (f.
1856), 1896—1924 prof, i geologi och
paleonto-logi vid univ. i Agram och direktör för
Nationalmuseet där, 1910 president för den
geologiska kommissionen för Kroatien och
Slavo-nien. G. utgrävde och beskrev fynden av
människor av Neandertalras (se d.o.) från
Krapina-grottan i Kroatien. K.A.G.
Gorkij [gå’fkaj], Maxim, pseud. för A 1 e
x-ej Maximovitj Pesjkov [piä’Jkaf ],
rysk förf. (f. 1868). Tidigt faderlös,
uppfostrades G. några år i sin födelsestad Niznij
Nov-gorod hos sin morfader, en urspr. välbärgad
men med åren utarmad färgare, hos vilken
dottern fick fristad efter sin mans död i
Astrachan. Vid 9 års ålder måste den sedan
en tid moderlöse gossen ut i världen för att
själv tjäna sitt bröd; erhöll först plats i en
skobutik och fick sedan pröva på en rad yrken
och sysselsättningar. Ss. kökspojke på en
Volgaångare lärde han sig läsa och skriva.
Hans första litterära bekantskap var
äventyrsromanen; inflytande från Dumas d.ä. och
Balzac spåras utan svårighet i hans tidigaste
berättarmaner. Först 15 år gammal kom G.
i en skola. Det var i Kazan, där han
uppehöll sig genom nattarbete i ett underjordiskt
bageri, sedermera skildrat i den briljanta
novellen ”Tjugosex man och en flicka”. I
Kazan (Lenins univ.-stad) gjorde studenter
honom förtrogen med den revolutionära
rörelsens radikala riktning. Efter en tids
anställning hos en bildningsintresserad advokat i
Niznij Novgorod övergick G. till ett
vagabond-liv, som förde honom vida omkr. i Ryssland.
I början av 20-årsåldern försökte han sig på
förf.-skap, däri uppmuntrad av Korolenko,
med vilken han vintern 1889—90 blivit
bekant. I en Tiflistidn. trycktes hösten 1892
berättelsen ”Makar Tjudra”, undertecknad
Maxim Gorkij (d.v.s. ”bitter, svårmodig”),
och under denna sign, ha alla hans följ,
arbeten utkommit. 1893 fick han en berättelse,
”Jemeljan Pilaj”, införd i en Moskvatidn., och
1895 väckte hans i den av Korolenko red.
tidskr. ”Russkoje bogatstvo” intagna novellen
”Tjelkasj” den litterära världens
uppmärksamhet. 1898 utkom ”Berättelser” av G. i 2 bd.
Framgången blev sällspord. Fr.o.m. nu till
tiden för den s.k. första revolutionen (1905)
stod G. vid sidan av Tolstoj som den ena av
sitt lands litterära förgrundsgestalter. De
betagande miijö- och naturskildringarna och de
V. A. Serov: Maxim Gorkij. Moskva.
i nytt ljus stående människogestalterna i hans
i mycket på skarp självsyn grundade
novellkonst hänförde så gott som alla. Samtiden såg
föga kritiskt på G:s begynnande diktning, vars
intellektuella underlag, ofta en
proletäranpas-sad nietzscheanism, icke kan sägas vara starkt.
Vad man tog för övertygande realistisk
sanning — G:s proletära kraftgestalter — var i
åtskilligt en ingalunda riktigt återgiven bild av
det faktiska livet. Utlandets beundran kom
även ganska snart hans av tidsstämningen
gynnade lyriska novellistik till del. Med
teaterstyckena ”Småborgare” och ”På bottnen” (i
sv. tolkning först kallat ”Natthärbärget”, sv.
övers. 1903) vann G., trots en mycket lös
dramatisk teknik, 1902 en stor scenisk framgång.
De följ, två åren spelades den sistn. pjäsen
över 500 gånger i Berlin. I Petersburg blev
G. medl. av det socialdemokratiska partiet och
utgav 1899—1901 i marxisternas tidskr. ”Livet”
(Zjiznj) två stora romaner ”Forna Gordejev”
(sv. övers. 1902) och ”Tre” (sv. övers. ”Tre
människor”, s.å.). Ehuru lidande av
svaghet i kompositionen vunno dessa publikens
intresse tack vare styrkan i väl utförda
detaljskildringar. På gr. av införandet av en av
G. skriven symbolisk dikt med revolutionär
syftning, ”Sången om stormbådaren”, blev
tidskr. ”Livet” indragen av censuren. S.å.
(1901) fick G. ss. politiskt misshaglig person
— 601 —
— 602 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
