Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grand canyon, Grand cañon - Grand Cayman - Grand Châlet - Grand choeur - Grand Combin - Grand danois - Grande, Severin - Grandeau, Louis Nicolas - Grande Comore - Grandel, Lars - Grandes rousses - Grand’Eury, François Cyrille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAND CAYMAN
Från Grand canyon.
tionen. De hårda kalk- och sandstenarna
bilda ofta lodräta, ibland 100-tals m. höga
avsatser, medan skiffrarna slutta mera jämnt.
Bergarternas växellagring åstadkommer i det
torra, ökenartade klimatet ett underbart
färgspel, vilket lika mycket som kanjonens
väldiga mått och fantastiska former gjort G.c.
berömt. G.c. är nationalpark. — Litt.: S. Hedin,
”G.c.” (1925). J.C.
Grand Cayman [gränd keVman], ö i
Västindien, se Caymanöarna.
Grand Chåtelet [grä fatlä’], se Chåtelet.
Grand choeur [grä kö’r], mus., se Grand
j e u.
Grand Combin [grä kåba’], se C o m b i n.
Grand danois [grä danpa’], se
Hundraser, doggar.
Grande, Severin, norsk målare (f. 1869),
hämtade tidigast sina motiv från norska
bondstugor och gamla Kristianiapartier, oftast
målade i ett brunaktigt ljusdunkel; senare har
han främst funnit dem i franska och
italienska gatu- och landskapsvyer, vilka han
småningom övergivit för stilleben och
landskapsmålen i lysande expressionistisk kolorit.
M.Bjn.
Grandeau [grädå’], Louis Nicolas,
fransk agrikulturkemist (1834—1911), prof, i
Paris 1893, upprättade i Frankrike den första
försöksstationen för lantbrukskemi. G. utgav
bl.a. ”Traité d’analyse des matières agricoles”
(1877; 3 éd., 2 bd, 1897) och ”L’agriculture et
les institutions agricoles du monde” (5 bd,
1905—12). Lj.
Grande Comore [gräd kåmå’r], ö bland
Ko-morerna (se d.o.).
Grandel, Lars, medaljgravör (1750—1836),
var först elev av Konstakad. och G.
Ljungber-ger, studerade så i Paris och i Rom och blev
efter hemkomsten prof, vid Konstakad. 1796
och gravör vid myntverket 1799. G. har i
form-säker klassicism utfört ett stort antal medaljer,
bl.a. över Gustav HI:s statsvälvning 1772 och
Gustav IV Adolfs kröning 1800. G. var
Konst-akad:s direktör 1816—28. G.V.
Grandes rousses [gräd ro’s], bergmassiv i
Dauphinéalperna, ö. om Grenoble; högsta topp
3,473 m.ö.h.
Grand’Eury [grädöri’], Franc ois C y r i
1-1 e, fransk geolog och fytopaleontolog (1839—
1917), 1863—99 prof, vid bergsskolan i Saint
Étienne, arbetade även som gruvexpert och
— 715 —
— 716 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
