Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granula - Granulationsvävnad - Granulering - Granulit - Granvella, Antoine Perrenot de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANULATIONSVÄVNAD
nåders el. organs ytor, t.ex. cell-g. (se Cell),
g. i vita blodkroppar (se Blod), sår-g. (se
Granulationsvävnad), fin- el.
grov-granulerad lever- el. njuryta (se
Lever-c i r r h o s och Skrumpnjure) m.m. T.H-n
Granulationsvävnad [-fo’ns-] är en
vävnads-nybildning, som kommer till stånd för att
bortskaffa el. avgränsa sönderfallna
vävnads-partier el. främmande inlagringar och för att
utfylla på gr. av skador el. sönderfall
uppkomna vävnadsluckor i kroppen. Följer man
t.ex. läkningsprocessen av en för intorkning
skyddad, genom sårskada uppkommen
väv-nadsförlust i huden, finner man sårytan efter
4—5 dagar täckt av tätt stående, livligt röda
knottror. Dessa bestå av g., en från
sårbottnen framväxande ung, lucker, mycket kärlrik
bindväv (se d.o.), vilken innehåller rikligt med
vandringsceller, vita blodkroppar och
plasmaceller. Varje knottra motsvarar
förgrenings-området för ett framväxande blodkärl, och
knottrornas röda färg betingas av
biodfyllna-den i dessa. Såret utfylles av denna g.,
över-växes därefter från sårets kanter av hudepitel,
varefter g. ombildas till en allt fastare och
samtidigt skrumpnande bindväv, ärrvävnad (se
Sårläkning). G. kan vid retning av såret
genom bakterier växa så betydligt, att en
svampaktig vävnad, populärt kallad dödkött
el. svallkött, uppstår, varigenom läkningen
försenas. Även sårbildningar inom kroppen
utfyllas på samma sätt av g. från sårets väggar.
Omkr. sönderfallna vävnadspartier i kroppen,
nekroser och infarkter (se d.o.), omkr. fastare
fibrinösa exsudat (se d.o.) i kroppshålor och
omkr. blodproppar (se d.o.) i kärl utbildas
också g., som inväxer i dessa döda vävnader,
resorberar och undanskaffar dem, utfyller
området för att slutl. även här övergå i fastare
bindväv och läka skadan genom ärrbildning.
Kunna de avdöda partierna ej resorberas el.
gäller det inkomna oresorberbara främmande
kroppar, avkapslas dessa genom en g., vilken
sedan ombildas till en bindvävskapsel. Om
utbildning av g. vid benröta, se d.o. Även av
bakterier framkallade förstörelsehärdar,
ab-scesser (se d.o.), resorberas och utläkas genom
utbildning av g. och ärrbildning, såvida icke
bakterierna leva kvar inom dem, då en
kronisk varbildning inställer sig från den
omgivande g., den s.k. abscessmembranen, och leder
till uppkomst av varavsöndrande fistlar (se
d.o.). T.H-n.
Granule’ring, metall., finfördelning, särsk.
metoder, varigenom metaller i smält tillstånd
i strålform hällas i vatten och därvid mer el.
mindre fint fördelas. G. användes såväl i stor
skala, t.ex. med järn i vissa metallurgiska
pro
cesser, som i mindre skala för finfördelning
av metaller för kemiskt bruk. K.A.G.
Granuli’t (till lat. gra’nulum, litet korn) är
den äldre i Fennoskandia använda, generella
benämningen på finkorniga, kristalliniska
kvarts-fältspatbergarter av leptitens typ (se
L e p t i t) men har numera en mer begränsad
betydelse och användning. Prototyp är den
saxiska g. i Erzgebirge, en rödlätt,
granatförande, till struktur och
mineralsammansättning bandartat växlande fin—småkornig
bergart av granitisk karaktär, som under pågående
veckningsrörelser inpressats och differentierats
i jordskorpan. — Likaså användes
benämningen fortfarande i Fennoskandia för det
vidsträckta, antagl. likartade Lappmarkens
g.-om-råde i nordligaste Finland. G.Fn.
Granvella [-vä’la], Antoine Perrenot
de, spansk statsman (1517—86), en av
mot-reformationens mäktigaste kyrkofurstar,
var äldste son till
Karl V:s
statssekreterare Nicolas Perrenot
de G. (1484—1550).
Under studier vid
Pa-duas m.fl. univ.
förvärvade G. utom en
grundlig juridisk och
teologisk bildning
också omfattande
språkkunskaper. En
tid kanik i
födelse
staden Besan^on, blev G. 1540, 23 år
gammal, biskop i Arras, vilket ämbete han
beklädde i två decennier. Vid tridentinska
mötets öppnande 1543 drog G. hela Europas
uppmärksamhet till sig med ett tal, genomandat
av entusiasm för Habsburgs världsmakt och
ett glödande hat till Frans I. 1547 förmedlade
han underhandlingarna med Johan Fredrik
av Sachsen och Filip av Hessen och tog del
i den senares förrädiska tillfångatagande. Vid
faderns död 1550 inträdde G. i hans ställe
som kejsarens mäktigaste man och gick sedan
i tjänst hos Filip II. Då Margareta av Parma
s.å. utnämndes till ståthållarinna av
Nederländerna, följde G. med som den eg. regenten.
1650 blev han ärkebiskop och följ, år kardinal.
Ett redskap för den despotiska politik, som nu
fördes, blev G., som vinningslystet slagit under
sig stora inkomster, så hatad, att konungen
efter de kraftigaste påstötningar från alla håll
måste avlägsna honom 1564. 1570 deltog han
i bildandet av förbundet mellan Spanien,
Kyrkostaten och Venedig mot turkarna, 1571
vicekonung i Neapel, regerade G. med mildhet
— 731 —
- 732 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
