Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grape, 1. Anders - Grape fruit - Graphic, The - Graptoliter - Graptolitskiffrar - Gras, Felix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAPE FRUIT
Både ss. biblioteksman och nordisk
språkforskare har G. nedlagt ett betydelsefullt och
högt skattat arbete. Bland hans skrifter
märkas textuppl. av O. J. Bromans ”Glysisvallur”
(1911—31, jämte K. Hægermarck) och av
”Yng-lingatal”, 1—4 (1914). Jämte O. v. Friesen
redigerade han det mönstergilla praktverket
”Codex argenteus ... phototypice editus” (1927)
och utgav ”Om Codex argenteus, dess tid, hem
och öden” (1928). W.N.
Grape fruit [grélp fröt], se
Apelsinträdet, sp. 1302.
Graphic, The [öa grä’fik], engelsk
vecko-tidskr., utges sedan 1869 i London, särsk.
bekant för sitt utmärkta bildreportage till
världshändelserna. W.N.
Graptolfter (till grek. gra’fein, skriva, och
lithos, sten), en utdöd grupp av kavitetsdjur,
som levde under silurperioden och hänföras till
hydroiderna. De finnas vanl. bevarade i skif
fer med det yttre av kitin bestående höljet,
peridermet, hoppressat, mera sällan i relief i
kalkspat el. svavelkis. G. voro
kolonibyggande djur, och de synas stundom endast som
streck i bergarten, liknande skrivtecken, därav
namnet. — Av g. finnas 3 väl skilda grupper:
I. Graptoloi’dea, bilda enkla el. greniga
kolonier (rabdosom), som bära endast ett slags
boningskamrar, s.k. tekor, sittande i 1, 2 el.
flera rader, och som utgå från en sikula, det
urspr. djurets hus. Hit höra de flesta
g.-släktena. Ex. Monogra’ptus med odelat
rabdosom och en enkel rad tekor, Diplograptus och
Climacograptus med enkelt rabdosom och 2
rader tekor, Didymograptus, Tetragraptus,
Dichograptus, Dicellograptus med på olika sätt
delat och grenat rabdosom. — II. Retioloi’dea,
ha enkelt rabdosom omgivet av ett periderm
med nätformiga förtjockningar och ett slags
tekor. Ex. Retioli’tes. — III. Dendroi’dea ha
träd- el. buskformigt grenat rabdosom, vars
grenar ofta äro förenade genom tvärtrådar och
utgå från en häftskiva el. en sikula. Tekorna
äro av olika slag, ss. närings-, köns-
(gonan-gier) och knoppningsindivider. Ex.
Dictyo-graptus, Dendrograptus. — Hos släktet
Diplograptus har man iakttagit bildning av ett slag
”storkolonier”, i det att flera rabdosom genom
den distalt utväxande axeln, ”virgulan”, växa
samman och bilda en stor skiva med en
”sim-blåsa” och ett flertal mindre blåsor
(”gonan-gier”), i vilka en mängd små koniska sikulor
bildas, som i sin ordning ge upphov till nya,
enkla kolonier. — G. uppträda vid början av
undersilur med släktet Dictyograptus och ha i
undersilur och översilur (se S i I u r s y s t
e-m e t) en mycket rik utveckling, men endast
några få arter (av Dendroidea) leva kvar i de-
von. De olika släktena och arterna avlösa
varandra i en rask följd. De äro vitt spridda
över hela jorden samt äro viktiga ledfossil.
K.A.G.
Graptolitskiffrar äro i silursystemet
förekommande tunnskiffriga lerskiffrar, ofta något
bituminösa, i vilka graptoliter uppträda ganska
Graptolitskiffer med Climacograptus från
Fågelsång. 2 ggr. först.
rikligt, medan andra fossil så gott som saknas.
G. äro avlagringar från grunt, men lugnt
vatten, där de planktoniskt (el. möjl.
pseudoplank-toniskt) levande graptoliterna sjönko till
botten. De olika graptolitfaunorna avlösa
varandra med samma ordning i olika trakter av
jorden. Man har därför i g. kunat särskilja
olika zoner, på sina ställen ända till 40
stycken. K.A.G.
Gras [gra], Felix, provensalsk skald (1844
—1901), en av Felibreförbundets (se d.o.)
förnämsta skalder. I dess kalender, ”Armana
pro-venQau”, debuterade G. med smärre dikter
1867. Hans första stora dikt ”Li carbounié”
(”Kolarna”, 1876), ett lantligt epos i 12 sånger,
prisbelönades. Därpå följde ett nytt epos i 12
sånger, ”Toloza” (1882), behandlande
albigen-serkrigen. I ”Roumancero proven^au” (1887)
— 735 —
— 736 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
