Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimmelshausen, Hans Jacob Christoffel von - Grimmia - Grimner - Grimnismal - Grimnät - Grimoald - Grimsby, Great - Grimsel - Grimskaft - Grimskär - Grimslöv - Grimstad - Grimsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRIMMIA
Jahrh.”’ (1924); E. Ermatinger, ”Weltdeutung
in G:s Simplicius Simplicissimus” (1925); W.
Burkhard, ”G.” (1929). Lff.
GrEmmia, bladmossläkte av fam. Grimmia’ ceæ
med utbredning över hela jorden, i tropikerna
dock merendels blott i bergstrakterna,
innefattande 250 arter, därav 55 i Europa och bland
dem 23 endemiska, och utgörande på stenar och
klippor i täta tuvor växande mossor av
mörkgrön, brun el. svartaktig färg, med glatta, ofta
i en lång, rak el. krökt hårspets utlöpande blad
och klotrund el. äggformig kapsel. Anteridier
och arkegonier sitta hos vissa arter i skilda
gyttringar el. å olika skott hos samma individ
(autoeciska arter), hos andra å olika individ
(dioika arter). Hos flera förekommer vegetativ
förökning genom groddknoppar. Allmänt i
Sverige förekommande arter äro t.ex. G.
hetero’-sticha, acicula’ris och cane’scens. O.Gz.
Grimner, se Grimnismal.
Grimnismal, en av d.ä. Eddans gudasånger.
Den omramas av en rätt fristående
prosaberättelse om hur Oden, därtill föranledd av en
ordväxling med sin maka Frigg, i gestalt av
Grimner (”den maskerade”) besöker sin
fosterson konung Geirröd, som Frigg beskyllt för
snålhet. Geirröd lät nu sätta Grimner mellan
två eldar och unnade honom varken mat el.
dryck. Gästen kvad då G. och gav sig därefter
till känna. Dikten, som är skriven på
Ijoöa-håttr, utgör en enda monolog, där Oden
utvecklar sin mytologiska lärdom; för kännedomen
om den fornvästnordiska mytologien hör den
till de allra viktigaste källorna. E.H.
Grimnät, se Fiskredskap, sp. 629.
Grimoald, langobardisk konung (d. 671).
Urspr. hertig av Benevent, inblandade sig G.
662 i strider om den langobardiska kronan
och bemäktigade sig själv denna. G:s regering
är märklig därigenom, att under densamma
arianismen definitivt besegrades i hans rike. B.
Grimsby [gri’mzbi], Great G., stad i
Lin-colnshire, England, på s. sidan av Humber, s.ö.
om Hull; 92,463 inv. (1931). Tack vare sitt
gynnsamma läge i förhållande till Doggersbank
har G. sedan mitten av 1800-talet utvecklats
till världens förnämsta fiskehamn (1,280
fiskefartyg om 102,000 ton). Goda förbindelser
med landets industricentra ha också gjort G.
till en betydande hamnstad med export av kol,
maskiner, bomulls- och yllevaror.
Regelbundna båtförbindelser med ett flertal av
kontinentens större hamnstäder samt med Sverige.
In-och utgående tonnaget uppgick 1928 till
4,309,000 nettoton. Skeppsvarv; repslageri-,
bryggeri- och garveriindustri. Sv.
vicekon-sulat. S
Grimsel, pass i Bernalperna, Schweiz, mellan
Aares (Haslital) och Rhönes dalgångar; 2,164
Grimselpasset.
m.ö.h. På G:s n. sida, vid G. hospiz (1,875
m.ö.h.), stora dammanläggningar för
Haslida-lens kraftverk. S.
Grimskaft, se G r i m m a.
Grimskär, holme strax s.ö. om Kalmar;
fyr-plats och mistsignalstation.
Grimslöv, stationssamhälle i Skatelövs s:n,
Kronobergs län, 8 km. s.ö. om Vislanda vid
Karlshamn—Vislanda järnväg. Vid G. ligger
Kronobergs läns folkhögsk. och
lantmannaskola. J.C.
Grimstad, hamnstad i Aust-Agder fylke, s.
Norge, s.v. om Arendal; 2,356 inv. (1930). G.
Grimstad.
står genom järnväg norrut i förbindelse med
Tveitsundbanan. Export av trävaror. S.
Grimsten, hd i s.v. Örebro län, gränsar intill
Västergötland, omfattar socknarna Hackvad,
Viby och Ramundeboda; 310,69 kvkm., därav
292,75 land; 7,003 inv. (1931; 24 inv. pr kvkm.);
67,25 kvkm. åker (1927; 23,o °/o av landarealen),
159,ii kvkm. skogsmark. N.ö. delen el.
Hackvads s:n och angränsande delar av Viby s:n
utgöras av en bördig slätt på kambrisk sandsten,
s.v. hörnet av Närkeslätten, som strax s. om
— 915 —
— 916 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
