Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gröndal, Johan Gustaf - Gröné, Otto - Gröne riddaren - Grönfinksläktet - Grönfoder - Grönfoderträda - Gröngula alger - Gröngödsling - Gröngöling - Grönhagen, ätt - Grönhagen, 1. Claes Vilhelm - Grönhavre - Grönhögen - Gröning - Grönkalksten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNÉ
jör i Patent-a.-b. Gröndal-Ramén. De mest
kända av G:s uppfinningar äro hans
magnetiska separator för anrikning av järnmalm
och hans brickettugn för agglomerering av
pulverformig malm. G. har vidare gjort en rad
uppfinningar inom området för järnmalmers
röstning och reduktion samt ugnskolning. 1907
kallades G. av Uppsala univ. till fil. heders-d:r.
Han har publicerat uppsatser i in- och
utländska tekniska tidskr. /.S.
Gröné, Otto Henrik, läkare (f. V12 1872),
med. kand. 1898, med. lic. 1901, med. heders-d:r
i Lund 1918, lasarettsläkare och överläkare vid
Malmö allmänna sjukhus’ barnbördsavd.
sedan 1909, styresman för Malmö allmänna
sjukhus 1917—30. Å.Ch.
Gröne riddaren, folksaga, se Fågel blå.
Grönfinksläktet, Chloris, tillhör fam.
finkfåg-lar bland tättingarna och utmärkes av grov,
Grönfink, Chloris chloris.
rak näbb och kluven stjärt, i fjäderdräkten
ingå grönt och gult. Släktet omfattar 3 arter,
av vilka en finnes i Sverige. C. chloris,
grön-finken, går upp till Jämtland men är allmän
endast i landets s. hälft. Hannen är ovan
olivgrön med gulgrön övergump och undersidan
gröngul. Honan är mera grå. Längd 160 mm.
Födan utgöres av frön, späda knoppar och
insekter. Strykfågel. H.B-n.
Grönfoder är kreatursfoder i grönt tillstånd
av för ändamålet på åker odlade växter.
Allmännast är vickerhavren, i vilken oftast
inblandas även ärter och någon gång hästbönor;
men även grönråg, ofta med luddvicker; blå-
luzern, vitsenap och grönfodermajs, spergel
m.fl. G. var en förutsättning för den förr på
slättbygden ganska vanliga
sommarstallfod-ringen. Hj.P.
Grönfoderträda är ett slags halvträdesbruk,
där man å trädan odlar grönfoder (se d.o.).
Efter hand som trädan befrias från grönfodret
(genom skörd el. avbetning), påbörjas
bearbetningen för sådd av höstsäd. Hj.P.
Gröngula alger, se Gulgröna alger.
Gröngödsling består däri, att man odlar en
för ändamålet särsk. lämplig gröda som, innan
mognadsstadiet inträder, nedplöjes. Lämpliga
växter för g. äro främst baljväxterna, emedan
de samla kväve ur luften. Mest berättigad är
g. å lätta sandjordar, där man å trädan kan
odla den snabbvuxna, djuprotade och frodiga
blåa lupinen. Humleluzern som g. utsås på
våren i stråsäd. Efter stråsädens skörd
tillväxer den snabbt och är på senhösten färdig
för nedplöjning. Lupinen går väl till på
kalk-fattig, men humleluzernen endast på kalkrik
jord. Hj.P.
Gröngöling (av adj. grön och en biform till
gul, jfr sv. dial. gröngylling}, fågelart, se G r ö
n-spettsläktet. — I överförd bemärkelse
även: person, som icke är ”torr bakom öronen”
el. är omogen i fråga om ålder el. erfarenhet;
jfr ty. gelbschnabel i samma betydelse. E.H.
Grönhagen, ätt adlad 1678. Landshövdingen
på Gotland Johan Didrik G. (1681—1738)
blev friherre 1731, hans gren utslocknade 1777
med sonen G. 1). C.
1) C 1 a e s V i 1 h e 1 m G., friherre, politiker
(1732—77). I Kanslikollegium 1751, senare
militär, uppträdde G., ehuru han icke uppnått
laglig ålder, på riddarhuset vid riksdagen
1755/56. I ett mot ”Ärlig svensk” riktat,
svidande och skarpsinnigt memorial framställde
han en princip, som blev grundläggande för det
s. k. hovpartiets ideologi: maktens delning
mellan de skilda statsorganen i st.f. dess
koncentrering hos ständerna. Som en av
oppositionens farligaste talare berövades han säte och
stämma 1756. Efter militärtjänst i Frankrike
åter på riddarhuset från 1760, slöt sig G. till
mösspartiet, till vars främste talare han hörde.
P.N-m.
Grönhavre, se Havre.
Grönhögen, fiskehamn på Ölands v. kust,
7,5 km. n. om öns s. udde. G. är en Statens
fiskehamn och särsk. avsedd som stödhamn för
laxfisket. I hamnen är anordnad en Sv. sällsk.
för räddning av skeppsbrutna tillhörig
livräddningsstation, med däckad motorlivbåt. E.Hg.
Gröning, se Gulsparv.
Grönkalksten, glaukonithaltig kalksten (se
Glaukonit), t.ex. ceratopygekalken och de
— 1063 —
— 1064 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
