Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guaicurú - Guaimi - Guaira, La - Guaita, Stanislas de - Guajacum - Guajakharts - Guajakol - Guajakträ - Guajava el. Guava - Guajira
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUAJIRA
kvarlever nu blott en grupp cadiuéo (se d.o.).
Hit hörde också det utdöda ryttarfolket
api-bon. Bland ännu kvarlevande g.-stammar
märkas payagua kring Rio Paraguay och toba
kring Rio Pilcomayo. G.B-r.
Guaimi, se G u a y m i.
Guaira, La [la gøal’ra], viktigaste
hamnstaden i Venezuela, vid Karibiska havet; 8,323 inv.
(1926). G., som står i järnvägsförbindelse med
Caracas, har trots sin öppna redd 13
ångbåts-linjer, som underhålla regelbunden trafik.
Viktigaste exportartiklar äro kaffe, kakao och
hudar. Radiostation. H.Bm.
Guaita [güäta’], Stanislas de, markis,
fransk förf. (1861—98), utgav 1881—85 tre
dikt-saml. av starkt symbolistisk prägel, slog
därefter in på alkemi och kabbalistiska studier
(”Essais de Sciences maudites”, 2 bd, 1886—92,
urval 1916), grundade orden Rose-Croix och blev
i viss mån teoretisk ledare för den moderna
dekadent-ockultismen. — Litt.: M. Barrès, ”Un
rénovateur de 1’occultisme, S. de G.” (1899;
omtr. i B:s’ ”Amori et dolori sacrum”, 1902).
Lff.
Guaja’cum, ett amerikanskt växtsläkte av
fam. Zygophylla’ceæ med 4 arter, ständigt grö-
Gren med blommor och frukt av Guajacum
officinale.
na träd el. buskar, växande i trakterna kring
Karibiska havet. De viktigaste arterna, G.
offi-cina’le och G. sanctum, jämförelsevis små träd
av intill 12 m. höjd, ha en mycket hård, tung,
i vatten sjunkande, aromatiskt luktande,
grön-brun kärnved, varav erhålles handelns
gua-j a k t r ä, pockenholts el. lignum sanctum, som
användes till finare och grövre svarveriarbeten,
kägelkulor, valsar o.d. Jfr Guajakharts.
A.V-e.
Guaja’kharts, sekretet från kärnveden av
Guaja’cum (se d.o.) officina’le, utgöres av
grönsvarta el. mörkt rödbruna stycken, på ytan
täckta av ett grönt stoft. Vid rivning avger g.
lukt av vanilj. Hartset utvinnes på så sätt, att
stamstycken borras på längden och upphettas i
ena ändan, varvid hartset flyter ut, el. också
ut-kokas veden med vatten, varvid det avskiljes.
G. består till 70 % av guajakonsyra, som av
oxidationsmedel överföres till guajakblått,
gua-jacinsyra 12%, g.-syra 10—13%, guajakgult
och vanillin. Användes som svettdrivande och
urindrivande medel och ingår som beståndsdel i
guajakdroppar (guajaktinktur) med
ammoniak, Tinctu’ra guaja’ci ammonia’ta, även
benämnda giktdroppar el. gikttanddroppar,
enär de huvudsaki. brukas i husmedicinen mot
gikt och tandvärk. Bildningen av guajakblått
ligger till grund för g:s användning för
påvisande av blod. J.H.
Guajakol [-kåT], pyrokatekins
monometyl-eter, C6H4(OH)OCH3(1:2), finnes i stora
mängder i kreosot och vinnes ur denna genom
upprepad fraktionering. Den var länge bekant
endast i flytande form som en gulaktig vätska
men bildar i ren form färglösa kristaller med
smältpunkt 31—32°. Användes mest i form av
karbonat, Guajaco’li carbo’nas,
guajakol-karbonat, i dos av 0,2—0,5 gr. vid
tuberkulos. J.H.
Guaja’kträ, bot., se Guajacum.
Guaja’va el. G u a v a, Psi’dium guaja’va, är
den viktigaste av de 100 arter, buskar el. små
träd, som detta tropiskt-amerikanska, till fam.
Myrta’ceæ hörande växtsläkte omfattar.
Växtens röda el. gula, päronformade el. äppellika
frukt, som även kallas g., ätes sällan rå, men
användes däremot i stor utsträckning till
beredning av en mycket uppskattad fruktmos,
g.-marmelad, som är en stor handelsartikel. En
brasiliansk art, P. cattleya’num, smultron-g.,
med körsbärsstora, brunröda frukter, vilka i
smak påminna om smultron, låter sig odlas
t.o.m. vid Rivieran. A.V-e.
Guajira [gpazi’ra], se G o a j i r a.
Blommande kvist och frukt av Psidium guajava.
— 1093 —
— 1094 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
