Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guanajuato - Guancher - Guanhöns - Guanidin - Guanin - Guano - Guantánamo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUANTÄNAMO
Katakomber i Guanajuato, i vars ytterst torra
luft liken i stället för att övergå i förruttnelse
torka in och slutligen falla till stoft.
2,045 m.ö.h., omgiven av silvergruvor; 19,408
inv. (1921). Staden G. grundlädes 1554 och hade
en tid över 100,000 inv. O.P.
Guancher [gpa’ncar], Kanarieöarnas
urinvånare, voro vid upptäckten ett stenåldersfolk,
som talade ett med berbernas besläktat språk.
Befolkningen var ej enhetlig. De egentliga g.
på Tenerife voro högväxta, blonda och
blåögda, men det fanns även två andra
befolkningsskikt, som av en del forskare ej räknas till
g. och av vilka det ena utmärkte sig för
medellång växt, långskallighet och mörkt hår,
medan individerna tillhörande det 3:e voro mycket
småväxta och kortskalliga. G. odlade jams och
bönor och höllo får, getter, hundar, duvor och
kaniner. Getmjölk och rötter utgjorde en stor
del av deras föda. De malde med hjälp av
roterande handkvarnar. De bodde dels i grottor,
dels i runda el. till formen ovala hyddor.
Deras klädesplagg voro förfärdigade av getskinn
el. av flätade palmblad el. säv. Som vapen
användes slungor, klubbor och spjut av trä, ofta
försedda med hornspets. På Tenerife voro
stenverktygen endast tillknackade, på de
andra öarna även slipade. Liken mumifierades
och inlades i grottor. G. ha nu helt uppgått i
den inflyttade spanska befolkningen. G.B-r.
Guanhöns, släktet Orta’lis av fam.
hockofåg-lar bland hönsfåglarna, utmärkes av ett tunt,
lågt, välvt näbb, vid roten försett med vaxhud.
Huvudet är befjädrat men saknar kam,
strupen och trakten kring ögat äro dock nakna.
Stjärten är lång och avrundad. Hit höra bl.a.
O ve’tala, vars utbredningsområde sträcker sig
från Colombia till s. Texas, och den i n.v.
Sydamerika levande, fläckiga O. gutta’ta. Den
senare arten är egendomlig därför att honorna
bygga ett gemensamt bo. O.C-n.
Guanidi’n, HN =C(NH2)?, kem., är en stark
ensyrig bas, som bildar färglösa, mycket hy-
groskopiska kristaller. G. ger med syror
väl-kristalliserade salter. G. bildas vid oxidation av
guanin (därav namnet) och framställes genom
uppning av rodanammonium el. genom att
an-lagra ammoniak till cyanamid. Vid
upphettning med alkali hydrolyseras g. i urinämne
och ammoniak. Fysiologiskt viktiga g.-derivat
äro kreatin, kreatinin och arginin m.fl. Lj.
Guani’n, 2-amino-6-oxipurin, vanligen amorft
pulver, kan dock framställas kristalliniskt.
G. ingår i vissa nukleinsyror (se d.o.), i guano
och i urinen hos många evertebrater; oxideras
i människokroppen till urinsyra. Wk
Gua’no (från spa., eg. ett sydamerik.
indianord), fosforsyre- och kvävehaltigt gödselmedel
av starkt sönderdelad fågelspillning jämte
fiskrester, som anhopats på regnfattiga
häckplatser för sjöfåglar, särsk. å Sydamerikas
västkust. Redan 1840 kom s.k. Peru-g. från
Chin-chaöarna utanför Perus kust till Europa.
Denna g. innehöll 12—15 % kväve och 13—14°/o
fosforsyra. De bästa lagren blevo snart tömda
och allt sämre, kvävefattigare, tagna i anspråk.
Man har sedan länge brukat behandla g. med
svavelsyra för att göra fosforsyran lättlöslig.
Den benämndes då upplöst g. el. g.-superfosfat,
under vilket senare namn superfosfaten av
annat råmaterial förr ofta försåldes. Hj.P.
Guantånamo [gQanta’namå], stad på Cuba
vid G.-bukten; 14,762 inv. (1919). Exporterar
sockerrör och kaffe. G.-bukten överläts 1903
till U.S.A. H.Bm.
Guanobrott på en av Chinchaöarna utanför
kusten av Peru.
— 1097 —
— 1098 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
