Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guardi, Francesco - Guardian - Guarini, Battista - Guarini, Guarini (Camillo) - Guarini di Verona - Guarneri (Guarnerius), familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUARNERI
F, Guardi: Folkfest på Venedigs piazzetta. Louvren.
tad helhetsverkan, som gjort, att man i honom
sett den förste, som kunnat fästa lagunstadens
speciella atmosfär på duken. — Litt.: G.
Fioc-co, ”F.G.” (1924); G. Munthe, ”F.G.”. (i ”Ord
och bild”, 1925); M. Tinti, ”F.G.” (1930). G.S.
Guardia’n, se G a r d i a n.
Guari’ni [gQa-], Giovanni B a 11 i s t a,
italiensk skald (1558—1612). G:s pastoraldrama
”Pastor fido” (Den
trogne herden) (1590),
som han arbetade på
i 9 år, fick europeisk
ryktbarhet,
efterbildades och översattes
(sv. övers, av
Dahl-stierna och J. T.
Geisler på 1600-talet).
Det följer ganska
troget Tassos ”Aminta”,
är detta verk
underlägset men blev
mera populärt.
”Pas
tor fido” är mera en lyrisk dikt än ett drama
och utmärker sig för elegant versbehandling
och musikaliskt språk; det bidrog kraftigt till
herdegenrens popularitet och får anses vara
direkt föregångare till d’Urfés ”Astrée”. A.P-n.
GuarFni [gQa-], Guarini, eg. C a m i 11 o
G., italiensk arkitekt (1624—83), vid sidan av
Bernini och Borromini den italienska
barockens främste arkitekt, anslöt sig särsk. till den
senares stil. Han kallades av Mazarin till
Paris och var därefter i Turin verksam för
hertigen av Savoyen; vistades troligen även i
Lissabon och Spanien. I sin monumentala
uppfattning en av sin tids yppersta, har han haft stort
inflytande, bl.a. på tysk barock. Följande
byggnader av G. äro bevarade: kyrkorna San
Lorenzo och Sant’ Andrea samt Palazzo
Ca-rignano i Turin och kungl. slottet i
Rac-conigi. K.E.S.
Guari’ni di Verona [gQa-], italiensk lärd
(1370—1460), studerade i Konstantinopel under
Chrysoloras och verkade sedan efter
hemkomsten i resp. Verona, Venedig, Florens och
Fer-rara som lärare i grekiska och ivrig
befräm-jare av klassiska studier. G:s förnämsta
arbeten äro övers, av Strabon och ett
sammandrag av Chrysoloras’ grekiska grammatik:
”Erotemata Guarini”. Han har dessutom övers.
Plutarchos och kommenterat Persius,
Juvena-lis och Martialis. G.Bgh.
Guarneri [gQarnä’ri] (G u a r n e r i u s),
jämte Amati och Stradivarius Italiens berömdaste
violinbyggarfamilj. Den förnämste
representanten för denna familj var Giuseppe
Antonio (f. 1687), kallad del G e s ü. Några av
hans instrument äro lika betydande som
Stradivarius’; han har emellertid byggt även
mindervärdiga sådana, då han förde ett
äventyrligt liv och t.o.m. måste sitta några år i
fängelse. H.M
— 1101 —
— 1102 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
