Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guayana, Guiana, Guyana - Befolkning - Historia - Ekonomisk geografi - Litt. - Guayanaceder - Guayaquil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUAYAQUIL
äro nu nästan lika talrika som negrerna. Även
en del kineser finnas. J.F.
Historia. G:s kust upptäcktes 1499 av Alonso
de Hojeda. Det inre genomströvades först av
äventyrare av olika nationalitet, vilka ville
upptäcka sagosjön Parima och guldlandet
Eldorado. De första kolonierna vid kusten synas
ha anlagts av holländarna, vilkas område
efter grundandet av Nederländsk-västindiska
kompaniet 1621 utvidgades. Under 1600-talet
började även fransmän anlägga kolonier
(Cayenne), likaså portugiser från Amasonfloden
och engelsmän i Surinam. Mellan de
europeiska kolonierna ägde länge strider rum,
särsk. under revolutionskrigens (se d.o.) skede.
I samband med nyordningen efter
Napoleons-krigen reglerades äganderättsförhållandena.
Franska G. är bekant ss. deportationsort
alltsedan den stora revolutionen. På de 50 km.
n.v. om Cayenne belägna klippöarna lies du
salut, bland dem Djävulsön, befinna sig i våra
dagar de flesta straffanstalterna. [B.]
Ekonomisk geografi. Jordbruk är
huvudnäring, dels i form av plantagedrift, dels som
småbruk av negrer och kulier. Dock är icke
% % av landet uppodlad. Den viktigaste
kulturväxten är sockerröret, särsk. i brittiska G.
Det odlas i polderområden vid kusten och
floderna. Riskulturen har fått stor utbredning
tack vare det asiatiska folkelementet.
Kakaoträdet är inhemskt men odlas dock endast för
att tillfredsställa landets egen konsumtion av
kakao. Bomull, kaffe och tobak odlades förr
betydligt mera än nu. Savannerna innanför
kusten torde komma att medgiva en stark
utveckling av boskapsskötseln. Skogarna i det
inre innehålla många värdefulla trädslag, ss.
greenhart och balata. Av värdefulla mineral
kan nämnas guld, av vilket anträffats mera
el. mindre rika fyndigheter ända från
vene-zuelanska till brasilianska G. Diamanter
erhållas i brittiska G. Franska G. synes vara rikt
på bly-, järn-, koppar-, kvicksilver- och
silvermalmer. Kommunikationerna äro outvecklade.
Floderna äro fyllda av forsar, som hindra
uppkomsten av fartygstrafik till det inre.
Brittiska G., eng. British Guiana, den
västligaste och största av de europeiska
kolonierna, är beläget mellan 56°20’ och 61°25’ v.
Igd och mellan l°10’ och 8°28’ n.br.; 231,744
kvkm. med 309,676 inv. (1930), därav 2,911 vita,
8,247 av portugisisk blandras, 2,728 kineser,
8,690 indianer, 128,209 ostindiska kulis och
158,425 negrer. Huvudstad Georgetown, 57,921
inv. (1930). Jordbruk är huvudnäring med en
odlad areal av 653 kvkm. (1929), därav 257
kvkm. odlade med ris, 232 kvkm. med
sockerrör och 113 kvkm. med kokospalmer.
Produk
tionen av socker uppgick till 117,254 ton,
varav 100,449 exporterades. Av ris producerades
43,257 ton. Guld utvanns till ett värde av
496,000 kr. och diamanter om sammanlagt
125,799 karat till ett värde av 8,6 mill. kr.
(mkr.). Hela importens värde uppgick 1930 till
36,i mkr., exportens till 40,i mkr. Viktigaste
exportvaran 1930 var rörsocker (20,6 mkr.),
diamanter (5,4 mkr.) och ris (4,2 mkr.). 4/s
av exporten gick till moderlandet och dess
kolonier. Järnvägarna (huvudsaki. en bana
längs kusten) hade 1929 en längd av 156 km.
Brittiska G. är kronkoloni och styres av en
guvernör, med ett verkställande råd (Executioe
council) och en lagstiftande församling
(Le-gislative council) vid sin sida.
Nederländska G., officiellt Suriname,
är beläget mellan 54° och 57°50’ v. Igd och
mellan 1°48’ och 6° n.br.; 129,100 kvkm. med
153,306 inv. (1930), därav 1,707 europeer,
35,923 hinduer, 30,923 javaner, 2,413 indianer
och 1,801 kineser. Huvudstad Paramaribo,
47,318 inv. Jordbruk är huvudnäring. De
viktigaste kulturväxterna äro ris, socker, kaffe,
majs och kakao. Importen uppgick 1930 till
ett värde av 13,6 mkr., exporten till 12,4 mkr.
De viktigaste exportvarorna voro 1929 beauxit
(4,9 mkr.), kaffe (2,i mkr.), balata (1,9 mkr.),
socker (1,6 mkr.). En 133 km. lång järnväg
finnes.
Franska G., fra. Guyane frangaise, är
beläget mellan 51°30’ och 54°30’ v. Igd och
mellan l°40’ och 5°45’ n.br.; 88,240 kvkm. med
47,341 inv. (1926), därav de flesta negrer och
indianer. Huvudstad Cayenne, 13,936 inv.
Franska G. har huvudsaki. betydelse som
straffkoloni med 4,000 strafffångar 1929, av
vilka de flesta på den s.k. Djäv Isön.
Importen uppgick 1930 till ett värde av 7,8 mkr.,
exporten till 3,8 mkr. De viktigaste
exportvarorna voro guldstoft, balata och rosenolja.
En 48 km. lång järnväg fanns. —
Brasilianska och Venezuelanska G., se
Brasilien, sp. 1005, resp. Venezuela. J.F.
Litt.: J. Rodway, ”Guiana, British, Dutch
and French”, (1912); C. Clementi, ”Through
British Guiana” (1920).
Guayanaceder [gpaja’na-], ett till fam
Bur-sera’ceæ hörande träd, Pro’tium alti’ssimum,
vars vita till rödaktiga ved är täml. lätt och
användes som virke till byggnader,
snickeriarbeten och kanoter. O.Gz.
Guayaquil [gpajakiT], viktigaste hamnstaden
i Ecuador, vid G.-bukten; c:a 94,000 inv. (1926).
Utgångspunkt för järnvägen till Quito. Den
äldre delen av staden, bebodd av infödingar,
består av hyddor vid trånga, smutsiga gator.
Den nya stadsdelen i s., som är modernt be-
— 1109 —
— 1110 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
