Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gummiindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMMIINDUSTRI
svavel kemiskt förenar sig med kautschuken.
Denna process, g:s kemiska grundval, som i och
för sig går täml. långsamt, underlättas genom
närvaron av s.k. acceleratorer el.
vulkanise-ringspåskyndare. Av dylika böra först
nämnas de längst bekanta, näml, olika metalloxider,
framförallt blyoxid. På senare åren ha dessa
emellertid till större delen utträngts av de
organiska acceleratorerna, vilka, sedan de först
bekantgjorts genom patenter av firman A. F.
Bayer o. 1914, åstadkommit en fullst.
pånyttfödelse av vulkaniseringstekniken och därmed
av hela g. Som acceleratorer användas ett
flertal organiska ämnen, av vilka särsk. böra
nämnas vissa aminer och aldehydaminer,
tiou-rinämnen, guanidiner, merkaptobensotiazoler
och tiuramer. Acceleratorernas verkan
inskrän-kes ej blott till en förkortning av
vulkani-seringstiden; de inverka även fördelaktigt på
det vulkaniserade gummits kvalitet. Den mängd
svavel, som bindes vid kautschuken vid
vulkani-seringen, varierar mellan 1—4 °/o för vanligt
mjukgummi och upp till 32 °/o för hårdgummi.
Vulkaniseringen brukar utföras ant. i formar
el. fritt i ånga el. varmluft. Vid vulkanisering
på förstn. sätt inneslutes det färdigbyggda
föremålet i en uppvärmd form, vars olika delar
pressas ihop. Genom uppvärmningen ökas
gummits plasticitet, så att det flyter ut i
formens ojämnheter el. graveringar, och vid
fortsatt upphettning vulkaniseras det och bildar
sedan ett noggrant avtryck av formen. Så
vulkaniseras t.ex. såväl så enkla föremål som
klackar, rader-gummi o.d. som även mera
komplicerade ss. cykel- och bildäck. Hårdgummi
vulkaniseras vanl. även i formar. Slang o.d.
vulkanis ras gärna fritt i ånga. Galoscher och
gummiskor vulkaniseras vanl. fastsittande på
den läst, över vilken de byggts upp, i
varmluft. S.k. kallvulkanisering el. behandling med
klorsvavel i lösning el. i ångform vid vanlig
temp. användes för tunnväggiga gummiföremål,
ss. nappar, gummihandskar o.d., men har på
senare tid alltmera utträngts av
varmvulkani-sering.
Vanl. inblandas i gummit utom svavel o.a.
för vulkaniseringen nödvändiga el. nyttiga
ämnen betydliga mängder s.k. f y 11 m e d e 1. Vissa
av dessa, som bruka benämnas inaktiva,
kunna betraktas som ett slags
utspädningsme-del för den dyrare kautschuken, vissa andra,
s.k. aktiva fyllmedel, avse en
förbättring av gummits kvalitet, särsk. dess slitstyrka.
Som typ för de förra må nämnas tungspat,
för de senare kimrök, zinkvitt, kaolin m.fl.
Fyllmedlen kunna anses vara dispergerade i
gummit till en slags kolloidal lösning, och den
moderna blandningstekniken för gummi har
utvecklats till ett kolloidkemiskt problem av
allra största såväl teoretiska som praktiska
betydelse. — Som fyllmedel kunna även i viss
mån de färgämnen, varmed gummit färgas,
betraktas, då de vanl. användas i relativt stor
mängd. Som dylika användas ett flertal
vanliga ämnen, ss. zinkvitt, litopon, järnoxider,
ultramarin, kadmiumgult m.fl. samt åtskilliga
organiska färgämnen. —
Gummiregene-r a t kan även på sätt och vis betraktas som ett
fyllmedel. Genom olika metoder, varibland
upphettning med alkali och efterföljande
kraftig bearbetning äro de vanligaste, erhåller man
av vulkaniserat gummiavfall en substans, vars
egenskaper närma sig rågummits. Den är
sålunda formbar och kan efter blandning med
svavel ånyo vulkaniseras. Enbart har
regene-rat numera föga användning men ss. fyllmedel
i gummi har det mången gång goda egenskaper.
Syntetisk kautschuk kan framställas
ur isopren el. liknande ämnen, vilka i sin tur
kunna erhållas av acetylen. Den syntetiska
kautschuken har emellertid ännu icke i pris
och knappast i kvalitet kunnat konkurrera med
den naturliga. Under världskriget användes
dock betydliga mängder i Tyskland, särsk. för
framställning av hårdgummi. — En
gummilik-nande substans med från naturkautschuk
något avvikande sammansättning och egenskaper
har på sista tiden börjat framställas i Amerika
under namnet duropren och synes möjl.
kunna få en viss användning vid sidan av
kautschuk.
Av världens rågummiproduktion förbrukas
över 80 °/o till bilringar, som alltså äro g:s
viktigaste artikel. Bland övriga viktiga
produkter böra särsk. nämnas gummiskor, slangar,
remmar, mattor, gatubeläggningar m.m. — Den
sv. g. sysselsatte 1929 över 5,000 arbetare och
hade ett tillverkningsvärde av c:a 51 mill. kr.,
varav o. % kom på galosch- och
gummisko-fabrikationens del. Sveriges totala import av
gummivaror belöpte sig 1929 till närmare 20
mill. kr., medan exportvärdet uppgick till 17‘A
mill. kr. För de artiklar, för vilka exporten
översteg importen, näml, galoscher och
gummiskor, hårdgummi samt gummibollar, var
exportvärdet resp. 15,6, 0,67 och 0,38 mill. kr. S.M.H.
Produktionen av kautschuk 1929.
Ton
O/o av [-världsproduktionen-]
{+världspro-
duktionen+}
Afrika .......................... 8,000 0.»
Brasilien ...................... 23,000 2,»
övriga Amerika .................. 8,000 0,»
Brittiska Borneo ............... 18,000 2,o
Brittiska Indien ............... 12,000 1^
Brittiska Malacka ............. 456,000 51,s
Ceylon ......................... 82,000 9,«
Franska Indokina ............... 10,000 l,i
Nederländska Indien ........... 263,000 29,»
Världsproduktionen ............ 880,000 100,o
— 1205 —
— 1206 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
