Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustavianska arvegodsen - Gustavianska papperen - Gustaviansk stil - Gustavianum - Gustav(s) (socken) - Gustavsberg (Stockholms län) - Gustavsberg (Uddevalla)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAVSBERG
oss blivit ”krono”, d.v.s. antagit
offentlig-rätts-lig karaktär, gåvo ”arv och eget”-godsen
konungahuset en motsvarighet till de domäner,
som plägade utgöra grundvalen för de tyska
furstehusens maktställning. Den hänsynslösa
energi och fördomsfria uppfinningsrikedom,
som utmärkte Gustav Vasas godspolitik, bidrogo
otvivelaktigt till de politiska brytningar,
varpå hans regering var så rik. Bland
förvärvs-titlarna märkas den arsenal av aldrig glömda
arvsanspråk, Vasaätten liksom övriga
stormansätter gömde i arkiv och tradition, vidare
återbördade kyrkogods, köp och byten av
Kronan och enskilda, skänkegods, sakfallsgods och
danaarv. Det väldiga jordkomplex, som
redovisas i ”arv och eget”-jordböckerna, omfattade
en rad av våra förnämligaste egendomar och
över 5,200 hemman och lägenheter. Gustav
Vasa använde utan åtskillnad sina inkomster
till rikets och hovets tarv. Då arvet skulle
delas, måste däremot konungens inkomster
minskas genom utskiftningen av hertigarnas andel.
Det var sålunda snarast förenligt med
konungens fördel, om arvegodsen avtogo i antal.
Särsk. under Erik XIV företogos också
prövningar av förvärvstitlarna, vilka medförde, att
till sist inemot hälften av ”arv och eget”
återgick till Kronan el. enskilda. Hertig Karl
igångsatte emellertid, så snart han kom till makten,
räfster, vilka fördubblade hans innehav av
arvegods, men också i hög grad skärpte hans
tvister med högadeln. Även inom
konungaätten förblev arvegodset ett söndringens frö,
tills tvisterna av sig själv bortdogo genom
hertigarnas frånfälle. Av den jordbesittning,
som slutl. återförenades i Gustav Adolfs hand,
skänkte han 1624 inemot Uio (över 300
lägenheter, däribland 272 hela hemman) till
Uppsala univ. och lade därigenom för lång tid
framåt den fasta grunden till dettas
verksamhet. Nu upphörde också, efter tidigare
ansatser, slutgiltigt den särskilda förvaltningen av
arvegodsen, i det dessa under rubriken ”arv
och eget” infördes i Kronans jordeböcker.
Sedan Vasaätten utdött och all reell skillnad
mellan arvegods och kronohemman upphört,
överflyttades till sist de förra genom 1696 års
jordeboksmetod till rubriken ”krono”. — Litt.:
S. Clason, ”Till reduktionens förhistoria”
(1895); J. A. Almquist, ”Den civila
lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630”, 1 (1917); S.
E. Bring & O Kollberg, ”Gustaf II Adolfs
donation av arvegods och kronotionde till
Uppsala universitet 1624” (1924). B.B-s.
Gustavianska papperen, gängse benämning
på den i Uppsala univ.-bibi, förvarade saml.
av Gustav III:s huvudsaki. enskilda papper,
som han 1788 överlämnat dit och varmed 1842
genom donation av kammarherre N.
Tersme-den förenats en dessa papper kompletterande
saml., som vid konungens död omhändertagits
av Nils von Rosenstein. I G.p. (121 bd)
inrymmas Gustav III:s konceptanteckningar och
uppsatser av historiskt, politiskt el. vittert
innehåll, hans omfattande korrespondens och en
saml. ”acta publica” av mycket skiftande slag.
En översikt jämte vidlyftiga excerpter ur den
dock ännu långt ifrån fullst. utnyttjade saml.
utgavs av E.G. Geijer, ”Konung Gustaf III:s
efterlemnade och femtio år efter hans död
öppnade papper” (3 bd, 1843—45). C.
Gustaviansk stil, benämning på den sv.
motsvarigheten till den kontinentala Louis
XVI-stilen, särsk. använd i fråga om arkitektur,
möbel- och dekorationskonst. Denna
nyklassiska strömning antog i Sverige en nationell
hållning, som väl motiverar, att den uppkallats
efter sin beskyddare Gustav III. Den yttre
anledningen till oppositionen mot den härskande
rokokon var grävningarna i Herculaneum och
Pompeji 1738—48 samt propagandan för
antiken och dess former i bl.a. Winckelmanns
och Ehrensvärds skrifter. Resultatet blev en
den raka linjens renässans, främst i
konsthantverket, och de naturalistiska och svängda
ornamentens ersättande med antika former, t.ex.
kolonner, urnor, girlander och meandrar.
Stilsvängningen nådde hos oss först möbel- och
rumskonsten, vilket skedde på 1770-talet. Man
arbetade fortfarande med ljusa interiörer.
Möblerna målades, företrädesvis i vitt el. ljust
grå-blått med guld, el. gjordes i mahogny med
inläggningar el. metallbeslagna kanter. — Inom
arkitekturen äro de bärande namnen C. F.
Adelcrantz och E. Palmstedt. En typisk
inredning kan studeras i Gripsholms slottsteater,
gjord av Palmstedt på 1780-talet. En
möbel-konstnär av kontinentala mått var
hovschatull-mästaren Georg Haupt. Vidare märkas
Gotl-lieb Iversen och C. W. Carlberg. G.s. fortsatte
direkt i den ännu mera strängt klassicerande
Karl Johans-stilen (empire). G.S.
Gustavia’num, se Uppsala.
Gustav(s) s:n, se Gustafs.
Gustavsberg, s:n i Värmdö skeppslag,
Stockholms län, omfattar ö. delen av Ormingelandet
samt n. delen av Farstalandet; 28,83 kvkm.,
därav 28,21 land; 2,308 inv. (1931), därav c:a 2,000
i G:s samhälle kring G:s porslinsfabrik.
Egendom: Farsta. — Pastorat: G. och Ingarö,
Roslags ö. kontrakt, Ärkestiftet. J.C.
Gustavsberg, badort med järnkälla vid
Byfjorden, 3 km. s.v. om Uddevalla i vacker trakt
med milt västkustklimat, besökt redan under
första hälften av 1700-talet. G., som tillhör
stiftelsen G:s barnhus, vilket upprättades 1762
— 17 —
— 18 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
