Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gwen - Gwynn, Nell - Gyantse - Gyberg, Oscar Emanuel - Gyckelblomster, gyckelblomma - Gyde-Petersen, Hans - Gyges - Gyland - Gyldén, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GWEN
Gwen [gQän], pseud. för författarinnan Elsa
Kleen.
Gwynn [gpin], N e 11, engelsk skådespelerska
(1650—87). mera berömd för sin skönhet och
sin muntert
grovkorniga frispråkighet
än för sin talang,
men populär bland
Theatre royals
publik, som hon
tidigare betjänat som
apel-sinförsäljerska. G.
blev tidigt Karl II :s
mätress och
utnämndes till Lady of the
bedchamber hos
drottningen. Frukten
av förbindelsen blev
Charles Beauclerk (f. 1670), 1684 hertig av S:t
Albans. — Litt: Monogr. av P. Cunningham
(1852), L. Melville (1923) och O. Kuylenstierna
(1924). G.K-g.
Gyantse [ji-], viktig handelsplats och stad i
s.v. Tibet, 4,000 m.ö.h. vid en biflod till övre
Brahmaputra samt vid karavanvägen Sikkim—
—Shigatse—Lhasa. Sedan 1904 öppnad för
utrikeshandeln och säte för en brittisk agent.
H.Bm.
Gyberg, Oscar Emanuel, skogsman
(1839—92), 1870 jägmästare i Svältornas revir
och 1881 i Bohus’ revir. Framstående
skogs-odlare, slutförde han skogsodlingen av de s.k.
Svältorna i Älvsborgs län. En minnesvård
restes 1893 över honom mitt inne i hans
grönskande planteringar nära Mörlanda vid Ljungs
järnvägsstation. F.A.Bn.
Gyckelblomster, gyckelblomma,
lus lu’teus, är en i Sverige odlad, sällan
förvildad, 1—3 dm. hög, mjukhårig ört med stora,
läppformiga, gula blommor med brunprickig
underläpp. Släktet M., som med o. 60 arter
nuvudsakl. förekommer i v. Nordamerika,
tillhör fam. lejongapsväxter, och flera av dess
arter jämte varieteter äro omtyckta
prydnadsväxter. A.V-e.
Gyde-Petersen, Hans, dansk bildhuggare
och målare (f. 1863). Bland hans skulpturer
märkas ”Adam och Eva finna Abels lik”
(Glyp-toteket), ”Adam och Eva efter syndafallet”
(Statens Museum for Kunst) och ett Kristian
IX-monument i Thisted. Numera är G.
huvudsaki. porträttskulptör och landskapsmålare. G.S.
Gyges, konung i Lydien från c:a 685 f. Kr.,
grundaren av detta rike och Mermnadernas
dynasti, angrep de grekiska städerna i Mindre
Asien och erövrade Kolofon. Då G. anfölls av
kimmerierna (se d.o.), måste han ansluta sig
till assyrierna men blev snart dessas fiende.
G. stupade i kamp mot kimmerierna (652?)
Hans rikedom var i antiken ett ordstäv; enl.
sagan skulle den vara vunnen genom en
underbar ring, som gjorde dess ägare osynlig
(”G:s’ ring”). S.Ss.
Gyland, hd i s.v. delen av Vest-Agder fylke,
s. Norge, n. om Flekkefjorde; 176,25 kvkm.; 876
inv. (1930). S.
Gyldén, Johan August Hugo, astronom
(1841—96), f. i Helsingfors, fil. d:r där 1863,
studerade 1861—62 i
Gotha för P. A.
Han-sen, av vilken han
erhöll sina första
astronomiska
impulser, var 1863—71
anställd vid
observa-toriet i Pulkova samt
från 1871 astronom
vid Vetenskapsakad.
i Stockholm och
samtidigt sedan 1888
föreläsare i
astronomi vid Stockholms
högsk. Under sin vistelse i Pulkova sysslade G.
huvudsaki. med teoretiska undersökningar, som
till en början behandlade refraktionsteorien
(”Untersuchungen über die Constitution der
Atmosphäre”, 1867) men sedermera mest
problem inom störingsteorin. Hansen hade
utvecklat en metod, genom vilken det var möjligt att
beräkna störingar för kometer och planeter,
som rörde sig i banor med rätt stor excentri
citet och inklination. Det var den s.k.
”parti-tionsprincipen”. Denna utvecklades av G.
genom införande av elliptiska funktioner i st.f.
de annars vanl. använda trigonometriska.
Härigenom kunde konvergensen ökas betydligt, om
banan uppdelades i flera partier, som
behandlades vart och ett för sig (”Über eine Methode,
die Störungen eines Cometen vermittelst rasch
convergirender Ausdrücke darzustellen”, 1870,
”Studien auf dem Gebiete der Störungstheorie”,
1, 1871, ”Zur Auflösung des Keplerschen
Problems”, 1875, m.fl.). Efter sin flyttning till
Stockholm fortsatte G. dessa undersökningar, särsk.
de elliptiska funktionernas användning inom
störingsteorin. Småningom övergick G. till ett
mera allmänt problem, som hade till slutligt
mål att framställa planeternas koordinater
genom konvergerande serier, där inga ”sekulära”
termer längre finnas, utan endast
trigonometriska funktioner av tiden få förekomma.
Grundvalen till denna metod lades i ”Undersökningar
af theorien för himlakropparnas rörelser” (1881
—82). De slutliga resultaten och tillämpning
på de stora planeterna skulle lämnas i ”Traité
analytique des orbites absolues des huit pla-
— 31 —
— 32 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
