Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Habsburg, furstehus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HABSBURG
Marie Antoinette, g. m, Ludvig
XVI av Frankrike.
Utdrag ur huset Habshurg-Lothringens släkttavla.
Maria Teresia (1717—80), g. m. Frans I Stefan.,
tysk kejsare (1708—65).
Josef II, tysk kejsare Leopold II, tysk kejsare Ferdinand (d. 1806), stamfar för
(1741—90). (1747—92). sidolinjen Österrike-Este, g. m.
Maria Beatrice av Modena.
.________________________________________________J–––—––-—s I
Frans II, tysk kejsare, kejsare av Öster- Ferdinand (d. 1824), stamfar för sidolinjen x
rike som Frans I (1768—1835). Toscana med ännu levande ättlingar på
svärdssidan.
Ferdinand I, kejsare av Österrike Frans Karl, ärkehertig Frans (d. 1875)
(1793—1875). ’ (d. 1878).
Frans Josef I, kejsare av Österrike Maximilian, kejsare av Karl Ludvig (d. 1896).
(1830-1916). Mexiko (d. 1867).
[ ,––––––––4––––––––.
Rudolf, kronprins (d. 1889). Frans Ferdinand, ärkehertig, Otto (d. 1906).
mördad i Sarajevo 1914.
Elisabet (f. 1883), g. m. furst Otto Karl I Frans Josef, kejsare av
av Windischgrätz. Österrike (1887—1922), g. m.
Zita av Parma.
I
Otto (f. 1912).
länen Österrike, Steiermark och Krain
förlänade han med hertigtitel till sönerna
Albrekt och Rudolf 1282, dock så att de
landsfurstliga rättigheterna genom en husordning
1283 reserverades åt Albrekts linje.
Härigenom lades grunden för husets kommande
maktutveckling. De gamla schweiziska
besittningarna gingo däremot under de närmaste
två årh. förlorade i kampen mot Edsförbundet,
bildat 1291. I kampen om den tyska kronan
och det åtrådda konungariket Böhmen trängdes
visserligen H. efter Albrekts död 1308 (tysk
konung 1298—1308) undan av huset Luxemburg
— Fredrik den sköne (1286—1330) blev icke
helt erkänd som tysk konung —, men under
1300-talet vidgade huset sina besittningar mot
sydost och sydväst: Kärnten (1335), Tyrolen
(1363), Triest (1382) vunnos. 1379 delades
besittningarna mellan bröderna Albrekt III (d.
1395) och Leopold III (d. 1386) i Nedre
Österrike och Inre Österrike, det sistn. omfattande
Steiermark, Tyrolen, Kärnten och Krain. Den
förre blev stamfar för den albertinska
(österrikiska) linjen, den senare för den 1 e
o-p o 1 d i n s k a (steiermarkska); se släkttavlan.
Till den albertinska linjen hörde Albrekt V,
svärson till kejsar Sigmund; han förvärvade
efter dennes död Ungern och Böhmen samt
blev tysk konung som Albrekt II (1438—39):
huset hade åter nått kronan. Med Albrekts son
Vladislav Posthumus (d. 1457) utslocknade den
albertinska linjen; dennes förmyndare, en
medl. av den leopoldinska linjen, Fredrik av
Steiermark, lyckades ej bevara Böhmen och
Ungern åt H. men valdes 1440 till tysk konung
som Fredrik IV (romersk kejsare 1452 som
Fredrik III). Under Fredrik samlades genom
sidolinjernas utslocknande åter de habsburgska
besittningarna på en hand; den tyska kronan
kom med ett enda avbrott (wittelsbacharen
Karl VII 1742—45) att från nu vara knuten
till H. ända till rikets upphörande.
Med Fredriks son Maximilian (1459—1519)
började det habsburgska världsherraväldet,
statsrättsligt uppbyggt genom en serie
gifter-målsfördrag. Maximilians giftermål med
Maria av Burgund tillförde huset Burgund och
Nederländerna. Den politiska byggnaden
fullbordades genom deras sons Filip den skönes
(1478—1506) giftermål 1496 med Johanna av
Kastilien samt giftermålet mellan Filips yngre
son Ferdinand och Anna av Böhmen och
Ungern 1515. Som ett resultat av denna
politik tillföllo 1506 Filips äldre son Karl V (1500
—58) Nederländerna, efter morfadern
Ferdinand av Aragonien (d. 1516) Spanien med
dess europeiska biländer och väldiga
kolonialområde, efter farfadern 1519 de österrikiska
— 237 —
— 238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
