Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hahr, 3. Moje - Hahr, 4. August (konsthistoriker) - Hahr, 5. Erik - Haid, 1. Johann Gottfried - Haid, 2. Johann Elias - Haida - Haidarabad - Haidar Ali Chan Bahadur (Hydar, Hyder Ali) - Haider, Karl - Haidinger, Wilhelm Karl von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAIDINGER
des samtrafiksförhållandena mellan Sveriges
järnvägar samt mellan dessa och utlandets.
E.R.S.
4) August H., den föregåendes brorson,
universitetslärare, konsthistoriker (f. 2O/io
1868), blev efter en
d:r-avh. om Per
Krafft d.ä. (1898)
samt ett arbete om
David v. Krafft och
den Ehrenstrahlska
skolan (s.å.) docent
vid Uppsala univ.
1900, var lärare och
examinator i
konsthistoria i Lund 1908
—13 och därefter i
Uppsala, där han
blev prof. 1917. H.
har företrädesvis bearbetat den sv.
konsthistorien under Vasakonungarna och 1600-talet
samt utg. värdefulla arbeten på detta område:
”Konst och konstnärer vid M.G. De la
Gar-dies hov” (1905), ”Studier i Johan III:s
renässans” (2 bd, 1907—10), ”Die
Architektenfa-milie Pahr” (1908), ”Studier i nordisk
renässanskonst” (3 bd, 1913—17), ”Studier i
Vasatidens konst” (1920), ”Läckö slott o.a De
la Gardies monumentalbyggnader i
Västergötland” (1923), ”Nordeuropeisk
renässansarkitektur” (1927), ”Upsala forna
ärkebiskopsborg” (1929) m.fl. H. har lett utgivandet och
deltagit i författandet av ”Skånska borgar”
(1914—22) samt utg. flera konsthistoriska
reseskildringar jämte översiktsverket
”Arkitekturen genom tiderna” (5 bd, 1926—28). E.W.
5) Erik Maurits H., den föregåendes bror,
arkitekt (f. 17/i2 1869), verksam i Stockholm
och Västerås. Både som stadsarkitekt och som
praktiserande arkitekt har H. utövat stort
inflytande på den senare stadens yttre
gestaltning efter sekelskiftet, varvid han städse sökt
förena tillfredsställandet av de moderna
kraven med pietet för stadens historiska
karaktär (se pl. vid art. Västerås). Han har
uppgjort ritningar till brand- och polisstationen
där (1898), stadshuset (1907), teatern (1914),
folkets hus (1921), ålderdomshemmet och nya
begravningsplatsen (1923) samt industri- och
bostadsbyggnader, varjämte han lett
restaureringen av gamla konsistoriehuset, slottet och
biskopshuset. Bland å andra platser uppförda
byggnader, vartill H. uppgjort ritningar, märkes
Göteborgs högskola i samarbete med E. Torulf
(1907). GW.W.
Haid [halt]. 1) Johann Gottfried H.,
tysk kopparstickare (1710—76), den yngste av
fem som konstnärer verksamma bröder H.,
verksam i Augsburg, Wien och London, var
elev av akad. i Wien och av M. v. Meytens,
vars porträtt han utfört i mezzotinto jämte
flera efter samme konstnär, bl.a. porträtt av
Maria Teresia med familj (1760). Av H:s
arbeten i London märkas stick efter Reynolds,
Rembrandt (5 blad) och G. Schalken. H. var
högt skattad som ornamentist i rokokostil. G.V.
2) Johann Elias H., den föregåendes
brorson, kopparstickare (1739—1810), arbetade
liksom övriga medl. av familjen H. i
mezzo-tintomaner och utförde i fulländad teknik blad
efter äldre mästare samt porträtt efter bl.a.
Anton Graff. G.V.
Haida, indianstam, tillhörande de s.k.
nordvästindianerna (se d.o.) på Queen
Charlotte-öarna, medan en undergrupp utbrett sig till
Prince of Wales-öarna. De äro ett utpräglat
fiskar- och havsjägarfolk med det för
n.v.-indianerna typiska levnadssättet och tillhörde
de mest konstskickliga av dessa för sina
smakfullt utförda arbeten berömda folk (totempålar,
snidade kanoter etc.). Blott ett halvt tusental
lever kvar. G.B-r.
Haidarabad, stat och städer i Indien, se
Hyderabad.
Haidar Ali ChanBahadur (i angliserad
form Hydar el. Hyder Al i), indisk
krigare och furste (c:a 1722—82), ägnade sig
urspr. åt krigaryrket, lärde europeisk taktik
under Dupleix, erhöll 1749 självständigt
kommando i och blev 1759 överbefälhavare för
Mysores armé, en ställning, som han skickligt
förstod att utnyttja till vinnande av högsta
makten i Mysore. Han skaffade genom
erövringar Mysore tillträde till havet och utökade
ytterligare sin maktställning. 1766 kom han
i fientlig beröring med engelsmännen,
besegrades och tvingades 1769 att begära fred på
grundval av status quo. 1770-talet beredde
genom framgångsrik expansion mot maratterna
H.A. ökad makt, och han innehade utan tvivel
den starkaste maktställningen i Sydindien. Så
trodde han sig stark nog att 1779 våga en
avgörande kamp mot engelsmännen. I denna
vann han 1780 seger vid Conjeeveram men
besegrades sedan i flera slag av E. Coote (se
denne); H.A. avled 1782 under pågående krig;
han efterträddes av sin son Tipu Sahib (se
denne). C.F.
Haider [häl’-], Karl, tysk målare (1846—
1912). H. var företrädesvis landskapsmålare,
starkt påverkad av Courbet och sina vänner
inom Leibl-kretsen, vilka han dock var
överlägsen, vad koloriten beträffar. Hans landskap
utmärka sig för sträng komposition och lyrisk
själfullhet. B.B.
Haidinger [häl’-], Wilhelm Karl von.
— 293 —
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
