Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamburg - Läge och stadsbeskrivning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMBURG
satta befolkningen bosatt. Längre mot ö.
ovanför den stora Elbebron ligga de stora
industrikomplexen i de omkr. Norderelbe belägna, av
kanaler genomdragna stadsdelarne Veddel,
Peute, Billwärder-Ausschlag, Billbrook och
Hammerbrook. Alla de hittills nämnda
stadsdelarna vid Elbe kallas Elbstadt, och till dem
och till hamnen är stadens näringsliv
lokaliserat, medan det mera lugna Alsterstadt på båda
sidor omkr. Alster består av bostadskvarter.
Dessa äro grupperade omkr. Alster i
koncentriska, i socialt hänseende olikartade zoner.
Närmast Alster ligga stadsdelarna Eppendorf,
Har-vestehude, Uhlenhorst och Winterhude med
förnäma enfamiljshus, omgivna av trädgårdar och
planteringar. Därnäst bo småborgarna i
Eims-büttel, Rotherbaum, Hohenfelde, Borgfelde,
Eil-beck och Hamm. Utpräglade arbetarkvarter äro
Barmbeck, delar av Eilbeck, Winterhude,
Uhlenhorst, Horn och Langenhorn.
Förbindelseområdet mellan Elbstadt och Alsterstadt är n.
Alt-stadt, särsk. området omkr. rådhuset, byggt i
tysk renässansstil, och börsen. Denna del av
H. är stadens hjärta. Här sammanlöpa de
stora trafiklederna från de yttre stadsdelarna,
bl.a. den ståtliga Mönckebergstrasse, som
kommer från huvudbangården i n.ö. På rådhustorget
mötas även de flesta av stadens talrika
spår-vägslinjer. F.ö. är gatubilden nästan överallt
högst modern. Norderelbes båda stränder
förenas av den stora Elbebron, i själva verket två
väldiga broar, på vilka järnvägar, spårvägar,
körtrafik och fotgängare passera floden. Den är
belägen vid hamnområdets övre gräns. 4 km.
längre ned förenas flodens stränder mellan
Steinwärder och S:t Pauli Landungsbrücken av
den 1911 öppnade 450 m. långa Elbetunneln,
vars botten ligger 21 m. under flodens yta.
Stadens inre trafik förmedlas av die Stadtbahn,
som dels är av Untergr and-typ (underjordisk
järnväg), dels en Hochbahn (högbana). J.F.
Från medeltiden kvarstå endast två kyrkor,
Katharinenkiche och Jacobikirche; de övriga
gamla templen, Grosse S:t Michaelskirche,
Petri och Nicolai, äro (efter brand)
återuppbyggda (den sistn. med ett av världens högsta
kyrktorn, 147 m.); även av stadens övriga äldre
hus äro de flesta förstörda. Den ståtligaste
byggnaden är rådhuset, uppfört (av sandsten)
nära Binnenalster vid slutet av 1800-talet i
tysk renässans; dess torn mäter 112 m. i höjd
(med spiran). Från nyaste tid har i H.
utvecklats en modern tegelstil, som bl.a. tar sig
uttryck i väldiga affärskomplex, t.ex. Chilehaus
(se F. Höyer), Ballinhaus m.fl. Här framstår
i skolhus samt andra offentliga byggnader
särsk. F. Schumacher. Stadens två största
museer äro Kunsthalle, med en betydande saml.
äldre och nyare konstverk, särsk. tavlor av H:s
målare, och konstindustrimuseet, ett av de
förnämsta i Europa. E.W.
Historia. Efter frankiska väldets
framträngande till Elbe anlades H. som en
gränspost. Försöket att här upprätta en
missions-station misslyckades: den 831 inrättade
biskopsstolen måste 847 dragas tillbaka till det
säkrare Bremen. Beläget avsides från
handelsvägen vid frisiska kusten, förde H. en tynande
tillvaro, tills dess handelsgeografiska läge i
grund ändrades genom den tyska
kolonisationen av östersjökusten vid mitten av 1100-talet.
Det blev nu Lübecks nordsjöhamn, och
handelsvägen mellan Östersjön och Västeuropa lades
genom H. Visserligen lågo H:s transitohandel
och handelspolitik helt i händerna på det
rikare Lübeck, men i staden uppblomstrade ett
livligt skeppsbyggeri och exportbryggeri.
Politiskt lydde H. under de holsteinska grevarna,
men från 1300-talet var deras överhöghet
endast formell. Staden styrdes av ett fåtaligt råd
av storköpmän. Då under 1400-talet den stora
handelsvägen alltmer drogs till Öresund,
började ett nytt skede i H:s historia,
kännetecknat av emancipationssträvanden från Lübeck
och Hansan. Stadens egen handel med
upplandet kring Elbe blev nu av ständigt stegrad
omfattning; H. fick 1489 stapelprivilegium för
Elbehandeln, blev 1510 fri riksstad och sällade
sig till Lübecks fiender. Vid de ekonomiska
vanskligheterna under denna
omläggningspe-riod skärptes motsatsen mellan det patriciska
rådet och handelsklassen i övrigt.
Revolutionära rörelser utbröto (1482), vilka under
1520-talet antogo lutersk ideologi och slutl. tvungo
rådet till en författningsändring (”långa
reces-sen” 1529), varigenom tre kollegier ställdes vid
dess sida, kyrkostyrelsen reformerades och de
katolska ceremonierna avskaffades. Under
1500—1600-talen konsoliderades H:s nya
han-delsställning; det öppnade sina portar för
nederländska religionsflyktingar, drog härigenom
till sig kolonialvaruhandeln på
Nederlän-länderna, den engelska textilimporten till
kontinenten (1567), vidgade sitt tyska och
nordiska uppland och blev Nordtysklands
stapelstad. Storköpmännens ställning stärktes, och
genom ”huvudrecessen” 1712 fastlåstes
författningen i sin plutokratiska karaktär. — Under
nordamerikanska frihetskriget begynte stadens
transatlantiska handel. Visserligen led H. starkt
under den napoleonska kontinentalspärren,
men efter den sydamerikanska revolutionen
1822 kunde dess köpmannahus energiskt tränga
in i det latinska Amerika och efter hand också
i Ostasien. H. blev nu oceanhamn för n.
Europa. Sedan 1815 medl. av Tyska förbundet,
— 429 —
— 430 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
