Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamburg - Handel - Industri - Bildningsanstalter - Tidningspress - Hamburg-Amerika-linjen (Hapag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMBURG- AMERIKA-LIN JEN
da länderna för resp. 2,429,2, 843,4, 603,8, 777,i
och 59,o mill. riksmark. Exporten består främst
av järn och maskiner, textilvaror, kalisalt och
den tyska färgämnesindustriens produkter,
importen av bomull och spannmål från U.S.A., ull
från Argentina, Australien och Sydafrika, råa
hudar och mineraloljor från Amerika, kaffe
från Brasilien. H:s kaffehandel är omfattande.
Särskilda kaffelagerhus, kafferosterier och
kaffebörs finnas. Större delen av införseln går
med järnvägar och flodfartyg till det inre av
Mellaneuropa, en mindre del förbrukas i H.,
en väsentlig del reexporteras ant. genast el.
efter bearbetning och förädling. — Flodtrafiken
ombesörjdes 1929 av 17,195 fartyg med en
lastkapacitet om 8,120,000 ton. 1925 utgjorde
flodtrafikens godsmängd 6,7 mill. ton. Av
Tysklands flodhamnar överträffades H. i detta
hänseende blott av Duisburg och Berlin. H:s
sjögående handelsflotta bestod 1929 av 1,609
fartyg om tillsammans 1,269,000 nettoregisterton.
H. äger 30 större rederier; de största äro H.—
Amerikalinjen, H.—Südamerika
Dampfschiff-fahrts Gesellschaft och Afrikanische
Dampf-schiffahrts Gesellschaft. Flodtrafikens i H.
hemmahörande fartyg voro 1928 8,300 med en
lastkapacitet om 1,155,000 ton. — H. är
knutpunkten för 6 större järnvägslinjer (till Berlin,
Hannover, Bremen, Kuxhaven, Kiel, Flensburg och
Lübeck). En särskild linje med tåg om 110
km:s hastighet förenar H. med Berlin. Ingen
lufttrafiklinje transporterar så många
passagerare och så mycken post som den, vilken
förbinder dessa två städer. J.F.
Industrien är rikt utvecklad och knuten till
hamnen. C:a 25 större varv finnas, däribland
Blohm & Voss, Vulkan och Deutsche Werft.
Talrika flytdockor för fartygsreparationer.
Maskinfabriker, järn- och metallgjuterier,
optisk-nautiska verkstäder, ris- och
spannmålskvar-nar, choklad- och tobaksfabriker, garveri- och
färgämnesindustri, läder-, gummi-,
superfosfat-och asbestindustri. J.F.
Bildningsanstalter. Främst märkes
Ham-burgische Universität (1929/30 3,364 studenter)
med 4 fakulteter: rätts- och statsvetenskaplig,
medicinsk, filosofisk och
matematisk-naturve-tenskaplig (saknar teologisk); det upprättades
1919 på grundvalen av det sedan 1908
bestående Hamburgisches Kolonialinst. och är
alltjämt särsk. inriktat på Auslandskunde, med
betydande etnografiska, zoologiska m.fl.
samlingar. Om observatoriet i Bergedorf, ett av de
största i Europa, se Astronomiska o
b-servatorier, och om det 1875 grundade
nautiska forskningsinst. Deutsche Seewarte se
d.o. Staats- und Universitätsbibl., grundat 1859,
rymmer över 700,000 bd, Vidare märkas Welt-
wirtschaftarchiv (grundat 1908 ss. Zentralstelle
des Hamburgischen Kolonialinst:s), Inst. für
auswärtige Politik (grundat 1923) samt talrika
lärda sällskap, arkiv och stiftelser. C.
Tidningspress. H:s viktigaste tidn. äro:
”Hamburgischer Correspondent und
Hamburg-ische Börsenhalle” med anor från 1700-talets
början; dagl. sedan 1862, utkommer numera 2
ggr dagl.; tysknationell. — ”Hamburger
Nach-richten”, grundad 1792, var på 1890-talet
Bis-marcks språkrör efter dennes avsked;
utkommer 2 ggr dagl.; tysknationell. — ”Hamburger
Fremdenblatt”, grundad 1828, utkommer 2 ggr
dagl. och är Hamburgs mest spridda tidn.,
modern utstyrsel (införde djuptrycket i tysk press);
demokratisk. — ”Hamburger Echo”, grundad
1887, utkommer dagl.; socialdemokratisk. A.Bd.
Litt.: F. Bertram, ”Mein H.” (1923); O. E.
Kiesel, ”H. Führer” (1924); F. Schwieker, ”Der
Hamburger Hafen” (1925), ”H., Eine
land-schaftskundliche Stadtuntersuchung” (1925);
Wendemuth und Böttcher, ”Der Hafen von
H.” (1927). /
Hamburg-Amerika-linjen {Hamburg
Ameri-kanische Paketfahrt Aktiengesellschaft,
förkortat till Hapag), tyskt rederibolag, grundades
1847 under ledning av skeppsredaren August
Bolten för att med segelfartyg förmedla
samfärdseln mellan Hamburg och Nordamerika.
Dess första fartyg, fullriggaren ”Deutschland”
på 700 bruttoregisterton, anträdde 1848 sin
första resa. 1856 insattes H:s första ångfartyg
i trafik, och snart ersattes samtliga segelfartyg
med ångfartyg. Under de första årtiondena
utgjorde emigranttrafiken till Amerika H:s
huvudsakliga sysselsättning, men i och med
sammanslagningen med Carr-linjen och Albert
Ballins inträdande i H. 1886 utvidgades i allt högre
grad H:s godstrafik. Vid sekelskiftet insattes i
trafik ett flertal mycket snabbgående ångare,
bland vilka ”Deutschland” under flera år
innehade hastighetsrekordet för färden över
Atlanten. 1914 var H. världens största rederiföretag
med en flotta av 175 sjögående fartyg på o.
1,3 mill. bruttoregisterton, bland vilka
”Impe-rator” och ”Vaterland”, vardera på över 50,000
ton, voro världens största, och uppehöll
trafiken mellan Hamburg och alla delar av
världen. Genom fredsslutet 1918 berövades H.
så gott som hela sitt tonnage (endast 6 fartyg
med sammanlagt 4,700 bruttoregisterton
återstodo). Ballin efterträddes av d:r Cuno, som
1920 åstadkom ett fördrag om samtrafik med
United American lines (Harriman-koncernen).
H. återvann nu snart sin forna dominerande
ställning, frigjorde sig 1926 från
Harrimanför-draget och inköpte ett betydande tonnage från
detta rederi samt förvärvade Deutsche Levante
— 433 —
— 434 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
