Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammada - Hammadiderna, dynasti - Hammam - Hammann, Otto - Hammar- och -hammar - Hammar (Malmöhus län) - Hammar (Örebro län) - Hammar (glasbruk) - Hammar, 1. Hans Birger (d.ä.) - Hammar, 2. Hans Birger (d.y.) - Hammar, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMAR
sand- el. kalksten och med horisontala ytor. Mot
omgivande lägre områden begränsas h. oftast av
branta stup. H. erhåller sin prägel av de i öknen
verkande krafterna, särsk. den starka
mekaniska vittringen. Vidare verkar här
deflatio-nen, varigenom det finare av det lösgjorda
materialet bortföres, medan det grövre kvarligger.
H:s yta är därför ofta översållad av stora,
kantiga block. Branterna äro utsatta för hastig
förstöring och flyttas snabbt in mot h:s inre.
Utanför dem stå vittringspelare el. ”vittnen” och visa,
att h. tidigare haft större omfattning. Med
avseende på vegetationen är h. en av de fattigaste
ökentyperna. Bland de största h. är H.
al-Hamra i v. Tripolis, som med branta avsatser
är begränsad mot kustlandet. — Litt.: J.
Wal-ther, ”Das Gesetz der Wüstenbildung” (4 Aufl.
1924); E.F. Gautier, ”Le Sahara” (1929). J.F.
Hammadi’derna, berberdynasti i mellersta
Nordafrika, 1014 grundad av ziriden Hammad
ibn Bulukkin, 1152 störtad av almohaderna
(se d.o.). Huvudstad var intill 1090 al-Kal’a,
därefter Bougie. H. hade ständiga strider mot
landets gamla härskare ziriderna,
berberstam-men Zenata i v. och sedan slutet av 1000-talet
arabstammen Hilal. G.O-r.
Hamma’m, arabisk benämning på
varmbadhus.
Hammann, Otto, tysk diplomat och politisk
skriftställare (1852—1928), 1894 föredragande i
pressärenden i utrikesdep., kallad av Caprivi;
var i tjänst till 1916. H. har skrivit de för
förståendet av tidens historia värdefulla: ”Der
neue Kurs” (1918), ”Zur Vorgeschichte des
Weltkriegs” (s.å.), ”Um den Kaiser” (1919),
”Der missverstandene Bismarck” (1921),
”Bilder aus der letzten Kaiserzeit” (1922),
”Deutsche Weltpolitik 1890—1912” (1924). [Arrh.]
Hammar- och -hammar, synnerligen vanligt i
ortnamn, t.ex. Hammarby, östhammar (jfr även
Hamra), i betydelsen ”klippbrant, stenbacke,
stenig grund” o.d. (ännu kvarlevande i dial.). I
vissa ortnamn uppträder väl dock betydelsen
”vattenhammare”. Från grundbetydelsen ”sten”
utgår också redskapsnamnet hammare, förr
ham(m)ar. E.H.
Hammar, s:n i Malmöhus län, se Stora
Hammar.
Hammar, s:n i Sundbo hd, Örebro län, vid
Vätterns nordända; 194,33 kvkm., därav 187,60
land; 4,895 inv. (1931), därav c:a 1,100 i
Äm-meberg och 450 vid Hammar glasbruk; 32,65
kvkm. åker (1927; 17,4% av landarealen), 128,25
kvkm. skogsmark. Egendomar: Aspa,
Olsham-mar m.fl. Av H. tillhör St. Rökneö (2,o# kvkm.,
13 inv.) i Vättern V. Ny församling av
Östergötlands län; den övriga delen bildar ett
pastorat i Kumla kontrakt, Strängnäs stift. J.C.
Hammar, buteljglasbruk i Hammars s:n, vid
nordändan av Vättern, 8 km. s.s.ö. om
Asker-sund; c:a 450 inv. Bruket anlades 1854 och
äges numera av A.-b. Stockholms bryggerier.
J.C.;T.E-r.
Hammar. 1) Hans Birger H. (d.ä.), präst
(1814—62), prästvigd i Lund 1837, mag. 1838,
klockarepri st i N. Rörum 1841, kyrkoherde i
Mjellby 1851. Religiöst påverkad av H. Schartau,
gick H. dock i sitt prästerliga arbete andra vägar
än ”schartauanerna”. Begåvad, frimodig och
energisk, blev han en av ledarna inom det
kyrkliga ”framstegspartiet”, som med liberala
reformkrav förenade starkt missions- och
nyk-terhetsintresse. Organ för detta blev den av
H. utg. ”Evangelisk kyrko-wän” (1852—57). H.
bekämpade allt religiöst tvång inom
statskyrkan (t.ex. konventikelplakatet och
sockenbandet), befrämjade den religiösa
lekmannaverksamheten (kolportörer) och sökte hålla den fri
från separatism. H. var en förgrundsgestalt
inom Evangeliska alliansen (se d.o.) ävensom
vid sin tids nordiska prästmöten. — Litt.:
Biogr. av C. W. Skarstedt (1863). A.M-n.
2) Hans Birger H. (d.y.), den
föregåendes son, präst (f. 14/t 1862), teoretisk teol.
examen i Lund 1883, kyrkoherde i
Munka-Ljungby och Ängelholm 1892, kontraktsprost
1904, teol. hedersd:r i Uppsala 1927. H., som
företräder en ortodox och strängt bibeltrogen
luterdom, har även verkat inom Evang.
fosterlandsstiftelsen och redigerade 1886—93 dess
tidn. ”Budbäraren”. H. har bl.a. utg. en
minnesteckning över Gottfrid Billing (1926) samt
flera smärre arbeten i ser. ”Skrifter utg. av
Nordisk bibelförenings sv. avd.” E.Ltn.
Hammar, Johan August Harald, anatom
(f. 21/s 1861), disputerade 1892 på en avh. om
ledgångarnas
histologi, docent i
histologi s.å., 1894 e.o. och
1898 ord. prof, i
anatomi vid Uppsala
univ.; 1926 emeritus.
H:s forskargärning
är av betydande mått,
och hans arbeten
utmärka sig för en
sällspord grundlighet
och objektivitet.
Hans
undersökningar gälla framförallt
brässkörteln och röra sig dels om dess
embryologi och dess byggnad under olika
åldrar och olika sjukdomstillstånd, dels om dess
funktion, särsk. om dess uppgift som
giftbindande organ. I samband med dessa studier har
H. också lämnat värdefulla bidrag till konsti-
— 461 —
— 462 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
