Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hand - Hand, ätt - Handalfabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDALFABET
fingrarnas. De senare musklerna indelas i en
tumgrupp, en lillfingergrupp och en
mellan-bensgrupp och äro samtliga av stor betydelse
för handens mera differentierade
muskelfunk
tioner (tumgrepp, skrivning o.s.v.). De långa
musklerna ha å andra sidan till huvuduppgift
Benen 1 högra handen.
att böja och sträcka fingrarna samt att utföra
rörelserna i handleden; de för fingrarna
avsedda senorna sammanhållas av senskidor (se
d.o.), vilka för tummen och lillfingret sträcka
sig längs fingrets böjsida ända upp till
hand-ledshöjd, medan de för de 3 mellersta fingrarna
sluta i höjd med leden mellan
fingergrundfa-lang och mellanhandsben. En i senskidan
inkommen infektion sträcker sig därför ända upp
förbi handleden, om infektionen ägt rum å
tumme el. lillfinger, men endast upp till fingerbasen
om det är fråga om någon av de mellersta
fingrarna. — H:s pulsådror äro anordnade ss. två
i hålhandens djup belägna kärlbågar, som
erhålla sitt blod från underarmens två stora
artärer; från dessa bågar utgå grenar till de
olika fingrarna. Bakterier, som inkommit i
blodomloppet, taga ej sällan vägen genom
dessa artärgrenar till fingrarna. I detta fall
kännas fingerblommorna ömma. Blodådrorna
äro dels djupa, som följa artärerna, dels
ytliga, som äro särsk. rikliga på handens
ryggsida, där de bilda en för varje individ
karakteristisk figur, använd inom
identifierings-läran. Lymfkärlen äro på handen rikliga;
en inflammation av dem ter sig som röda
strimmor, vilka från ett infekterat finger söka
sig uppåt underarmen (”blodförgiftning”). —
H:s nerver äro rörelsenerver och
känselnerver. Av de förra ombesörjer ulnaris-nerven
innervationen av flertalet i handen
utspringan-de muskler (tummens muskelgrupp erhåller
dock till viktiga delar sin innervation från
medianus-nerven), medan de långa musklerna
från över- och underarm innerveras från
strål-bensnerven (samtliga sträckarmuskler) och
medianus-nerven (flertalet böjarmuskler, de
övriga från ulnaris-nerven). Känselnerverna äro i
handen talrika och högt utvecklade, betingande
handens funktion ss. vårt förnämsta
känselorgan; ändförgreningarna av känselnerverna
äro härvid flerstädes förbundna med särskilda
ändorgan, s.k. känselkroppar. — H:s hud är
särsk. på böjsidan rikligt försedd med
svettkörtlar, och hornlagret utvecklas i samma mån
som handen användes i tungt arbete (valkar).
Av praktisk betydelse är, att fingrarnas
underhud på böjsidan är uppdelad i flera fack genom
bindvävslameller, som från överhuden gå
ra-dierande ned mot senskidan; en infektion efter
t.ex. ett sticksår i ett finger får därför redan
av de anatomiska förhållandena sin
utbred-ningsväg anvisad nedåt senskidan i st.f. ut i
angränsande underhud, vilket är av stor vikt att
känna för den behandlande läkaren. — H. som
fysiologisk helhet karakteriseras hos människan
av att den med övergivande av sin gamla
uppgift i ställförflyttningens tjänst erhållit som sin
förnämsta funktion dels att vara griporgan,
dels att bilda ett högt utvecklat känselorgan.
A.-U.
2) Bättshist., se H a n d o m.
Hand, adlig ätt, känd från 1500-talet (jfr
K. H. Karlsson i ”Personhist. tidskr.”, 3, 1901).
En son till H. 1) antog sin moders, Märta
Ar-vidsdotter Drakes, namn och blev stamfader
för adl. ätten Drake af Hagelsrum. H.Bg.
1) Knut Håkansson H. (död 1565),
deltog i Erik XIV:s krig mot Danmark 1564—
65 ss. fältöverste och ledde flera härjningståg
in i Halland och Blekinge, varvid han i aug.
1565 brände Falkenberg; i slaget vid Axtorna
1565 förde han en avd. fotfolk och stupade
under reträtten. H.Bg.
Handalfabet är närmast att betrakta som en
skrift i luften, varvid man med en el. båda
händerna formar bokstäverna. Det användes
huvudsaki. ss. meddelelsemedel till och
emellan dövstumma. Sv. h. är uppfunnet av P.A.
Borg (se denne) och betjänar sig endast av
ena handen. Förutom i Sverige användes
detta även i Finland och Portugal. Vissa
andra länders h. framställes med båda
händerna. Ofta, ehuru felaktigt, hänföres h. till
teckenspråket el. åtbördsspråket (se d.o.). Det
Uppslagsbok. XII. ____ 513 __
17
— 514 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
