Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsattaché - Handelsbalans - Handelsbalken - Handelsblockad - Handelsbolag - Handelsborgmästare - Handelsbrev - Handelsbruk, -kutym, -usance
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSBRUK
ra av Sveriges större legationer ha h. på senare
tiden ersatts med handelsråd med högre
tjänsteställning. F.n. (1932) har Sverige
handels-representanter vid legationerna i U.S.A.
(handelsråd), Egypten, Frankrike (handelsråd),
Portugal och Spanien (gemensam h.) samt Tyskland
(handelsråd). Även vid en del utländska
beskickningar i Sverige finnas h., näml, vid
U.S.A:s (2 h.), Danmarks och Islands,
Frankrikes, Rysslands samt Spaniens; vid brittiska
legationen finns handelsråd. Vhgn.
Handelsbalans [-a’ps], förhållandet mellan
värdet av export och import under en viss
tidrymd, vanl. ett kalenderår. H. ger alltså ett
uttryck för huruvida ett land säljer mera till
utlandet, än vad det köper därifrån. Emellertid ge
statistikens siffror för värdet av export och
import lätt anledning till missuppfattning. För
sv. exportvaror beräknas t.ex. värdet vid sv.
hamn, och så göres även beträffande
importvarorna. Frakterna äro alltså tillagda
importsiffrorna, men icke exportsiffrorna, vilket ger
importen ett för högt värde i förhållande till
exporten. I regel fraktas sv. exportvaror på
sv. fartyg, varför dessas inkomster böra räknas
som en del av exporten. När jämvikt råder
mellan export och import, kan landet sägas
betala sitt behov av utländska varor med
försäljning av inhemska. Men detta enkla
varubyte inträffar så gott som aldrig. Köper man
mera från utlandet, än man säljer dit, säges h.
vara passiv, överstiger däremot exporten
importen, har man a k t i v h. I äldre tider
ansågs det som en stor olycka för ett land
att ha passiv h., en uppfattning, som ännu
lever kvar i benämningen ”ogynnsam” för
passiv h. och ”gynnsam” för aktiv h. I och
för sig kan det icke sägas vara vare sig
gynnsamt el. ogynnsamt att ha aktiv h. Tyskland
hade t.ex. 1931 ett väldigt exportöverskott och
alltså en ”gynnsam” h., men landets
näringsliv genomgick samtidigt en svårartad kris. H:s
karaktär avgöres av betalningsbalansen (se
d.o.), som ofta förväxlas med h. Om ett land
har skulder till utlandet, va rå räntor och
amortering skola erläggas, el. om landet utlånar
kapital, blir h. aktiv. Lånar däremot landet
pengar från utlandet, blir h. passiv, vilket även
blir fallet, om räntor på tidigare utlånat
kapital strömma in till landet. Man kan därför
säga, att länder, som låna ut kapital, måste få
passiv h., när ränteinkomsterna på det utlånta
kapitalet under ett år bli större än den
kapitalmängd, som under året utlånats. England är
här ett ex. på ett land med konstant passiv h.
För ett land, som erhåller passiv h. på gr. av
upplåning i utlandet, kan det förefalla, som
om den passiva h. vore ogynnsam, då ju
upp
låningen ökar landets skulder till utlandet.
Det avgörande är emellertid, vartill det lånade
kapitalet användes. När t.ex. Sverige upptog
lån i utlandet för byggandet av sitt
järnvägsnät, erhöll landet passiv h., men
tillvägagångssättet var gynnsamt för Sverige, då det lånade
kapitalet användes för stärkande av landets
produktionskrafter. Sker upplåningen däremot
för konsumtionsändamål, kan den passiva h.
innebära en fara. Sverige har efter världskriget
under vissa år haft aktiv h. på gr. av
kapitalexport. Huruvida detta varit gynnsamt el.
ogynnsamt för landet, beror på om kapitalet
placerats mot fullgoda säkerheter. T.E-t.
Handelsbalken, den huvudavd. av Sveriges
rikes lag, som behandlar förmögenhetsrättsliga
frågor, dock icke sådana ang. fast egendom,
vilka regleras i Jordabalken. Därjämte
innehöll H. urspr. åtskilliga bestämmelser av mera
spec. natur om rätt att idka handel el. annan
näring. Stora delar av H. i 1734 års lag äro
numera upphävda och ersatta av nyare
stad-ganden. E.K.
Handelsblockad, avspärrning medelst
örlogs-fartyg av sjöhandeln på viss ort (jfr Blockad
och Handelskrig).
Handelsbolag, se Bolag.
Handelsborgmästare, (förr) magistratens ordf,
i vissa städer, se Borgmästare.
Handelsbrev, se Handelskorrespondens.
Handelsbruk, -kutym, -u s a n c e,
sedvänjor, som under tidernas lopp utbildat sig i
affärslivet. Sådana h. kunna ant. gälla
handeln i dess helhet (generella h.), el. också kunna
de förekomma endast vid visst slag av handel
(branschkutymer) el. slutl. vara regionalt
begränsade till ett land el. till en del av ett land.
Många h. ha kodifierats, d.v.s. inryckts i
lagstiftningen. Flera av våra viktigaste sv.
han-delsförordningar (bl.a. lagen 20/e 1905 om köp
och byte av lös egendom, lagen 18/4 1914 om
kommission, handelsagentur och
handelsresande) innehålla till största delen bestämmelser,
som tidigare gällt i form av sedvanerätt.
Lagstiftarna ha i allm. i fråga om handeln
till-lämpat principen, att lagföreskrifter så litet
som möjligt skola rubba gängse praxis. Detta
framhäves ytterligare därav, att
lagbestämmelserna i regel få vika för gällande h. (§ 1 i de
båda omnämnda lagarna). Vid en handelstvist
ang. något förhållande, som ej reglerats genom
avtal parterna emellan, blir det därför
nödvändigt att avgöra, huruvida något h. kan
anses utbildat el. ej. För att underlätta ett
sådant avgörande stå handelskamrarna (se d.o.)
näringslivet till tjänst med uttalanden om
förefintligheten av gällande h. På senare tid (1922)
ha handelskamrarna även inrättat ett centralt
— 541 —
— 542 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
