Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hannover - Hannover, 1. Adolph - Hannover, 2. Harald Immanuel - Hannover, 3. Emil - Hannoverska alliansen - Hannoverska hästen - Hannäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANNOVER
zelsior A.-G. (4,750 anställda), Hannoversche
Maschinenfabrik A.-G. (Hanomag; 6,000
anställda). H. är n.v. Tysklands viktigaste
järnvägsknut och knutpunkt i lufttrafiknätet
(Vahrenwalder Heide). Mittellandkanalen går
genom n. delen av H. — Staden har bl.a.
teknisk högsk. och veterinärhögsk. G.N.
De medeltida kyrkorna, Slottskyrkan,
Kors-kyrkan m.fl., äro mestadels ombyggda el.
förnyade. I Johanneskyrkan, från 1600-talet,
vilar filosofen Leibniz. Det gamla rådhuset
härstammar från 1400-talet. Det forna kungl.
slottet, från 1600-talet, är ombyggt vid
1800-talets början. I slottet Herrenhausen, omgivet
av vackra parker, är welfernas familjemuseum
inrymt. Leibniz-huset innehåller nu en
konst-industriell samling. Stadens övriga förnämsta
samlingar äro Provinzialmuseum med
förhistoriska föremål och senare konst samt
Käst-nermuseet med konstverk från olika tider och
tavelgalleri. E. W.
H. nämnes 1169 som stad, anslöt sig till
hansan 1386, tillhörde från 1495 welfernas
linje Kalenberg-Celle och blev 1636 residensstad;
även då hovet 1714 överflyttade till England,
förblev H. den hannoveranska regeringens
säte och var 1837—66 residensstad för
konungarna av H. — Litt.: ”Urkundenbuch der Stadt
H.”, 1 (1860); ”Hannoversche
Geschichtsblät-ter” (1898 ff.); R. Hartmann, ”Geschichte H:s”
(2 Aufl., 4 bd, 1886). [C.]
Hannover [-näTar]. 1) Adolph H.,
danskjudisk läkare (1814—94), med. lic. 1839 på en
avh. om örats anatomi m.m.; lasarettsläkare
1850, praktiserande läkare till 1878. Hos
Johannes Müller i Berlin lärde H. o. 1840 känna
mikroskopet och den histologiska tekniken;
han blev denna unga vetenskaps grundläggare
i Danmark och utgav ett flertal banbrytande
arbeten. Trots internationellt erkännande blev
H. aldrig knuten till univ. Å.Ch.
2) Harald Immanuel H., den
föregåendes son, tekniker (f. 1861), utexaminerades 1884
från Polyteknisk Læreanstalt i Köpenhamn,
blev docent där i mekanisk teknologi 1888,
prof. 1894 och var rektor 1912—22. H. bidrog
verksamt till inrättande av danska statens
ma-terialprovningsanstalt, vars förste direktör han
var till 1912. v.S.
3) Emil Viggo H., den föregåendes bror,
konstförf. och museichef (1864—1923),
direktör för Kunstindustrimuseet 1906, därjämte för
Hirschsprungska saml. 1911. H. var en av
Nordens mest kunniga museimän och en vän av
den unga konsten. Som skribent förenade han
intelligent saklighet och noggrannhet med en
elegant stil. Hans första arbete behandlar
Watteau (1888), och de följ, monografierna
över Köbke (1893), Eckersberg (1898) och
Const. Hansen (1901)
visa honom som en
skarpsynt kännare av
den danska
”guldålderns” måleri. Ett
par översikter av
Danmarks måleri
och det 19:e årh:s
konst samt en liten
bok om svensk konst
(1916) må också
nämnas. H:s huvudarbete
faller emellertid
inom konsthantverkets
område: ”Keramisk Haandbog” (1919—23).
H.G-e.
Hannoverska alliansen [-näTar-] kallas efter
underteckningsplatsen, slottet Herrenhausen vid
Hannover, det förbund, som sept. 1725 avslöts
mellan England, Frankrike och Preussen. Det
föranleddes närmast av de vittgående planer,
man tillskrev medl. av Wienalliansen (se ’d.o.)
av s.å. Hela Europa uppdelade sig
småningom på de båda förbunden. Till h.a. slöto sig
Nederländerna och Danmark, under det
Preussen 1726 övergick till motståndarnas läger. I
Sverige önskade det holsteinska partiet (se
d.o.), understött av Rysslands sändebud
Dol-gorukij, anslutning till Wienalliansen, under
det att A. Horn, med bistånd av den engelske
ministern, Poyntz, och den franske, Brancas,
uppbjöd alla sina krafter för att åvägabringa
en anslutning till h.a. I juni 1726 segrade
Horn i rådet, ehuru blott tack vare konungens
2 röster, i mars 1727 godkändes beslutet av
riksdagen, vilket medförde det holsteinska
partiets störtande. — Litt.: Hj. Jansson, ”Sveriges
accession till h.a.” (1893). P.S.
Hannoverska hästen [-näTar-] är en
kors-ningsprodukt av engelskt fullblod och inhemska
tyska ston. Denna häst har funnit vidsträckt
användning långt utanför hemlandets gränser
som armé- och brukshäst för såväl jordbruk
som industri. Sveriges varmblodiga hästavel
är till övervägande del baserad på denna ras.
Den utmärker sig för grovlek och styrka,
parad med en viss ädelhet, samt ett lugnt och
fogligt temperament, som gör den
lätthanterlig och användbar även för den mindre
jordbrukaren. Jfr Hästraser. V.M-r.
Hannäs, s:n i N. Tjusts hd, Kalmar län, v.s.v.
om Valdemarsvik intill östgötagränsen; 133,ss
kvkm., därav 113,27 land; 1,245 inv. (1931; 11
inv. pr kvkm.); 18,89 kvkm. åker (1927; 16,7%
av landarealen), 68,20 kvkm. skogsmark.
Egendomar: Grävsäter och Nora. — Pastorat: Try-
— 599 —
— 600 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
