Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hare - Harebjerg - Harefjorden - Hareid - Harem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAREM
Tysk hare. Efter Meerwarth-Soffel.
skiljas stundom ss. en särsk. ras, fjäll-h., till
skillnad från i landets s. och mellersta delar
förekommande gråvita, mo-h. Den nordiska h.
är utbredd över hela Sverige men har i
landets s. delar undanträngts alltmera av den
tyska h. Den trives bäst i skogs- och
hagmar-ker, som omväxla med öppna fält. Om dagen
håller den sig dold och lämnar först vid
mörkrets inbrott sitt gömställe, lega, vilket den,
innan det är dager, åter uppsöker. Den rör
Harspår i snö. Efter
Meerwarth-Soffel.
sig hoppande och skjuter vid varje språng
bak-fötterna framför framfötterna. Spåren bli olika
alltefter gångarten (se bild). H. sätter årl. vanl.
3 kullar med 3—5 ungar. — Den tyska h., som
är utbredd över Mellaneuropa, är större än den
nordiska (längd 68 cm.) samt har längre öron
och svans. Den är ovan gulbrun; undersidan
är vit. Svansen är ovan svart, undertill vit.
Under senare delen av 1800-talet infördes den
till ett flertal platser i s. Sverige och har snabbt
spritt sig. Den är mer än den nordiska h.,
med vilken den ger bastarder, bunden till
odlad mark. H.B-n
Harebjerg, ort nära Brörup, Ribe amt, s.
Jylland. I ett grustag på ett djup av 7 m. och
i ett lager, som antages bildat under näst sista
mellanistiden, upphittades här 1905 en handkil
Harebjerg-fyndet. De båda sidorna av
flintredskapet.
(se d.o.) av flinta. Dess goda bearbetning och
regelbundna form hänför den närmast till
Acheuléen (se d.o.). Fyndet får betraktas ss.
det hittills säkraste vittnesbördet om en
pa-leolitisk stenålder även i Skandinavien. —
Litt.: A. Björn i ”Norsk geologisk tidsskr.”, 10,
1928; M. Degerböl i ”Ymer”, 1928. G.Em.
Harefjorden, sjö i s.v. Värmland, n.n.v. om
Säffle, 18 kvkm., 9 m. djup, 45 m.ö.h.;
genom-flytes av Byälven. J.C.
Ha’reid [-aid], hd i Möre fylke, v. Norge,
omfattar delar av öarna Hareidlandet (174
kvkm., 4,633 inv.) och Sulöy, s.v. om Älesund;
93,98 kvkm.; 2,572 inv. (1930). Jfr H j ö
r-u n g a v å g. S
Ha’rem (arab, harim, förbjuden, och ha’ram,
se d.o.) betecknar dels den för kvinnorna
avsedda avd. av en i månggifte levande
muhammedans hus, dels denna avd:s inv. Till h. är,
ss. namnet angiver, tillträde förbjudet för varje
man med undantag av de allra närmaste
släktingarna och kastrerade tjänare (eunucker, se
d.o.). Det är emellertid blott de förmögna
muhammedanerna, som hålla sig med särskilda
rum för sitt h I allm. användes hela huset av
familjen gemensamt, och kvinnorna draga sig
endast vid främlingars ankomst tillbaka till nå
— 665 —
— 666 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
