Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haricots verts, svärdsbönor, turkiska bönor - Harild, Carl Valdemar - Haringer, Jakob - Harington, Sir Charles - al-Hariri, al-Kasim ibn Ali - Harivamça - Harjager - Harju, Harrien - Harka - Harkebus - Harkrankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARKÅL
Haricots verts [arikå’ vä’r],
svärdsbö-n o r, turkiska bönor, Phase’olus
vulga’-ris f. compre’ssa, form av stångbönor med
bredare och mera hoptryckta, krökta baljor, vilka
användas som maträtt. Se Bönsläktet.
O.Gz.
Harild, Carl Valdemar, dansk arkitekt
(f. 1868), har framträtt som en lycklig
restau-ratör av äldre byggnadsverk och har utfört
flera byggnader i Randers, slottet Egelund (åt
änkedrottning Louise) m.m.; H. var 1906—21
anställd som arkitekt och inventarieinspektör
vid kungl. civillistan, blev 1921
palatsförvaltare vid Amalienborg, är sedan 1919 arkitekt
för Carlsbergbryggerierna. E.W
Ha’ringer, Jakob, tysk förf. (f. 1898),
tillhörande den expressionistiska generationen.
H. är främst lyriker (”Dichtungen”, 1925 ff.)
men har också skrivit berättelser och
filosofiska uppsatser. St.A.
Harington [hä’rirjtan], Sir Charles,
engelsk militär (f. 1872), officer vid inf. 1892,
major 1912, överste 1916, generalmajor 1918,
general 1927. H. deltog med utmärkelse i
boerkriget och tjänstgjorde därefter
huvudsaki. i generalstaben. Ss. generalstabsofficer
deltog han även i världskriget, först i
Frankrike och 1917—18 ss. general Plumers
stabs-chef i Italien. 1918—20 var H. souschef i
generalstaben och 1920—23 högste befälhavare
för de brittiska stridskrafterna vid Svarta
havet och i Turkiet samt ledde 1922
stillestånds-förhandlingarna mellan Turkiet och Grekland
i Mudania. E.Bz.
al-Hariri, a 1-K a s i m ibn Ali (al-käsim
ibn ’AU al-Ijari’ri), arabisk grammatiker och
skriftställare (1054—1122), mest berömd för
sitt arbete Maka mät, en saml. av 50 berättelser,
skildrande Abu Zaids från Sarudj äventyr,
visserligen en efterbildning av al-Hamadhanis (se
denne) arbete men överlägset detta i såväl
språk som stil Det översattes och efterbildades
tidigt av judar och kristna på hebreiska och
syriska och har bl.a. översatts till tyska av
Fr. Rückert, ”Die Verwandlungen des Abu Zaid
von Serug” (1826). G.O-r.
Hariva’m^a (”Haris = Vishnus, d.v.s.
Krish-nas genealogi”), indiskt episkt diktverk, som
av inderna betraktas som ett khila, d.v.s.
bi-hang till ”Mahabharata”. H. består av tre
avsnitt, skildrande resp. Krishnas gudomliga
genealogi, hans mänskliga liv och allehanda på
Krishna syftande mytiska ting. H:s
sammanhang med ”Mahabharata” är endast ytligt.
Historiskt torde H. kunna uppfattas som en sen
kodifiering av den indiska hjältesagan i dess
spec. vishnuitiska form. C.F.
Har jager. 1) Hd i Malmöhus län, omfattar
dels området mellan Kävlingeån, Saxån,
Öresund och Eslöv, dels ett område n.n.ö. om
Eslöv upp mot Ringsjön, socknarna V.
Salle-rup, Remmarlöv, örtofta, Lilla Harrie, Virke,
St. Harrie, Dagstorp, Södervidinge, Kävlinge
med Kävlinge municipalsamhälle, Hög, V.
Ka-raby, Saxtorp, Hofterup, Barsebäck,
Löddekö-pinge samt delar av Stehag och Norrvidinge
(som f.ö. tillhöra Onsjö hd); 215,78 kvkm.,
därav 213,71 land; 13,052 inv. (1931; 61 inv. pr
kvkm.); 167,67 kvkm. åker (1927; 78,5% av
landarealen), 10,70 kvkm. skogsmark. Större
delen av H. är en bördig, skoglös lerslätt, som
längst i v., innanför Öresund (Lundåkrabukten),
övergår i en sandslätt. Vid Dagstorp och V.
Karaby höja sig ganska markant över slätten
de av glacifluvial sand uppbyggda Dagstorps
backar och Karaby backe (58 m.ö.h.). 1920
levde 45,o % av befolkningen av jordbruk,
1,5% av fiske (fiskelägen: Barsebäck och
Vikhög), 28,2% av industri och hantverk
(sockerfabrik i örtofta, sockerfabrik och läderindustri
i Kävlinge). H. tillhör Rönnebergs, Onsjö och
Harjagers domsaga samt (med undantag av
Löddeköpinge och Stehagdelen) H:s kontrakt.
J.C.
2) Kontrakt i Lunds stift, omfattar 7
pastorat: V. Karaby och Saxtorp; V. Sallerup och
Remmarlöv; Barsebäck och Hofterup; Kävlinge
och Hög; örtofta och Lilla Harrie; St. Harrie
och Virke; Södervidinge, Annelöv, Norrvidinge
och Dagstorp; 13,278 inv. (1931). J.C.
Harju, H a r r i e n, krets omfattande
nordvästligaste delen av Estland; 5,683 kvkm.;
219,654 inv. (1922; 34 inv. pr kvkm.).
Kretsstad: landets huvudstad Reval. J.C.
Harka, redskap för ålfångst, se Fi sk r
edskap V, sp. 630.
Harkebu’s, se Hakebössa.
Harkrankar, fam. Tipu’lidæ,
Cylindroto’mi-dæ och Limoni’idæ av gruppen Nemo’cera av
insektordn. tvåvingar. H. likna genom sin
långa, smala kropp, sina mångledade antenner
och långa, smala vingar mycket de eg.
myggorna men ha ännu längre och smalare,
bräckliga ben, och särsk. den förstn. fam. omfattar
bl.a. mycket stora former med en vingbredd av
ända till 5—6 cm. H. uppehålla sig vanl. bland
buskar, ofta i närheten av fuktiga ställen, men
ej sällan ser man de större arterna på fönster
el. väggar. En del av de smärre arterna
uppträda ofta i stora dansande svärmar. Så är t.ex
fallet med de s.k. vintermyggorna, Tricho’cera,
som utom på senhösten även mitt i vintern på
milda dagar visa sig. Larverna livnära sig av
levande el. döda växter. Några äro skadedjur,
t.ex. kålharkranken, Ti’pula olera’cea, vars lar-
— 669 —
— 670 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
