Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harpun - Harpyja - Harpyjor - Harr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARR
Harpunkanon för valfångst. Granatharpunens
spets, fastgjord vid den hoprullade
fångstlinan, sticker ut ur kanonmynningen.
roddbåtens för postande harpuneraren,
har numera ersatts av den på 1860-talet av
norrmannen Sven Foyn konstruerade granat-h.,
som utskjutes ur en mindre kanon. Granat-h.
har 4 hullingar och i spetsen en granat, som
efter inträngandet exploderar och dödar
djuret. F.A.Bn.
Harpy’ja, HarpVa (Thrasaè’tus), släkte av
underfam. örnar (se d.o.), med en i
Sydamerika förekommande art, H. harpy’gia. Huvud
grått, nacke, rygg, vingar och stjärt svarta,
bröst och buk vita. Längd 1 m. Lever i ur-
Harpyja. Efter Cornish.
skogarna från s. Mexiko till Bolivia och
Paraguay samt livnär sig av apor och trögdjur.
Dess fjädrar skattas högt av indianerna, vilka
använda dem till huvudprydnader och pilar.
Y.Ln.
Harpy’jor (till grek, stammen harp-,
bortrycka), grek, myt., stormvindsdemoner med
växlande namn, ss. Aèllo (storm), Kelaino (den
dunkla), Okypete (den snabbflygande), Podarge
Harpyja. Detalj av gravmonumentet från
Xan-thos. British museum.
(den snabbfotade), döttrar av havsguden
Thau-mas och Okeanos’ dotter Elektra, i myten
omtalade ss. Fineus’ (se d.o.) plågoandar, i
konsten framställda ss. bevingade kvinnor.
Spårlöst försvunna människor tänktes bortrövade
av h. Liknande fabelgestalter — till hälften
fåglar, till hälften kvinnor, t.ex. på
gravmonumentet från Xanthos i Lykien, uppfattas
vanl. ss. h., ehuru denna benämning ej kan
anses säkrad. H.Sj.
Harr, Thyma’llus thyma’llus, tillhör fam.
laxfiskar (se d.o.), har stor och hög med rader
av rödbruna fläckar tecknad ryggfena, liten
mun och små tänder samt fasta, i längsrader
ordnade fjäll. H. lever mest av insekter,
tångloppor, snäckor o.d. men tar även småfisk
och rom. Den leker om våren, äggen läggas i
gropar på sand- el. grusbotten. H. når vid
3—6 års ålder i allm. en längd av o. 20 till
40 cm. I s. Sverige och i det nordsv. låglandet
är h. i regel en flodfisk, i de högre
bergstrakterna däremot allmän även i sjöarna. I s.
— 689 —
— 690 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
