Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harte, Bret (Francis Brett Hart) - Hartelius, Truls Johan - Harter act - Hartford - Hartgummi - Hartimjan - Hartington - Hartkorn - Hartleben, Erich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARTLEBEN
mast ett misslyckande. Som novellförf. hör
han till sitt årh:s yppersta, trots att en i hans
hemland framträdande kritisk reaktion i viss
mån lyckats skjuta honom i bakgrunden och
trots att en Dickens-påverkad sentimentalitet
gör sig märkbar här och var i hans verk.
Humor, människokännedom, stor berättartalang
och ett suveränt behärskande av den
primitiva kaliforniska miljön äro hans förnämsta
kännemärken. Hans novellsaml. uppgå till ett
30-tal: bland de bästa kunna nämnas ”Tales
of the argonauts” (1875), ”Flip” (1882), ”In
the carquinez woods” (1883), ”Snowbound at
Eagle’s” (1886), vars titelnovell kanske kan
anses som hans mästerstycke, ”Cressy” (1889),
”Colonel Starbottle’s Client” (1892). Flera
”Col-lected editions” och en mängd sv. övers, av
H:s arbeten finnas. Biogr. av T. E.
Pember-ton (1903). F.G.B.
Harte’lius, Truls Johan, läkare,
sjukgymnast, gymnastisk förf. (1818—96),
genomgick Gymnastiska centralinst. 1851—52, blev
lärare där 1852, med. d:r 1858. H:s’
lärarverk-samhet vid G.C.I. omfattade såväl anatomi och
fysiologi som medikal och pedagogisk
gymnastik. Han utarbetade ett flertal läroböcker
för inst., ss. ”Lärobok i menniskokroppens
speciella anatomi” (1867; 6 uppl. 1911),
”Lärobok i sjukgymnastik” (1870; 4 uppl. 1904). H.
bidrog i hög grad till stärkandet av läkarkårens
förtroende till den sv. sjukgymnastiken och
den sv. gymnastiken över huvud. O.K-gh.
Harter act [hä’ta äkt], nordamerikansk
förordning 1893 rörande redares ansvar för gods
å fartyg, i stort sett överensstämmande med
Haagreglerna och gällande som lag för sjöfart
på U.S.A. H.S-k.
Hartford [hä’tfad], huvudstad i Connecticut,
U.S.A., vid Connecticut river; 164,072 inv.
(1930); 6,892 svenskfödda 1920. Stor industri:
järn-, stål-, maskinindustri m.m. H.
grundades av holländarna som ett fort 1633. J.C.
Hartgummi, hårdgummi, se E b o n i t.
Hartimjan, växtart, se Harmynta.
Hartington [hä’tir)tan], engelsk adelstitel, se
Cavendish.
Hartkorn (ty., eg.: hård säd, en
sammanfattande benämning på råg, vete och korn),
kam., motsvarar i Danmark ung. mantal i
Sverige. H. var råg el. korn, vari skatten till
staten sedan senare hälften av 1600-talet
er-lades, och blev sedan den norm, varefter
skatten utgick. En tunna h. betyder icke en viss
jordareal utan en måttstock på egendomens
skattekraft. H. låg till grund för såväl
statliga som kommunala skatter och utgifter.
Liksom i fråga om mtl kunde egendomens areal
starkt variera från ung. 11 tunnland på Själ-
land till bort mot 40 tunnland i landets mindre
bördiga delar. Medeltalet uppges till 18
tunnland. H. beräknades även för skog, kvarnar
och tionden, tiondehartkorn. En tunna h.
indelades i 8 skäppor å 4 fjärdingar. H. som
skattenorm för den statliga skatten kvarstod
till 1904. A.Vr.
Ha’rtleben, Otto E r i c h, tysk förf. (1864—
1905), gav i 1890-talets början ett par hätska
bidrag till den gängse
samhällskritiken
(komedierna ”Angele”,
1890, och ”Hanna
Ja-gert”, 1893), men slog
med diktsaml. ”Meine
Verse” (1895) om i
en antikiserande
riktning, där satir och en
något luftig ironi,
burna av högt
uppdriven artistisk
skicklighet, blevo de
framträdande dragen, och
svingade sig genast upp till ställning som
en av ledarna för den unga generationen,
die Möderne. Bland hans arbeten under
denna period märkas novellsaml. ”Vom
gastfreien Pastor” (1895) och ”Die Serenyi”
(1896), den s.k. officerstragedien
”Rosenmon-tag” (1900; sv. övers. ”Karneval”, uppf. i
Stockholm 1902) och diktsaml. ”Der Halkyonier”
(1904). — ”Gesammelte Werke” i 3 bd (senaste
uppl. 1920); ”Briefe an Freunde” (1912). —
Litt.: C. Flaischlen, ”O.E.H.” (1896); Selma
H., ”Mei Erich” (1910). Lff.
Rådhuset och skyskrapor i Hartford.
— 701 —
— 702 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
