Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haupt, Georg - Haupt, 1. Richard - Haupt, 2. Albrecht - Haupt, Paul - Hauptmann, Moritz - Hauptmann, 1. Carl - Hauptmann, 2. Gerhart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAUPT
(1778) i Livrustkammaren. De flesta av H:s
möbler utgöras av byråer och sekretärer, de
senare ofta på höga ben, men han har också
utfört bord, skåp o.d. I regel har H. i en
låda el. på annat, mindre framträdande ställe
av möbeln utsatt sitt namn. — H. har haft
stort inflytande på sin samtid och av mindre
självständiga möbelsnickare efterbildats mer
el. mindre slaviskt, främst av Anders
Lunde-lius, varför många osignerade arbeten, som
gå under H:s namn, säkerligen icke utgått ur
hans verkstad. — Litt.: J. Bottiger, ”Kungl.
hofschatullmakaren och ebenisten G.H.” (i
”Meddelanden från Sv. slöjdföreningen”,
1901). E.F.F.
Haupt [häTlpt]. 1) Richard H., tysk
arkeolog och konsthistoriker (f. 1846), utbildade
sig först till gymnasiallärare, blev sedan
forn-vårdare och konsthistorisk förf., var 1893—
1924 provinsialkonservator i
Schleswig-Hol-stein; bland hans skrifter märkas ”Die
Vize-linskirchen” (1884), ”Die Bau- und
Kunst-denkmäler in der Provinz
Schleswig-Hol-stein” (1887 ff.), ”Altwagrische Baukunst”
(1916). E.W.
2) A 1 b r e c h t H., den föregåendes bror,
arkitekt och konsthistoriker (f. 1852), prof, vid
Tekniska högsk. i Hannover, har väckt
uppmärksamhet för flera arbeten om den
äldsta germanska konsten: ”Von germanischer
Baukunst” (1902), ”Die älteste Kunst,
insbe-sondere die Baukunst der Germanen” (1909,
2 Aufl. 1923) och ”Monumenta Germaniæ
ar-chitectonica” (2 bd, 1913); han har även utg.
”Geschichte der Renaissance in Spanien und
Portugal” (1927). E.W.
Haupt [haupt], Paul, tysk assyriolog (1858
•—1926), prof, i semitiska språk vid Johns
Hop-kins university i Baltimore 1883. H. har
behandlat assyriologiska, språkliga och historiska
problem (”Der keilinschriftliche
Sintfluthbe-richt”, 1881, m.fl.) och utgav jämte Fr.
De-litzsch ”Assyriologische Bibliothek” (1881 ff.)
och ”Beiträge zur Assyriologie” (1889 ff.) samt
påbörjade 1893 jämte andra forskare en kritisk
uppl. av G. T., ”The sacred books of the Old
Testament”. Th.P.
Hauptmann [häu’pt-], Moritz, tysk
tonsättare och musikteoretiker (1792—1868), 1842
kantor vid Thomasskolan och
kyrkomusikdirektör, 1843 även teorilärare vid konservatoriet i
Leipzig; grundade 1850 jämte Schumann o.a.
Bachsällskapet, vars ordf, han blev. Av H:s
kompositioner, som omfatta motetter, mässor,
sånger för blandad kör och manskör,
solosånger, sonater för violin och piano,
violinduetter m.m., utmärka sig särsk.
vokalverken, i sht de andliga, för sin formella avrund-
ning, klangskönhet och sångbarhet. H:s
viktigaste teoretiska arbete är ”Die Natur der
Har-monik und der Metrik” (1853), i vilket han
bl.a. framträder som representant för den
harmoniska dualismen (se d.o.). F.S-l.
Hauptmann [håu’pt-]. 1) C a r 1 H., tysk förf.
(1858—1921), började liksom H. 2) som
naturalistisk dramatiker och ‘romanförf., senare
liksom denne påverkad av romantiska
strömningar. Högst har han nått i
konstnärsroma-nen ”Einhart der Lächler” (1907). H. skildrar
schlesiskt folkliv men fördjupar sig också i
modernt sociala problem (romanen
”Mathil-de”, 1902). Han har också framträtt som
tankelyriker (”Aus meinem Tagebuch”, 1900, 3 Aufl.
1929). St.A.
2) Gerhart Johann Robert H., den
föregåendes bror, förf. (f. 1862), son till en schlesisk
värdshusvärd, utbildades till bildhuggare men
sysslade tidigt med diktning i idealistisk stil.
Debuten skedde 1885 med ett epos
”Prome-thidenlos” i Childe-Harold-stil. Efter sin
bosättning i Berlin s.å. kom han i beröring med
samhällsradikala kretsar och gjorde 1889
genom Holz och Schlaf bekantskap med
naturalismens teorier. Omedelbart därefter skrev han
dramat ”Vor Sonnenaufgang”, en kraftfull
naturalistisk produkt, fylld av sociala problem
och banbrytande för naturalismen i tysk
dramatik. Som naturalist lade H. huvudvikten vid
miljöskildringen. Framförallt har han hämtat
sina ämnen från sin hemort Schlesien, i sht
från de fattigare klassernas liv. Alla hans
tidigare dramer gestalta sociala problem (”Das
Friedensfest”, en familjetragedi, 1890, ”Ein-
G. Hauptmann. Fotografi.
— 767 —
— 768 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
