Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hawaiiöarna el. Sandwichöarna - Terrängförhållanden - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAWAIIÖARNA
omfattar 40 % av hela den polynesiska
övärldens. Den uppvisar ögruppens högsta punkt,
den slocknade vulkanen Mauna Kea (4,209
m.). I v. reser sig den 2,522 m. höga
Huala-lai, som ännu 1801 hade ett utbrott, öns s.
hälft domineras av Mauna Loa (4,168 m.),
som med få års mellanrum är verksam. Dess
sidor slutta med 3—7° vinkel ända ned till
5,000 m. under havsytan, och vulkanen har
alltså en relativ höjd av mera än 9,000 m.
På dess ö. sluttning reser sig kratern Kilauea
(1,230 m.), 4 km. lång och 2,8 km. bred. I
densamma finnes en 925 m. lång och 625 m.
bred kittel, Halemaumau, med ständigt
svallande flytande lava. Området kring Kilauea
och Mauna Loa bildar nu en nationalpark.
H:s kuster äro nästan överallt höga men
flerstädes omgivna av korallrev, som på
Molo-kai nå 150 m.ö.h. J-F.
Klimat. H. ligga helt inom
nordostpassa-den, som särsk. är förhärskande under mars—
nov. Honolulu har under den kallaste mån.,
jan., en medeltemp. av 20,9°, den varmaste,
aug., 25,s°. På större höjd blir givetvis temp.
lägre. Wairoea på n. Hawai, 830 m.ö.h., har
i jan. 18,2°, i sept. 22,i°. Nederbörden står i
närmaste samband med expositionen för
pas-saden. På passadsidorna är den riklig och
täml. jämnt fördelad på årstiderna. I Hilo på
ö. Hawai har året en regnmängd av 3,586
mm., därav vintern 988 mm., våren 942,
sommaren 757 och hösten 899. På större höjder
stiger den till 6,000—7,000 mm. årl. Den
största regnmängden har man funnit på Kauai
med 13,000 mm. årl. Molnregionen ligger
mellan 1,000 och 2,400 m. Högre upp är
sommaren nästan helt regnlös. De högsta
topparna på Hawai nå över snögränsen. På
öarnas läsidor uppträder passaden som en
starkt sjunkande vind och är därför mycket
torr. Så har Maui på läsidan blott 210 mm.
årl. På särsk. höga öar äro dock läsidorna
skyddade mot den torra passaden, och här
utveckla sig lokala vindar, omväxlande från
land och sjön, de senare ofta regnförande.
Så har Honolulu 600—900 mm. årlig
nederbörd. J.F.
Växtvärld. Upp till 300 m.ö.h. är
vegetationen starkt kulturpåverkad. Planteringar av
kokospalmer, dungar av brödfrukt- och
bananträd, tamarinder, mangoträd och några av
amerikanerna införda akasiaarter sätta sin
prägel på landskapet. På de fuktiga
vindsidorna uppträda dock snart regnskogarna med
Calophy’llum inophy’llum, de inföddas
ka-mani, högre upp ersatt av andra arter, ss.
Aleuri’tes molucca’na och Jambo’sa
malac-ce’nsis. De yppigaste regnskogarna träffas i
mot passaden exponerade bergdalar med djup
vittringsjord och i molnregionen mellan 1,000
och 2,000 m. Här präglas regnskogarna bl.a.
av Metroside’ros polymo’rpha och koa-trädet
(Aca’cia fulca’ta). F.ö. dominera här
rubia-céer, lobeliacéer, rutacéer och araliacéer.
Ståtliga ormbunkar, däribland många i trädform
(Cibo’tium), bilda undervegetationen. På
läsidorna finnas glesa skogar, stundom mycket
artrika med bl.a. Reyno’ldsia sandwice’nsis
som karaktärsväxt. Vanl. förhärska dock
busk-savanner, de förra med låg Pa’ndanus
och torniga euphorbiacéer. Skogsgränsen
ligger på 2,000—2,700 m. Fjällregionen präglas
av busk-, ris- och grässtäpper med inslag av
succulenter (Ensis arge’ntea el.
Argyroxi’-phium). Mera än 80% av alla växtarter äro
endemiska. J.F.
Djurvärlden, som visar släktskap med både
den polynesiska och amerikanska, är
artfattig, och de flesta formerna äro endemiska.
Urspr. fanns endast ett landdäggdjur på
öar-na, en fladdermus, Ata’lapha, men sedermera
ha införts husdjur samt råttor och möss,
vidare mungos för att förgöra de senare. Bland
fåglarna märkas främst klädnadsfåglar,
Dre-pani’didæ med ett 60-tal arter, alla endemiska,
samt honungsätare, Melipha’gidæ, och
honungs-sugare, Nectarini’idæ. Papegojor saknas.
Dessutom har man infört en del, ss. höns,
fasaner, vaktlar, duvor, gråsparvar m. fl. Av
reptiler förekomma endast några arter
gecko-ödlor, medan ormar och amfibier saknas.
Även insekterna räkna många endemiska
arter. Många skadeinsekter ha sedermera
inkommit dit. Y.Ln.
Befolkning. H:s inv. beräknas vid öarnas
upptäckt ha uppgått till c:a 200,000. 1930
bestod befolkningen av 22,636 infödda, 28,224
av blandras (med vita el. med asiater), 80,373
vita, 27,179 kineser, 139,631 japaner, 6,461
koreaner och 63,052 filipinos (filippiner).
65 % voro alltså asiater. De flesta ha
invandrat som arbetare på de talrika planlagerna,
men så snart de förvärvat ett litet kapital,
etablera de sig som småbrukare. Av det vita
befolkningselementet tillhöra de från
Azorerna invandrade portugiserna (27,588) samma
typ. J.F.
H:s urinvånare äro polynesier. Deras
urspr. bostäder utgjordes av rektangulära,
grästäckta hus, och klädedräkten tillverkades
av barktyg, tapa. Berömda äro de
utomordentliga fjäderarbetena; mantlar, hjälmar och
masker för de förnäma, beklädda med röda
och gula vingfjädrar av en fågel (Dre’panis
pa-ci’fica). Åtskilliga sådana ha bevarats till
vår tid; vårt Riksmuseum äger några Ha-
— 791 —
— 792 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
