Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hawaiiöarna el. Sandwichöarna - Befolkning - Historia - Ekonomisk geografi - Styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAWAIIÖARNA
waiifjäderprydnader. Fjädrarna äro fästa
på ett nätliknande underlag och ordnade i
mönster. Fjädergirlander och fjäderviskor
hörde till männens prydnader, medan
kvinnorna smyckade sig med blomsterkransar.
Infödingarna tatuerade sig också fordom rikligt.
Jordbruk och fiske voro huvudnäringar. Man
odlade framförallt taro (se d.o.) och använde
som njutningsmedel kava-drycken.
Konstgjord bevattning var känd. Taro-rötterna
rostades och krossades till en massa, som fick
jäsa och sedan förtärdes (poi)’. Som vapen
användes klubbor, dolkar, slungor och spjut.
Ombord på sina väldiga långfärdskanoter
kunde hawaiierna företaga omfattande resor
till andra ögrupper. Hawaii-infödingarna älska
dans och sång. Bekant är hula-hula-dansen,
som utföres till ackompanjemang av ett slags
skallror, väldiga kalebasskal fyllda med
stenar. På det gamla Hawaii funnos 4 klasser
el. stånd: konungar, landshövdingar, jordägare
och arbetare. Hövdingarnas antal var stort,
och det var först med Cooks hjälp, som
Ka-mekameha lyckades göra sig till härskare
över hela ön. Hawaiierna dyrkade en rad
gudar, av vilka de viktigaste troddes bo i
vulkanen Mauna Loa. Numera äro öborna
alla kristna, starkt dekulturerade och
dessutom uppblandade med vita och asiater. G.B-r.
Historia. Osäkra uppgifter om spansk
upptäckt av H. redan på 1500-talet föreligga, men
ss. öarnas verklige upptäckare bör i varje fall
James Cook (se denne) räknas, vilken 18/i 1778
landade vid Waimea på Kauai. 1779 fann han
sin död vid Kaawaloa på huvudön H. öarna
voro då delade på 4 riken, vilka emellertid
förenades till ett av den kraftfulle Kamehameha I
(1782—1819). Han efterträddes av sin son, den
svage Kamehameha II (1819—24), vilken
besökte London 1824 och därunder dog av
mässling; den verklige utövaren av regeringen var
en av Kamehameha I:s gemåler, Kaahumanu,
ända till hennes död 1832. Under denna tid
ägde den genomgripande förändring rum, som
betecknas av kristendomens införande alltifrån
1820. Kaahumanu själv lät döpa sig 1825.
Kamehameha II :s efterträdare var Kamehameha
III (1824—54), under vars tid kristendomen
(även katolicism och mormonism) befästades,
en konstitutionell författning utfärdades (1840
och 1852), lagstiftning på modern grund företogs
och modern industri och teknik började införas.
Efterträdarna Kamehameha IV (1854—63) och
V (1863—72) fullföljde detta nydaningsarbete;
med den sistn utslocknade Kamehameha-ätten.
Efterträdaren Lunalilo dog redan 1874; med
Kalakaua (1874—91) inleddes en reaktion mot
den dittillsvarande utvecklingen, vilken
emel
lertid slutl. ledde till att efterträdaren,
Kala-kauas syster Liliuokalani, avsattes (1893), och
en republik med amerikanaren S.B. Dole som
president utropades (1894). Härifrån var
steget ej långt till U.S.A:s — främst av de talrika
immigranterna påyrkade — annexion av öarna
(«/8 1898), och 14/e 1900 förvandlades H. till
ett territorium inom unionen. C.F.
Ekonomisk geografi. Jordbruket är
huvudnäring. Brukningsdelarnas antal uppgick 1920
till 5,284 med en areal av 11,080 kvkm., varav
1,740 kvkm. odlad jord. Av jordbrukarna
voro 892 vita, 3,098 japaner, varav blott 188
självägande, 679 av infödd ras och 560
kineser. De viktigaste jordbruksprodukterna äro
ris (13,400 ton 1928), sockerrör (53,697 har,
som gåvo 7,7 mill. ton sockerrör el. 897,396
ton råsocker, allt 1928), kaffe (c:a 3,000 har,
som gåvo 30,600 ton 1928), ananas (36,080
har). Vidare odlas sisalagave, bananer,
gummi, taro, bomull, tobak, brödfruktträd.
Konstbevattning är vitt utbredd, särsk. på
socker-plantagerna (30,000 har bevattnade 1928). På
de högre nivåerna idkas boskapsskötsel, på
de mindre öarna särsk. fåravel. Fisket är
rätt givande, men dock otillräckligt för
befolkningens behov. Skogsskötseln bedrives
numera rationellt. Industrien är huvudsaki.
baserad på jordbrukets produkter.
Produktionen av råsocker uppgick 1930 till 924,403 ton.
1927 utgjorde H:s sockerproduktion den 5:e i
ordningen i världen. Konservindustrien är
betydande. 1930 producerades 12,672,296
konservlådor ananas till ett värde av 185 mill.
sv. kr. (mkr.). Utrikeshandeln är väl
utvecklad. 1930 uppgick värdet av totalexporten till
432,i mkr. (395,7 mkr. till U.S.A.),
importvärdet till 339,3 mkr (307,6 mkr. från U.S.A.).
De viktigaste exportvarorna voro socker (206,o
mkr.), frukt, mest ananas (146,4 mkr.) och
kaffe (5,2 mkr.). H. förser en stor del av
U.S.A. med socker. Den viktigaste hamnen är
Honolulu (se d.o.), som även är en av
amerikanerna livligt besökt bad- och
rekreationsort. På den största ön Hawai är den viktigaste
hamnstaden Hilo (19,468 inv. 1930). H.
förbindas med regelbunden ångbåtstrafik bl.a.
med San Francisco (6 dagar), Jokohama
(10 dagar) och Sydney (17 dagar). H:s
hamnar anlöptes 1930 av 1,407 ångare om
tillsammans 10,807,037 ton. Järnvägarna hade
1931 en längd av 593 km., bilvägarna av
2,380. J.F.
Styrelse. H. tillhöra U.S.A. sedan 1898. De
bilda ett i U.S.A. ingående territorium och
styras av en av presidenten på 4 år utnämnd
guvernör och av en lagstiftande församling,
bestående av en på 4 år vald senat av 15
— 793 —
— 794 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
