Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heckscher, 1. Edvard - Heckscher, 2. Isidor - Heckscher, 3. Eli - Heckscher, Johann Gustav - Hactocotylus, hektokotylus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HECKSCHER
Heckscher. 1) Edvard H., dansk-svensk
bankman och donator (1831—1910), direktör
för Industrikredil-a.-b. 1870—1907. Såväl
under sin livstid som i testamente donerade II.
och hans hustru, S e p h i e H., f. Rubenson
(1841 —1918), stora summor till Stockholms
högsk., Handelshögsk. i Stockholm och
Centralförbundet för socialt arbete. Stockholms
högsk. erhöll 1905 358,000 kr. och efter Sophie
H:s död o. 1,500,000 kr. T.E-r.
2) I s i d o r H., den föregåendes brorson,
nationalekonom och jurist (1848—1923). Efter
jur. kand.-examen 1872 tjänstgjorde II. i
danska justitiemin:steriet. 1875 anställdes
han i sin farbroders bankirfirma i
Stockholm och övergick 1884 till
Industrikredit-a.-b., där han 1894 blev ombudsman. 1895 blev
han dansk generalkonsul i Sverige med säte i
Göteborg, från 1900 i Stockholm. II. utövade
ett omfattande ekonomiskt och juridiskt
förf.-skap, blev jur. d:r i Köpenhamn 1885 på avh.
”Kreditsalget og Sadgerens Standsningsrel” och
har till sv. öxersatt G. J. Goschens ”Läran om
utländska växelkurser” (1892; 3 uppl. 1918).
T.E-r.
3) Eli Filip IL, den föregåendes son,
nationalekonom (f. 24/n 1879), fil. lic. i Uppsala
1904, fil. d:r 1907
(”Till belysning af
järnvägarnas
betydelse för Sveriges
ekonomiska utveckling”),
docent vid
Stockholms högsk. 1907,
prof, i
nationalekonomi med statistik
vid Handelshögsk. i
Stockholm 1909, prof,
i ekonomisk historia
där sedan 1929. I det
offentliga
utrednings
arbetet har H. varit en anlitad kraft.
Sålunda var han sekreterare i statistiska
kommittén 1906—09, sakkunnig för utredning om
statsvetenskaplig examen 1908—10, sekreterare
i krigsberedskapskommissionen 1915—17, dess
ordf. 1917—18, led. av tull- och
traktalkom-miltén 1921—24 och utarbetade dess
betänkande, led. av 1926 års arbelslöshetsutredning,
ordf, i kommittén för utredning av
varudistri-butionens kostnader 1926 och ordf, i Nat. förb:s
kommitté för Rhentrafiken 1926. —
Tyngdpunkten av H:s forskargärning ligger på den
ekonomiska historiens område. Han har i sin
metod föga gemensamt med den tyska
historiska skolan inom nationalekonomien. Medan
dennas representanter under sina försök att
empiriskt fastställa det ekonomiska skeendet
ofta drunknat i detaljer, söker H. finna
orsaksammanhangen genom att utgå från den
teoretiska nationalekonomiens grundläggande
premisser. Dessa premisser, ss. knappheten på
medel för behovstillfredsställelse och den
ekonomiska principen att följa minsta medlets
lag, äro giltiga för alla tider, och den ekono
miska historien blir för H. undersökningen av
hur behovstäckningens problem i
vidsträcktaste mening lösts genom tiderna. Själv är H.
även ekonomisk teoretiker av rang. Han har
som sådan alltmera kommit att närma sig den
klassiska engelska nationalekonomien. Han
har förfäktat den ekonomiska liberalismens
principer men är ingalunda blind för alt
statsingripanden stundom äro nödvändiga för att
korrigera de ekonomiska makternas fria spel.
Produktionens mål är del helas väl, och någon
naturlig rätt till privat förvärvsverksamhet exi
sterar icke. Så länge denna bäst tillgodosei
behovstäckningen, bör den emellertid skyddas
mot skadliga statsingripanden. Framförallt
mot tull pol i t i ken har H. vänt sig med skärpa.
— H. har livligt deltagit i den aktuella
debatten om ekonomiska och sociala problem. Hans
inlägg ha förutom i ”Ekonomisk tidskr.” och
”Statsvetenskaplig tidskr.” publicerats i
”Dagens nyheter” (sedan 1921) och i den av H.
jämte G. Bagge 1911 grundade ”Sv. tidskr.”
H. är även en gärna hörd talare och
överlägset skicklig debattör. Bland hans skrifter
märkas: ”Nationalekonomiens grundvalar” (1910;
5 uppl. 1926) ”Försvarets ekonomiska
förutsättningar” (1911; 3 uppl. 1914), ”Sv.
produktionsproblem” (1918; 2 uppl. 1922),
”Kontinentalsystemet” (1918; engelsk uppl. 1922),
”Ekonomi och historia” (1922, där även den
banbrytande uppsatsen ”Produktplakatet”, urspr.
Ir. 1908, ingår), ”Tullfrågan” (1924), ”Om
ekonomiska studier” (1926), ”Nationalekonomien”
(1927), ”Industrialismen” (1931),
”Merkantilis-mcn" (s.å.) och ”Sveriges penningpolitik” (s.å.).
Han har vidare red. den av Carnegie
endow-menl for international peace utg. ”Bidrag till
Sveriges ekonomiska och sociala historia under
och efter världskriget” (1926) och själv där
behandlat Sveriges penningväsen 1914—25. T.E-r.
Heckscher [hä’kfar], Jo hann Gustav
Wilhelm Moritz, tysk diplomat (1797—1865),
var 1848 Hamburgs representant i
”förparla-menlet”, medl. i nationalförsamlingen,
justitieminister i det första riksminisleriet samt även
utrikesminister (till okt. 1848). H. var
motståndare lill tanken på ett preussiskt ärftligt
kejsardöme. Arrh.
Hectoco’tylus, hektokotylus, en hos de
hanliga bläckfiskarna till överförandet av
spermatoforerna på honan omdanad arm. Hos
— 851 -
— 852 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
