Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedebosöm - Hedeby (Slesvig)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDEBY
med en spetssöm av knapphålsstygn. Botten
tyget mellan hålen broderades även, men i
plattsöm, och hela mönstret utgjordes av
stiliserade blad- och blomrankor. — H. brukades
urspr. att pryda dräkter och textila bohagsting,
ss. sänglinne, hängkläden m.m., med. O. 1850
stod bruket av h. i sitt flor. 1.
Hedeby, forndansk stad, även kallad S 1 e
s-v i g, belägen 2 km. s. om nuv. tyska staden
Schleswig vid Haddeby Nor, där ännu en
ringvall och en forntida borg markera stadens
läge. Under formen Sliasthorp omtalas orten
redan under 800-talets första decennium; i
Rimberts Ansgarslegend nämnes den Sliasvic.
Angelsaxiska och tyska krönikor från 900- och
1000-talen beteckna orten dels ss. Sliasvic, dels
ss. H. Sliasvic har — säges det — varit det
tyska namnet, H. det nordiska. Frågan om när
och av vem H. grundats har varit ett inom
vetenskapen ytterst omdebatterat spörsmål;
ännu pågående, omfattande grävningar torde
redan ha lämnat tillräckligt material för att
besvara detsamma. Det lär kunna anses ss.
säkert, att redan under 800-talet området inom
ringvallen varit bebyggt samt att staden H.
varit en urspr. dansk stad. Uppgifter hos Adam
av Bremen göra det sannolikt, att o. 900 en
svensk vikingahövding Olav varit konung i
landet omkr. H. Dennes son Gnupa regerade 934,
då strider mellan daner och kejsar Henrik
I äro bestyrkta. H. och landet däromkring
Hedeby. Från utgrävningarna i Oldenburg.
Vallen vid Hedeby.
indrogs i det tyska väldet; staden blev
948 biskopssäte; i trakten därav anlades 974
en tysk borg, som 983 erövrades av Harald
Gormsen, varefter H. åter kom under danskt
välde. När staden definitivt gick under, är
ännu omöjligt att avgöra; med dess storhet lär
det ha varit förbi o. 1000. Båda dess namn,
H. och Slesvig, överflyttades på nuv. staden
Schleswig. Först efter medeltidens slut gick
namnet H. ur bruk. 800—1000 var H.
Danmarks viktigaste och jämte Birka Nordens
mest betydande stad. Dess storhet berodde på
dess gynnsamma läge ss. knutpunkt för
Östersjö- och Nordsjöhandeln. Dess roll ss. sådan
understrykes väl av vad de berättande
källorna och fornfynden ha att förtälja om
förbindelser med Birka och svearna, Dorestad och
friserna. — Den o. 1,330 m. långa, 6—6,5 m.
höga vallen utan framförliggande grav
omsluter i en halvcirkel ett område av c:a 28 har,
som i sin helhet upptagits av staden. I n. och
s. finnas portar och utmed stranden spår av
pålverk. Det intill 4 m. mäktiga kulturlagret
har visat sig utomordentligt innehållsrikt. 1
n. delen av staden ha funnits spår av en
omfattande industri. Massor av hjorthorn ha
kommit i dagen samt ornerade knivskaft,
kammar o.a. i olika stadier av tillverkning, vidare
lämningar av metallarbetares verkstäder med
hel- och halvfärdiga redskap och smycken.
Även ha anträffats lämningar av bostäder med
förkolnade träbjälkar och lerklening samt
lerkärl, vävtyngder och husgeråd av olika slag.
Inom stadens s. delar har delvis undersökts ett
gravfält för kvinnor och barn, nedlagda i
träkistor, orienterade i v.-ö. Dessa kistor ligga
i skikt ovan varandra och uppskattas till
tusental. S.v. om H. (på fclkspråk kallas H.
Oldenburg el. Oleburg) finner man däremot ett hög-
— 863 —
— 864 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
