Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedenvind-Eriksson, Gustaf - Hedera - Hede revir - Hedersdoktor - Hedersdomstolar - Hederslegionen - Hedersomnämnande - Hederstierna, ätt - Hederstierna, 1. Fredrik - Hederstierna, 2. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDERSTIERNA
vat vagabondens liv hemma och i utlandet som
skogs- och flottarbetare, sjöman och rallare
och kan därför ge
sanna och
fängslande uttryck för
arbetarnas liv och
livssyn. ”Ur en fallen
skog” (1910)
innehåller noveller om
skogsarbetare, ”Vid
Eli vågor” (1914)
skildrar ett
kraftsta-tionsbygge, ”Tiden
och en natt” (1918)
ger en mäktig
vild-marksskildring, ”En
dröm i seklets natt” (1919) en
världskrigsfan-tasi; ”Järnets gåta” (1921), ”Orions bälte”
(1924), ”De förskingrades arv” (1926) och ”Det
bevingade hjulet” (1928) ge scener ur
Norrlands arbetarvärld, präglade av både kärv
friskhet och språklig fantasi. B.Lz.
He’dera, se Murgröna.
Hede revir, adress Funäsdalen, tillhör
Mellersta Norrlands distrikt och omfattar Hede,
Tännäs, Linsälls, Vemdalens, Svegs och
Lill-herrdals socknar av Jämtlands län. Areal
(1929): statsskogar 26,323 har, varav 17,506
produktiv mark; övriga allmänna skogar
168,167, resp. 42,160 har. 1929 års avverkning
å statsskogar 15,221 kbm. Reviret är delat i
6 bevakningstrakter. E.S.-P.
Hedersdoktor, person, vilken ss.
hedersbevis-ning erhållit doktorsvärdighet (se Doktor)
utan föregående disputation.
Hedersdomstolar, i utlandet, särsk.
Tyskland, förekommande domstolar med särsk.
sammansättning för att behandla vissa, till
vanlig domstol icke hänskjutbara frågor inom
vissa kårer el. sammanslutningar (officerare,
advokater, läkare, börsmäklare, studenter),
näml, frågor, som röra kårens anseende el.
kårmedlems heder, resp, ”hederssaker” mellan
kårmedl. H. uppkommo först inom adeln ss.
ett slag genom avtal utsedda skiljemän och ha
från adeln spritt sig till andra
samhällsgrupper. De militära h. avskaffades genom 1920
års författning i Tyskland, medan h. för
advokater och läkare regleras i särsk. lagstiftning.
Inom det tyska studentlivet och det där
florerande duellväsendet ha h. sedan slutet av
1800-talet blivit en viktig inst. Här utse
parterna själva medl. i h. E.K.
Hederslegionen (fra. La légion d’honneur),
fransk orden, instiftad 19/s 1802 av Napoleon
Bonaparte. Med undantag av 1815—30, då h.
bibehölls men hade plats under de gamla kungl.
ordnarna, har h. sedan dess varit Frankrikes
enda orden. Dess stormästare är numera
republikens president, och dess angelägenheter
handhavas under honom av en ordenskansler.
H:s grader äro 5: storkors, storofficerare,
kommendörer, officerare och riddare. Antalet ridda •
re och antalet utländska medl. av alla grader är
obegränsat. Till franska statstjänstemän kan
riddartecknet vanl. först efter 20 års tjänst
förlänas, och högre grader utdelas först efter
fixerade minimitider inom varje grad. Med h.
följer särskilda förmåner (bl.a. pensioner till
franska militära innehavare) och hedersbetygelser.
Dekorationen består av ett kors med 5
vit-emaljerade armar. För riddare är infattningen
i silver, för övriga grader i guld, över korset
är sedan 1870 en krans av ek och lager (i st.f.
krona). I mitten av korset ”Republikens
huvud” (under kejsardömena Napoleons och
under kungadömet Henrik IV:s huvud). Ä
baksidan i mitten av korset två korsade trikolorer.
N.L.R.
Hedersomnämnande (fra. mention
honor-able), lägre slag av utmärkelse vid pristävlan.
Hederstierna, adlig ätt stammande från
tull-nären i Båstad Magnus Schema, vars son
Erland S. (1676—1730), slutl. schoutbynacht,
utmärkte sig under Karl XH:s-årens sjökrig och
1717 jämte 4 bröder adlades H. C.
1) Fredrik Ludvig Salomon H.,
ämbetsman, politiker (1828—1900), började sin bana
ss. militär, blev
underlöjtnant 1847, led.
av F.k. 1869—77,
1879—87 B, av A.k.
1888—91 (led. av
Bevillningsutskottet
1871—73, 1887 A, av
Statsutskottet 1875—
77, 1879—80, led. av
särskilt utskott 1890
och ordf. 1891). I
Posses ministär 1880
—83 innehade H.
posten som
civilmi
nister. Vid sin avgång utnämndes han till
landshövding i Västmanlands län. H:s insikt och
arbetskraft togos i hög grad i anspråk för
kommittéarbete; bl.a. var han ordf, i
arbetareför-säkringskommittén 1884—89. E.Ths.
2) Carl Fredrik Wilhelm H., den
föregåendes son, ämbetsman, politiker (1861—1928),
blev efter juridiska studier i Uppsala v.
häradshövding 1888, assessor i Svea hovrätt 1898,
revisionssekreterare 1902, expeditionschef i
Sjöförsvarsdep. 1903 samt justitieråd 1905. I
Lindmans ministär 1906—11 var H.
konsultativt statsråd; han utövade dessutom ett högst
betydande politiskt inflytande och räknades
— 873 —
— 874 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
