Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedrén, Gunnar - Hedrum - Hedschra - Hedström, 1. Olof - Hedström, 2. Jonas - Hedström, Herman - Hedströmmen - Hedvall, Karl - Hedvall, Arvid - Hedvig - Hedwig, Johann - Hedvig Eleonora (församling) - Hedvig Eleonora (svensk drottning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDRÉN
Hedrén, Gunnar, läkare (f. 20/4 1865), med.
d:r vid Karolinska inst. 1901, docent i
rätts-och statsmedicin s.å.,
t.f. prof, i patologisk
anatomi 1902—10,
kallad till prof, i
patologisk anatomi
1910 och till prof, i
rätts- och
statsmedicin 1918, led. av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd
sedan 1918, sakkunnig
i kommissionen
rörande nytt kliniskt
sjukhus i Stockholm
1926, ordf, i kommissionen rörande
rätts-obducentväsendets omorganisering 1929, v.
ordf, i Nobelkommitténs med. sektion 1920
—26, ordf. 1926—31, Karolinska inst:s rektor
1927—32 samt ordf, bland sakkunniga för
utredning om det akad. befordringsväsendet
1930. H. har förf, talrika vetenskapliga
arbeten, till stor del publicerade i tidskr. Å.Ch.
Hedrum, hd i Vestfold fylke, s. Norge, n. om
Larvik; 287,75 kvkm.; 5,753 inv. (1930). S.
Hedschra, se H i d j r a.
Hedström. 1) Olof Gustaf H., sv.
metodistpastor i U.S.A. (1803—77), slöt sig efter en
häftig religiös kris till en metodistförsamling
1829, blev 1835 pastor samt verkade 1845—75
på ett betelskepp (se d.o.) i New Yorks hamn.
Här uppstod en religiös väckelse bland
sjömännen, av vilka flera blevo pioniärer för
metodistisk verksamhet i Sverige. H. besökte
Sverige 1833 och 1863. Jn.
2) Jonas H., den föregåendes bror,
ban-brytare för metodismen bland svenskarna i
Nordamerika (1813—59), åtföljde H. 1) till
Amerika 1833 och bosatte sig i Illinois, 1839 i
staden Victoria. Tidigt verksam som
predikant, samlade han här svenskar omkr. sig och
bildade en sv. metodistförsamling 1846. Särsk.
verkade han bland ”Erik-Jansarne” (se Erik
Jansismen) i Bishop hill. Jn.
Hedström, Herman Oskar, geolog (f. %
1867), 1898 fil. lic., var 1901—32 geolog vid
Sveriges geol. undersökning, där han arbetat särsk.
med paleontologiska och stratigrafiska spörsmål
från n. Gotland, men även petrografi,
kvartärgeologi och praktisk geologi. 1927 blev H.
he-dersd:r i Marburg och i Uppsala. K.A.G.
Hedströmmen, tillflöde till Mälaren,
avvattnar Malingsbosjön, övre och Nedre Vättern
m.fl. sjöar på gränsen mellan Västmanland och
Dalarne och flyter sedan åt s. till mynningen
i Mälarfjärden Galten s.ö. om Köping. I övre
delen av loppet kallas H. Lumsån och Baggån.
Längd 130 km.; flodområde 1,060 kvkm.;
beräknad medelvatteneffekt 13,900 hkr., utbyggd
effekt 6,300 hkr. S.E-s.
Hedvall, Karl Zacharias Knut, filosof (1873
—1918), docent i teoretisk filosofi i Uppsala
1906. H. var, vad den filosofiska metoden
beträffar, tydligt påverkad av A. Hägerström men
ådagalade annars en starkt självständig
filosofisk uppfattning, vilken han dock ej på gr.
av sin tidiga död och ogynnsamma
levnadsvillkor fick tillfälle fullt utveckla. Bland H:s
skrifter märkas "Humes Erkenntnistheorie
kri-tisch dargestellt”, 1 (1906) och ”Fichtes filosofi
i förhållande till Kants kriticism” (1914). Å.Pz.
Hedvall, Johan Arvid, kemist (f. 18/i 1888),
fil. d:r i Uppsala 1915, lektor vid tekn.
gymnasiet i Örebro 1919, prof, i kemisk teknologi
vid Chalmers tekn. inst. i Göteborg 1929. H.
är känd för sina undersökningar rörande
reaktioner i fasta aggregationstillstånd samt
metalloxiders kemi. Lj.
Hedvig, församling i Norrköping (se d.o.).
Hedwig [hè’dviz], J o h a n n, tysk botanist
(1730—99), prof, i medicin i Leipzig 1786, i
botanik 1789, ägnade sig huvudsaki. åt studiet
av bladmossorna, över vilka han utgav ett
flertal grundläggande verk, ävensom av vissa
andra kryptogamer samt åt växtanatomi. O.Gz.
Hedvig Eleonora, församling i Stockholm
(se d.o.).
Hedvig Eleonora, svensk drottning (1636—
1715), dotter till Fredrik III av
Holstein-Got-torp och hans gemål, Maria Elisabet av
Sach-sen. 18 år gammal förmäldes H. E. 1654 av
politiska skäl med Karl X Gustav, vilken hon
följde under en stor del av hans fälttåg. Vid
gemålens död ordf, med 2 röster i
förmyndarregeringen för sin son, visade sig H. E. föga
skickad att, ss. avsett, hävda konungamaktens
ställning gentemot aristokratien.
Byggnads-och målarkonst voro jämte kortspel hennes
huvudintressen. Strömsholm och
Drottningholm ha H. E. att tacka för sin tillkomst; till
hennes skyddslingar hörde bl.a. N. Tessin d.ä.
och d.y. samt Ehrenstrahl. Vid sonens
uppfostran visade H. E. — väl delvis på gr. av
dennes sjuklighet i yngre år — en alltför stor
eftergivenhet och tillät, att hans studier på ett
betänkligt sätt försummades. I
förmyndarstyrelsen tog H. E. mycket ringa del och sonens
åtgärd att frikalla henne från ansvar för dess
åtgärder innebär därför knappast någon
orättvisa. Hon bibehöll alltid ett betydande
inflytande över Karl XI, vilket på det
utrikespolitiska området var av ganska stor vikt, då H.E.
som holstein-gottorpska bittert hatade
Danmark. Sin danska svärdotter beredde hon
många svåra stunder. Vid sonens död ställdes
— 891 —
— 892 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
