Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heinesen, Mogens - Heinicke, Samuel - Heinola - Heinrich - Heinrich von Meissen - Heinrich von Ofterdingen - Heinrich von Veldeke - Heinricius, Gustaf - Heinse, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEINICKE
Th. Th. Heine: Trångboddheten i Berlin.
Modern: ”När ni blir stora, så får ni det så
mycket bättre. Då får ni komma på
lungsots-sanatorium.” Ur ”Simplicissimus” 1912.
kostnad. Åtalad för bedrägeri av sin
antagonist, räntmästaren K. Walkendorff i
Köpenhamn, flydde H. till Holland men återvände i
förlitan på Fredrik H:s gunst till Danmark. Vid
konungens frånfälle blev H. på engelsk
tillskyn-dan anklagad för sjöröveri, dömdes till döden
och avrättades 1589. — Litt.: F. Troels-Lund i
”Historiske Fortællinger”, 1 (1910). P.Dhl.
Heinicke [hal’-], Samuel, den tyska
döv-stumundervisningens grundläggare (1727—90),
folkskollärare och kantor i Eppendorf vid
Hamburg, upprättade 1778 i Leipzig den första
tyska dövstumskolan, vilken han förestod till
sin död. Livligt intresserad för införandet av
ljudmetoden vid undervisningen i folkskolan,
tillämpade han under inflytande av Amman
(se denne) densamma även vid undervisningen
av dövstumma. Därvid vann han så lysande
resultat och gav tillika en så god vetenskaplig
motivering för denna metod, att han vann en
mängd efterföljare och därigenom blev dennas,
”den tyska metodens”, talmetodens, skapare.
H. försvarade med iver sin metod mot angrepp
från ”den franska metodens” grundläggare, de
L’Épée (se denne). H. utgav ett flertal
betydelsefulla skrifter. J.B.-t.
Heinola [hal’-]. 1) Stad i S:t Michels län,
Finland, vid övre loppet av Kymmene älv; 27
kvkm.; 1,749 inv. (1930). Finsktalande. H.
anlädes 1779 för att vara residens för
landshövdingen i dåv. Kymmenegårds län; efter
läns-regleringen 1831 och till 1843 var H.
residensstad i S:t Michels län. Stadsrättigheter fick H
1839. O.P
2) Kommun i S:t Michels län, Finland; 578
kvkm.; 5,696 inv. (1930). Bildar jämte staden
H. ett pastorat. O.P.
Heinrich [häLnri/], tyska namnformen för
Henrik.
Heinrich von Meissen [hal’nriz fån mal’san],
tysk mästersångare, se Frauenlob.
Heinrich von Ofterdingen [hal’nri£ fån å’f-],
enl. sagotraditionen en diktare, som vid
sångar-kriget på Wartburg besegrade såväl Walther
v. der Vogelweide som Wolfram v.
Eschen-bach. — Den tyske romantikern Hardenberg
(Novalis) skrev 1802 en roman med samma
namn. Rth.
Heinrich von Veldeke [haTnri# fån fäTdaka],
nederländsk skald av ridderlig börd (o. 1140—
1200), från trakten av Maastricht i Limburg,
förmedlare av den höviska romanen och främst
av en förfinad metrik till Tyskland, skrev på
limburgska legenden om Servatius, staden
Maastrichts skyddshelgon (utg. av M. Koenen
1912) och kärleksdikter av friskt kynne samt
på det medelhögtyska diktarspråket si.i
”Eneide”, fullbordad under slutet av 1180-talet
i Thüringen (utg. av O. Behaghel, 1882). Rth.
Heinri’cius, Gustaf, finländsk läkare (1853
—1915), prof, i förlossningskonst och
barnsjukdomarnas klinik vid Helsingfors univ. 1890
—1915, har förutom en omfattande
vetenskaplig produktion utg. en rad skildringar ur
finländsk kulturhistoria, bl.a. ”Obstetrikens och
gynäkologiens historia i Finland under 18:e
och 19:e årh.” (1903), ”Skildringar från Åbo
akad. 1808—1828”, ”Anteckningar om
Immanuel Ilmoni” och ”Från samhällslivet i Äbo
1809—27” (de tre sistn. i ”Skrifter utg. av Sv.
litteratursällskapet i Finland”, resp. 101, 109
och 116, 1911—14). C.
Heinse [häl’nza], Johann Jakob Wilhelm,
tysk förf. (1746—1803), är en sällsynt klar
produkt av brytningen mellan 1700-talets Sturm
und Drang och nyromantiken. Som brådmogen
rousseauan och i övrigt anstucken av diverse
upprorsidéer kom H. o. 1770 under
personligt inflytande av Wieland och framträdde
redan följ, år ss. ren anakreontiker med ett h.
”Sinngedichte”, som följdes av ”Die Kirschen”
(1773, efter C. J. Dorat), ”Die Begebenheiten
des Encolp” (s.å., efter Petronius) och
romanen ”Laidion oder die Eleusinischen
Geheim-nisse” (1774). En vistelse i Italien 1780—83
— 935 —
— 936 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
