Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helmstedt - Helnot - Helo, Johan - Helodea - Heloderma - Heloffer - Helofyter, helofila växter - Héloïse - Heloter - Helouan - Helparasiter - Helrustning - Helsaprofyter - Helsingborg - Helsingborgs dagblad - Helsingborgs gummifabriks a.-b. - Helsingborgs jacquard väfveri a.-b. - Helsingborgsposten Skåne—Halland - Helsingborgs varfs- & svetsnings-a.-b. - Helsinge - Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELNOT
Tyskland, 33 km. ö. om staden Braunschweig;
17,157 inv. (1925). Av de gamla stadsmurarna
kvarstå flera delar med 4 torn. Från den
äldre medeltiden härstamma ett dubbelkapell
och Lugderikyrkan, fordom tillhörande ett
be-nediktinkloster, samt augustinklostret
Marien-bergs kyrka; Stefanskyrkan är byggd i gotik.
H. hade 1576—1809 univ.; dettas
huvudbyggnad, Juleum, är ett vackert renässanspalats
från 1500-talet. J.C.;E.W.
Helnot (ital. och eng. semibreve, fra. ronde),
mus., i vår nu brukliga notskrift tecken för
enheten i tidsmåttet, likvärdig med två halvnoter
el. fyra fjärdedelsnoter. Se Noter. F.S-l.
Helo, Johan, finländsk jurist och politiker
(f. 1889), fil. d:r 1914, jur. utr. kand. 1928,
advokat i Helsingfors sedan 1929;
socialdemokratisk led. av riksdagen 1919—22 och sedan
1924, socialminister 1926—27,
kommunikationsminister 1927. Th.
Helo’dea, växtsläkte, se Vattenpest.
Heloder’ma, se Vårtödlor.
Heloffer, se Holokaust.
Helofy’ter, helofila växter, i sött
vatten el. på vattenrik mark förekommande växter,
vilkas skott i väsentlig grad utveckla sig ovan
vattnet, t.ex. bladvass, kaveldun m.fl. O.Gz.
Héloise [elpFz], se J.J. Rousseau.
Helo’ter, den livegna befolkningen i de
spartanska länderna Lakonien och Messenien.
kanske avkomma av den urspr. befolkning,
som kuvats av de doriska invandrarna (enl.
somliga forskare härleddes namnet av staden
Helos i Eurotasdalen). H. stodo under
efo-rernas uppsikt liksom perioikerna, voro
tvungna att göra krigstjänst, i sht på flottan, odlade
den spartanska statsjorden och måste lämna
en viss betydande del av avkastningen till sina
herrar. H. kunde ej säljas som slavar och
äro att betrakta som ett slags statsslavar. De
kunde frigivas och fingo som s.k. neodamo’deis
vissa borgerliga men inga politiska
rättigheter. En särsk. klass av h.-barn voro de s.k.
mo’thakes, som uppfostrades samman med
spartiaternas barn och blevo fria medborgare.
H. bevakades ängsligt av spartiaterna och
blevo ofta utsatta för svår behandling, vilket
ledde till upprepade uppror, det värsta och
bäst kända i samband med en svår
jordbävning i Sparta 464 f.Kr. I senare, hellenistisk
tid blev h:s ställning förbättrad, bl.a. av kung
Nabis, som i 3:e årh. f.Kr. med våld sökte
göra dem till fria medborgare. N.V.
Helouan [-oa’n], bad- och luftkurort i
Egypten, i öknen ej långt från Kairo. H. har 7
svavelkällor med en temp. av o. 30° C. och
modernt inredda bad och bostäder. Klimatet
är torrt och varmt med endast 4—5 regndagar
om året. Vid H. behandlas särsk. sjukdomar
i luftvägar och njurar samt reumatism och
syfilis. T.H-n.
HelparasFter, se Parasiter.
Helrustning, se Halvrustning.
Helsaprofy’ter, se Sa p r o f y t e r.
Helsingborg, se Hälsingborg.
Helsingborgs dagblad, konservativ
morgon-tidn. i Hälsingborg, som utges 7 gånger i
veckan och med söndagsbilaga. H. började
utkomma i dec. 1884 som forts, av
”Helsingborgs tidning”, uppsatt 1867 av boktryckaren
N. Jönsson. Bland huvudred, märkas G.W.
Hoflund (1884—98), G. Äsbrink (1899—1907),
Nils Christiernsson (1911—23) och från 1924
jur. kand. Ove Sommelius (f. % 1896),
verkställande direktör i Nya tryckeri-a.-b. H.d.
sedan 1926. 1924—30 utgavs avläggaren
”Höganäs dagblad”. H.E.
Helsingborgs gummifabriks a.-b., grundat
1890, numera dotterbolag till Förenade
gummifabrikernas a.-b. (se d.o.).
Helsingborgs jacquard väfveri a.-b. [zaka’r],
grundat 1898. tillverkar klännings- och
kon-fektionstyger, borddukar m.m. Antal arbetare
o 350. Omslutning 31/i2 1930 3,8 mill. kr.,
varav aktiekapital 1,35 mill. Lth.
Helsingborgsposten Skåne—Halland,
konservativ aftontidn. i Hälsingborg, utg. 6 gånger
i veckan. H. började utkomma i dec. 1890
som forts, av ”Skåne-Halland”, uppsatt 1887
av fil. d:r B.F.W. In de Betou. Huvudred,
ha varit J.G.J. Sellman (1890—93), G.O.L.
Malm (1893—95), G. Aug. Cederborg (1895—
97), G. E. Ericson (1897—1905), J.G.
Chris-tensén (1906—09) och från 1909 Sven
Åkerberg (f. 18/s 1875). H.E.
Helsingborgs varfs- & svetsnings-a.-b.
började sin verksamhet 1871 under namnet
Helsingborgs varfs a.-b., vilket efter övertagande 1923
av Helsingborgs elektriska svetsnings a.-b.
ändrades till nuv. Bolaget utför nybyggnader och
reparationer av fartyg samt tillverkar bl.a.
som specialitet däcksmaskiner
(ångstyrmaski-ner, ångvinschar etc.). Omslutning 30/ö 1930 4,i
mill. kr., därav aktiekapital 2,i mill. Lth.
Helsinge, fi. Helsin(g)ki, kommun i Nylands
län, s. Finland; 352,7 kvkm.; 12,914 inv. (1929).
Befolkningen, som urspr. var svensk, har nu
stark finsk minoritet. Delar av H. ha
inkorporerats med Helsingfors, och flera förorter till
denna stad, som uppvuxit inom H., ha blivit
självständiga kommuner. O.P.
Helsingfors, fi. He’lsinki, huvudstad i
republiken Finland och i Nylands län; 219,842 inv.
(1930). Staden anlades urspr. (1550) vid
mynningen av Vanda å. Platsen befanns
emellertid föga lämplig, och redan 1640 förlädes H.
— 999 —
— 1000 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
