Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSINGFORS
dare det i gammal borgstil uppförda
Nationalmuseet (av Gesellius, Lindgren och
Saari-nen), vid vars sida vid Äbovägen nu reser
sig det imponerande nya (1931) riksdagshuset
(av J.S. Sirén) på en hög fritrappa, Berghälls
kyrka (av L. Sonck), Folkets hus (av K.
Lindahl) på Broholmen, Tekniska högsk. vid
Sandvikstorget m.fl. De affärshus och
bankbyggnader, vilka uppstått under allra senaste
tid, företräda en modern riktning med
utpräglad vertikalindelning av fasaden, t.ex. Finska
sparbanken, Atlas bank, H. aktiebank,
Stock-manns varuhus (av S. Frosterus 1931), som
upptager nästan ett helt kvarter, Fazers
affärs-palats, H:s sparbank (1932), samtliga vid
Alexandersgatan el. i dess närmaste närhet. Ett
särsk. omnämnande förtjänar Hotel Torni
(1931), stadens enda skyskrapa, som med sina
13 vån. gör sig gällande i stadsbilden.
Talrika parker och planteringar bidraga till
stadens omväxlande utseende. I de centrala
delarna äro de relativt knappt tillmätta, men
i periferien ha stora områden reserverats för
ändamålet. Bland större anläggningar märkas
i s. Brunnsparken, från vars gamla vallar en
storartad utsikt utbreder sig över öppna
havet, Observatorieberget med R. Stigells
dramatiska figurgrupp ”De skeppsbrutna” (1898) samt
Gamla kyrkträdgården invid Bulevarden, där
de vid stadens intagning 1918 stupade
skydds-kåristerna och tyska krigarna fått en vilostad.
Strax n. om parken står en staty (av E.
Wikström) till minne av Elias Lönnrot. Mellan de
båda Esplanadgatorna, som bilda en forts, på
Salutorget, löper Esplanaden, stadens centrala
plantering, ss. en bred, grön ådra genom starkt
trafikerade kvarter; i mitten en staty över J.L.
Runeberg (av Walter Runeberg), i ö. ändan G.
Finnes monument över Z. Topelius. I närheten
av Johanneskyrkan står ett annat monument
över Z. Topelius (av W. Wallgren, upprest 1932).
Bortom Tölö är stadens väl vårdade
begravningsplats. Invid Tölöviken, på dess n. sida,
ligger Kaisaniemi gamla park, på dess n. sida
i en omväxlande terräng Djurgården med
idrottsplaner och stadsträdgården.
Stadens förnämsta trafikådror äro
Alexanders- och Esplanadgatorna samt de från dessa
mot Järnvägstorget gående Mikaels- och
Centralgatorna. Från detta trafik- och
affärscentrum, som håller på att utbildas till ett city
med talrika stora affärer, varuhus och
banker, utgår Henriksgatan (med fyrdubbla
lindalléer) i n.v. riktning mot Äbovägen samt
Kai-saniemigatan åt n.ö. mot Tavastvägen,
förbindande de centrala delarna med de från
staden utstrålande landsvägarna. Lokaltrafiken
förmedlas, utom av hyresbilar (c:a 1,100) och
2 omnibuslinjer, av ett dubbelspårigt
spårvägs-nät (55 km.), vilket omspänner hela staden
och står i förbindelse med förstäderna och de
kringliggande villasamhällena. Trafiken
mellan H. och dess omgivningar upprätthålles
till stor del av omnibussar, vilkas
utgångspunkt förlagts till Järnvägstorget. Talrika
ång-slupar förmedla förbindelse med de närbelägna
holmarna.
H. har vackra omgivningar, vilka bjuda på
mycket av intresse med avseende å såväl
naturskönhet som historiska minnesmärken.
Mest sevärt är Sveaborg (se d.o.), vars gamla
fästningsholmar med stolta bastioner,
bröstvärn och kasematter nu utgöra ett slags
friluftsmuseum. ö. om N. hamnen ligga
Blåbärs-landet och Högholmen, bägge folkparker, av
vilka den senare inrymmer jämväl en
zoologisk trädgård. N. om Blåbärslandet ligger
Brändö, ett villasamhälle, som genom en
spår-vägslinje står i förbindelse med staden, och
ett stycke österut Hertonäs och Degerö,
översållade med vackra villor och genomkorsade
av idylliska promenadvägar. V. om staden
utgör Fölisön en flitigt anlitad utflyktsort;
dess största sevärdhet är ett friluftsmuseum,
som ger en fängslande bild av Finlands
allmogekultur. Något söderut ligger Drumsö, ur
vars gröna lövverk pittoreska villorl sticka
fram. N. om staden, på fastlandet, ligga
Munksnäs och Haga villasamhällen,
ändpunkter för spårvägsnätet. På flera av holmarna
upprätthåller staden siminrättningar,
idrottsplaner m.fl. rekreationsplatser.
Tack vare sitt för handel och sjöfart
förmånliga läge, sina ypperliga hamnförhållanden,
bördiga omgivningar och goda
kommunikationer har H. utvecklats till Finlands mest
betydande handelsstad. Hamnarna äro rymliga,
väl skyddade och även för stora fartyg lätt
tillgängliga. S. hamnen är huvudsaki. avsedd
för passagerare- och styckegodstrafiken, V.
hamnen för importen av massgods, Sörnäs
hamn för trävaruexporten. F.n. (1932) är en
ny storhamn på Hertonäs under uppförande.
Medels isbrytare äro hamnarna öppna största
delen av vintern; under milda vintrar kan
sjöfarten pågå året om. Staden står i
regelbunden ångbåtsförbindelse med alla viktigare
kuststäder vid Östersjön samt med flera
brittiska, västeuropeiska och Medelhavshamnar.
Till avsevärd del förmedlas denna trafik av
Finska ångfartygs a.-b:s ångare. 1931
anlöp-tes hamnarna av c:a 6,500 fartyg,
skärgårds-och fiskefartyg oberäknade; i utrikes fart
klarerades c:a 1,600 fartyg om 1,2 mill. nettoton.
Särsk. som importhamn är H. viktig, i det
nära nog hälften (49 °/o, 1931) av Finlands
— 1003 —
— 1004 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
