Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herbette, 4. Jean - Herbivorer - d’Herbois, Jean - Herbst, J. - Herbst, Eduard - Hercegovina - Herculaneum - Herculano de Carvalho e Araujo, Alexandre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERCULANO DE CARVALHO E ARAUJO
4) Jean H., son till H.2), journalist,
diplomat (f. 1878), under många år medarbetare
på utrikesavd. i ”Le Temps” samt
ledarskribent. Som sådan utövade han stort inflytande
på fransk opinion. Sedan 1924 är han
ambassadör i Moskva. G.Liv.
Herbivo’rer, växtätande djur.
d’Herbois [därbpa’], Jean M. Collot, fransk
politiker, se Collot d’H e r b o i s.
Herbst, J., se H e r b e s t u s.
Herbst, E d u a r d, österrikisk politiker (1820
—92), jur. prof, i Lemberg 1847, i Prag 1858.
1861 invaldes H. i bömiska lantdagen och
därifrån i Österrikes underhus, där han blev en
av det tyska partiets ledare. 1867—70 var han
justitieminister, införde som sådan jury i
tryckfrihetsmål och avskaffade bysättningen. Från
1885 representerade H. i riksdagen en valkrets
i Wien. E.K.
Hercegovina [härtsegå’-] (ung.; ty.
Herzego-ivina, turk. Hersek), landskap i Jugoslavien,
mellan Bosnien, Dalmatien och Montenegro (se
karta vid Jugoslavien); 9,138 kvkm.;
265,000 inv. 1921. H. når med 2 smala flikar
mellan dalmatiskt område ned till Adriatiska
havet. Det uppfylles helt av de Dinariska
alperna, som här äro utbildade som
kalkstens-plalåer, utgörande vidsträckta karstlandskap,
vilka nästan helt sakna rinnande vatten. Den
enda större floden är Neretva (Narenta), som
i en trång dal leder ned till havet. V. om
densamma utbreder sig den 2,228 m. höga
Cvrst-nica Planina, på ö. sidan Prenj Planina (2,102
m.). I kalkplatåerna äro doliner och
framförallt poljer nedsänkta, som delvis äro mycket
fruktbara. Till dem är kulturjorden
lokaliserad. H:s klimat är hett om sommaren, om
vintern kallt och blåsigt. Längs Neretva-dalen
tränger en vegetation av delvis mediterrana
element rätt långt in i landet. F.ö. är
kalkplatån delvis täckt av skogar av ek, alm, ask,
avenbok, bok och på högre nivåer av tall.
Huvudnäring är åkerbruk (särsk. tobak) och
boskapsskötsel. Huvudstad är Mostar vid
Neretva. En järnväg, som följer floddalen, är
H:s viktigaste samfärdsled och förbinder
huvudstaden med Ragusa och Sarajevo. — H:s
historia ss. en i förhållande till Bosnien
självständig enhet börjar med 1448, då Stefan
Vuk-cic lät utropa sig till hertig i s. Bosnien, hans
område erhöll den ungerska benämningen H.
(”hertigdömet”). H. nåddes tidigt av den
turkiska expansionen och införlivades 1483 helt
med det turkiska väldet. 1875 utgick från H.
den upprorsrörelse, som slutl. 1878 ledde till
den österrikisk-ungerska ockupationen av
Bosnien och H. Jfr Bosnien, historia. J.F.;C.F.
Hercula’neum (grek. Hera’kleion), it. Erco-
lano, kampansk småstad vid foten av Vesuvius,
Italien. Måhända urspr. en grekisk
stadsgrund-ning, anslöt sig H. till Rom 307 f. Kr. och
indrogs efter medborgarkrigen 89 f. Kr. under
direkt romersk styrelse. 63 e.Kr. skadades H.
liksom Pompeji av en stor jordbävning och
begravdes vid Vesuvius’ utbrott 79 e.Kr. Det
exakta förloppet vid H:s förstöring är omstritt.
Från 1738 ha utgrävningar företagits, sedan
man tillfälligtvis under nuv. köpingen Resina
påträffat H:s teater under c:a 20 m. tjocka
vulkaniska lager. Genom tidigare utgrävningar
har teatern gjorts tillgänglig, ett stort antal
skulpturer ha upptagits och förts till museet i
Neapel, en gata i staden har frilagts, varjämte
bl.a. i en villa utanför staden en samling
förkolnade men dock läsbara papyrusrullar med
filosofiska arbeten påträffats. Den fascistiska
regeringen har med stor kraft och modern
teknik återupptagit arbetet under ledning av A.
Maiuri. Husen återuppbyggas så långt man
kan göra det med ledning av observationer i
de mäktiga lagren, och funna målningar,
takrester, trävirke (varpå H. är synnerligen rikt)
bibehållas och skyddas i urspr. höjdläge. 1932
har en parallellgata till den tidigare gatan
frilagts. Båda löpa från den dåtida havskusten
(nu betydligt framskjuten) upp emot staden.
Längs sandstranden ha legat eleganta hus med
terrasser mot havet, skyddade mot vågorna
genom vågbrytande terrassmurar. Vid gatan i
övrigt ha tydligen småborgare bott, som ordnat
stora delar av sina hus till uthyrning.
Utomordentligt välbevarade atrier och bostäder av
mera grekisk typ omväxla, ss. naturligt är i
grannskapet av den grekiska storstaden
Neapel. Atrierna förete många intressanta, hittills
ej kända drag, bl.a. påverkan från basilikan
(i ett hus de tre rummen bakom atriet,
tabli’-num med omgivande smårum, omformade till
en treskeppig hall ss. i vissa senare romerska
palats). Särsk. intresse tilldrar sig den i vissa
rum bevarade, förkolnade möbleringen. Av
småfolkets bostäder, butiker och smärre
lägenheter i andra el. tredje våningen ger H. en
mycket intressant bild. Ax.Bs.
Herculano de Carvalho e Araujo [ärkola’nå
da karva’Iå e arao’jå], Alexandre,
portugisisk förf. (1810—77). Som ung gjorde H.
bekantskap med tysk litteratur och under en
landsförvisning, som han liksom andra självständigt
tänkande portugiser på hans tid hade att utstå,
med fransk kultur, vilket blev bestämmande för
hans framtida verksamhet. H. var lyriker på
religiös grund (”Voz do propheta”, 1836, ”Harpa
do crente”, 1838), roman- och novellförf. med
Walter Scott som förebild (”O Monasticon”, en
historisk trilogi, 1846—53, ”Lendas e narra-
— 1117 —
— 1118 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
