Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hilleström, 1. Pehr - Hilleström, 2. Karl Peter - Hillesöy - Hillevioner - Hillgren, Bror - Hillman, Adolf - Hillringsberg - Hillska skolan å Barnängen - Hillsko - Hilmend, Helmand - Hilmi pascha (Hussein pascha) - Hilo - Hilprecht, Hermann Vollrath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HILLESÖY
återkomsten till Sverige fortsatte han med
arbetet för tapeter, mattor och stolöverdrag till
kungl. slottet, men drogs samtidigt alltmer till
det rena måleriet. Genrebilder, s.k.
”konversationsstycken”, ”karuseller”, tidens
hovfestligheter avmålade han med lätt pensel på franskt
maner. Den borgerligt realistiska idyllen i
Chardins anda skänker ett märgfullt drag åt
hans konst, som på 1780-talet alltmer övergår
i detaljtrogen vardagsskildring, värdefull för
förståelsen av tidens kulturhistoria. Nämnas
må särsk. hans bruks- och bergverksmålningar,
effektfulla smedje- och gruvinteriörer med
ljusdunkelstudier. På äldre dagar utförde han
minutiöst noggranna studier av sv. folktyper
i nationaldräkt. H. blev prof, i teckning vid
Konstakad. 1794 och dess direktör 1810. Hans
produktion är oerhört rik; han är
representerad i Nordiska museet, Nationalmuseum,
Drottningholms teatermuseum och i ett flertal
offentliga och privata konstsamlingar över
hela landet. — Litt.: O. Sirén, ”P.H.d.ä.” (1900);
P. H., ”Kulturbilder från slutet av 1700-talet”
(2 bd, utg. av Gerda Cederblom, 1927—29); S.
Rönnow, ”P. H. och hans bruks- och
bergverksmålningar” (1929). — Bilder se färgpl.
samt pl. vid art. B e 11 m a n och Dans. G.V.
2) K a r 1 P e t e r H., den föregåendes son,
landskapsmålare (1760—1812), vann vid
Konstakad. snabbt rykte som habil
landskapsskild-rare i Korns stil men lyckades aldrig helt
komma över beroendet av denne, Belanger och
senare Fahlcrantz. G.V.
Hillesöy, hd i Troms fylke, Norge, omfattar
delar av Söndre Kvalöy och Senja jämte ett
flertal mindre öar s.v. om Tromsö; 485,07
kvkm.; 2,189 inv. (1930). S.
Hillevio’ner, hos Plinius d.ä.
förekommande benämning på Skandinaviens talrika inv.
H. gå ej att identifiera; det har bl.a. antagits,
att formen uppkommit genom paleografisk
förvanskning av svearnas latinska namn
(suio-nes). B.
Hillgren, Bror Gustav, målare,
sagoillustra-tör (f. 28/4 1881), studerade vid Konstakad. och
i Paris. H. har gjort bilder i akvarell till
arbeten av Selma Lagerlöf och H. C.
Ander-sen. Hans övervägande litterärt lyriska syn på
konsten tar sig också uttryck i eget
sagoför-fattande. H. har även utg. ”En bok om
Delsbo” (1925—26). G.V.
Hillman, Adolf, översättare och
musikskriftställare (f. 4/4 1844), studentex. i Gävle
1864, en av grundarna av ”Söderhamns tidn.”
1878, amanuens i Sv. akad. 1911—21. Bland
H:s skrifter märkas ett flertal musiker-biogr.
(Mozart, 1917, Brahms, 1918, Mendelssohn,
1919, Schubert, 1922), övers, (bl.a. av S. Pufen-
dorf, ”De rebus a Carolo Gustavo.... geslis”.
1915) samt tidskr.-uppsatser om sv. och spansk
litteratur. W.N.
Hillringsberg, bruksegendom i Glava s:n,
Värmlands län. Skogsareal c:a 2 mill. har;
sågverk, hyvleri, 2 elektriska kraftstationer m.m.
med sammanlagt taxeringsvärde 3 mill. kr. I H.
har uppgått bl.a. det 1692 anlagda, nu nedlagda
bruket Glasfors. Ägare Billeruds a.-b. Th.P
Hillska skolan å Barnängen, högre
internatskola för gossar, efter mönster av Sir Rowland
Hills i England, grundad 1829 å egendomen
Barnängen vid Hammarby sjö. Undervisningen
bedrevs enl. friare metoder och med mildare
skoltukt; ss. belönings- och bestraffningsmedel
användes ett ”poäng- och marksystem”,
därjämte funnos också ”pojkdomstolar”. Skolan,
bland vars föreståndare märkes E. G.
Björ-ling 1835—40, nedlades 1846. — Litt.: H.
Ericsson, ”H.s.” (1885). W.N.
Hillsko, växtart, se Androsace.
Hilmend, H e 1 m a n d, flod i Afganistan,
upprinner på Hindukush, strax v. om Kabul,
flyter först åt s.v., sedan åt v. och n. samt
mynnar i Hamun-i-Hilmend. H. har i sitt övre lopp
flera bifloder, är om sommaren vattenrik; om
vintern föga vatten. I floddalen ett nät av
gamla, nu förfallna bevattningskanaler. O.P.
Hilmi pascha (Hussein pascha), turkisk
statsman (1855—1919), blev 1882
generalsekreterare för vilajetet Smyrna, sedermera guvernör
för vilajetet Adana och därefter för Jemen.
H. fick 1902 det svåra uppdraget att som
Turkiets generalinspektör genomföra det s.k.
Mürzstegprogrammet, som åsyftade att under
internationell medverkan omorganisera och
förbättra den turkiska förvaltningen i Makedonien.
1909 blev H. inrikesminister i Kiamil paschas
regering och i mitten av febr, storvesir. H. ville
emellertid ej med kraftmedel undertrycka en
soldatrevolt i Konstantinopel i april s.å., varför
han ersattes av Tevfik pascha. Efter
ungturkarnas lyckligt genomförda revolution blev H.
åter för några mån. storvesir, juli—aug. 1912
var han justitieminister i Mukhtar paschas
regering, 1912—18 Turkiets minister i Wien. G.Jg.
Hilo, huvudort på ön Hawai, se
Hawaii-ö a r n a.
Hi’Iprecht [-rä^t], Hermann Vollrath,
tysk assyriolog (1859—1925), blev efter studier
i Leipzig 1887 prof, vid univ. i Philadelphia och
snart den ledande själen i dess ulgrävningar i
Nippur, direktör för det orientaliska museet i
Philadelphia och red. för det stora verket ”The
Babylonian exp. of the university of
Pennsylvania”, av vars under hans ledning utkomna
14 bd flera helt el. delvis äro a\ hans hand.
1893 erhöll han uppdraget att ordna de baby-
— 3 —
— 4 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
