HOLMEDAL lektor vid Folkskoleseminariet i Stockholm 1919, generaldirektör och chef för Skolöversty relsen 1928, led. av Kyrkomötet 1932. H:s vetenskapliga forskning har riktat den kyrkohistoriska litteraturen med värdefulla undersökningar, bl.a. ”Studier öfver prästeståndets kyrkopolitik under den tidigare frihetstiden” (2 bd, 1912—191, ”Karl IX:s förmenta kalvinism” (i ”Kyrko historisk årsskrift”, 1919). Hans livliga allmänna intressen förde honom i Stockholm in i det kommunala och politiska livet. Ss. led. av Stockholms stadsfullmäktige 1923—28 och av A.k. sedan 1925 intog H. med sin dialektiska skicklighet från början en bemärkt plats inom högerpartiet. Särsk. vid behandlingen av undervisningsfrågor, framförallt vid 1927 års riksdag ss. led. av Särsk. utskottet ang. lärov.-organisationen, har han gjort insatser av betydelse. R.H-m 3) David Edvard H., de föregåendes bror, läkare (f. 30/s 1887), med. d:r och docent i anatomi i Lund 1918, prosektor i anatomi och biträdande lärare i fysikalisk diagnostik 1922 och överläkare vid tuberkuloskliniken 1929, är sedan 1930 prof, i anatomi vid Uppsala univ. och sedan 1931 överläkare och intendent vid Sätra brunn. H., som särsk. ägnat sig åt embryologisk forskning, har inlagt stora förtjänster vid utformandet av läran om kroppsutbild-ningens första stadier. Han har även utg. kliniska och militär-medicinska arbeten. T.H-n. Holmedal, s:n i Nordmarks hd, Värmlands län, v.s.v. om Arvika, nära norska gränsen; 142,8« kvkm., därav 130,xi land; 1,667 inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.); 19,85 kvkm. (1927; 15,s °/o av landarealen), 83,84 kvkm. skogsmark. — Pastorat: H. och Karlanda, Nordmarks kontrakt, Karlstads stift. J.C. Holmegaard [-går], herrgård på Själland, nämnd sedan slutet av 1300-talet, nuv. huvudbyggnaden med två flyglar uppfördes 1635. Mittbyggnaden har två vån., den övre framspringande över den nedre. Slottet, som förut tillhört släkten Daa, äges sedan 1800 av släkten Danneskjold-Samsöe, som 1825 anlade H:s glasbruk. M.Bjn. Holmenkollen, skogklädd bergshöjd n.n.v. om Oslo; H:s station (278 m.ö.h.) ligger 9,i km. från Nationalteatern, varifrån Holmen-kollbanan utgår. H. är Norges förnämsta vin teridrottsplats med ett flertal sportstugor och skidbackar, hotell, sanatorium och utsiktstorn (371 m.ö.h.); där avhålles årl. stora nationella och internationella back- o.a. skidtävlingar. De första idrottsanläggningarna utfördes här i slutet av 1880-talet. J .C.;O.K-gh Holmens bruks- och fabriks-a.-b., Norrköping, grundat 1854, driver pappersbruk med träsliperi, anlagt 1806, samt bomullsspinneri Holmens bruk i Norrköping. och väveri i Norrköping, sulfitfabrik i Loddby, Kvillinge s:n, sulfatfabrik i Värmbol, ö. Vingåkers s:n, Hallsta pappersbruk, Stålboga trä-ullsfabrik i Dunkers s:n och träsliperi vid Visskvarn, N. Vi s:n. H:s omslutning var S1/is 1931 69,223,585 kr., därav aktiekapital 34,560,000 kr. Tillverkningen var 1931 101,460 ton papper, 80,514 ton slipmassa, 22,106 ton sulfitmassa, 1,864 ton sulfatmassa, 823 ton bomullsgarn och 110,521 st. bomullsvävnader. Försäljningsvärder uppgick till 26,445,800 kr. H. har flera dotterbolag, av vilka det viktigaste är A.-b. Förenade yllefabriker, vars tillverkningsvärde 1931 var 6,508,064 kr. Bolaget äger c:a 14,000 har skogsmark. — Bruket Holmen i Norrköping, fordom kallat Mässingsbruket, är ett av Sveriges äldsta industriella företag. Det ägdes på 1660-talet av L. De Geer och försåg på 1830-talet sv. armén med vapen och beklädnad. T.E-r. Holmcrz, Conrad Georg Gottfried, skogsman (1839—1907), utexaminerad från Skogsinst. 1863, överjägare i Norrbottens län 1867, jägmästare i Kalix revir 1869, t.f. direktör och l:e lektor vid Skogsinst. 1872, direktör för detsamma 1892—1904. H., som var red. för ”Tidskr. för skogshushållning” 1895—1903, har i denna samt andra skogs- och jakttidskr. publicerat ett stort antal uppsatser samt utg. läroböcker i skogsskötsel. F.A.Bn. Holmes [håumz], Oliver Wendell, nordamerikansk förf. (1809—94). Efter medicins — 227 — — 228 —