Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hong-kong - Historia - Honkenya - Honnecourt, Villard de - Honnett - Honneur - Honni soit qui mal y pense
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HONNI SOIT QUI MAL Y PENSE
Hong-kong, kin. Hiang-kiang (”god hamn”),
brittisk kronkoloni utanför s. Kinas kust vid
mynningen av Pärlfloden, mellan 22°9’ och
22°17’ n.br. samt mellan 114°5’ och 114°18’
ö.lgd; 1,012 kvkm.; 840,473 inv. (1931). H. består
av ön H. (83 kvkm.) med omgivande öar, och
den mitt emot H. belägna halvön Kau-lun (eng.
Koivloon) och slutl. av till denna gränsande
fastland (New territories, det sistn. 1898
arrenderat från Kina på 99 år). Ung. halva arealen
består av granit, resten av paleozoiska berg-
Victoria. Hong-kongs huvudstad.
arter. Terrängformerna bestämmas av två
system av brottlinjer, längs vilka förskjutningar
ägt rum, det ena strykande n.v.—s.ö., det andra
vinkelrätt häremot. Härav kustlinjens
sönderskurna karaktär, över ön går en rad branta,
kägelformiga, c:a 500 m. höga kullar. Klimatet
är tropiskt. Medeltemp. för febr, är 14,3°, för
juli 27,8°. Årsmedelnederbörd 2,280 mm. med
maximum i juni. Huvudstaden Victoria (358,351
inv. 1931) ligger på H.-öns n. sida vid det c:a
1 km. breda sundet Lyeemoon pass, som skiljer
ön från Kau-lun. På andra sidan staden reser
sig den 556 m. höga Victoria peak. De äldre
stadsdelarna och centrum nere vid hamnen ha
smala mörka gator, men i övrigt har den
modern prägel. Den har univ. (366 studenter
1930) och såväl engelsk som kinesisk
handelskammare. Småindustrien ligger i kinesernas
händer. Storindustrien omfattar skeppsvarv,
socker-, cement-, glas-, tvål-, textil-,
pappers-och oljefabrikation. På andra sidan sundet
ligger på Kau-lun-halvön staden Kau-lun
(255,095 inv.). Här finnas militärdepån,
marinkaserner, dockor och utgångspunkten för
järnvägen till Kanton. H. är frihamn. Dess
betydelse ligger ej blott i att den är djup och
välskyddad utan ock i dess utmärkta
handels-läge utanför portarna till s. Kinas största stad
Kanton och på den punkt, där ångbåtslinjerna
från Europa divergera till s., mellersta och n.
Kina, till Japan, Filippinerna och U.S.A. H
har så blivit distributören av Kinas varor till
den övriga världen och importören av dennas
produkter till Kina. V4 av deltas införsel och
Vs av dess utförsel går över H. Då s. Kinas
största handelsstad, Kanton, blott kan anlöpas
av mindre fartyg, har H. blivit dess djuphamn,
där nästan alla varor till el. från Kanton måste
omlastas. 1922 gick 99V2°/o av Kantons export
och 94 % av dess import över H. De viktigaste
varorna, som skeppas över H., äro ris, socker,
bomullsgarn, tenn och stenkol. H. är det
viktigaste centrum i världen för rishandeln. 85 ®/o
av Kinas risimport går över H., liksom en stor
del av dess emigration. Importen hade 1930
ett värde av 821 mill. kr., exporten av 721 mill.
1929 anlöptes H. av fartyg i utländsk trafik om
tillsammans 39,871,149 ton. — Litt.: E.
Ober-hummer, ”Hong-Kong” (i ”Mitteilungen der
Geographischen Gesellschaft in Wien”, 71,
1928.) J.F.
H:s historia börjar med 1841, då den tidigare
endast av en kinesisk fiskarbefolkning
bebodda ön annekterades av engelsmännen under
det första opiumkriget. Efter det andra
opiumkriget måste Kina till England avstå även den
mittemot H. liggande halvön Kau-lun. 1898
arrenderade därjämte England av Kina för en
tid av 99 år närmast omkringliggande
fastland (New territories). — H. styres av en
generalguvernör, som vid sin sida har en
rådgivande och en lagstiftande församling. C.F.
Mynt. H:s myntenhet är 1 silverdollar
(pias-ter, British dollar) å 100 cents och med en
finvikt av 24,25 gr. samt med en efter silverpriset
växlande kurs. Av silver präglas 1 dollar, 50,
20, 10, 0,5 cents, av koppar 1 cent. N.L.R.
Honke’nya, bot., se Saltarvsläktet.
Honnecourt [ånako’r], Villard de, fransk
arkitekt, verksam vid 1200-talets mitt,
arbetade bl.a. vid katedralen i Cambrai, men är
företrädesvis känd genom sin skissbok (nu
förvarad i Bibliothèque nationale, Paris, utg. 1858
av J. B. Lassus och A. Darcel), den
intressantaste i sitt slag bevarade teckningsbok, med
bilder av arkitektur, konstverk, människor och
djur, med god observationsförmåga och säker
hand avtecknade under resor i Frankrike. E.W.
Honne’tt (fra. honnéte), hederlig,
rättskaffens, anständig, moralisk. Adv.: honnett
e-m a n g, anständigtvis.
Honneur [ånö’r] (fra., heder), se Honnör.
I sv. i uttrycket göra les honneurs [läz
ånö’r], presidera, utöva värdskap.
Honni soit qui mal y pense [åni’ spa’
ki-maT i pä’s], ”skam den som tänker illa
därom”, gammalt franskt ordspråk, av den
engelske konungen Edvard III taget till valspråk för
— 281 —
— 282 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
