HONNI SOIT QUI MAL Y PENSE Hong-kong, kin. Hiang-kiang (”god hamn”), brittisk kronkoloni utanför s. Kinas kust vid mynningen av Pärlfloden, mellan 22°9' och 22°17' n.br. samt mellan 114°5' och 114°18' ö.lgd; 1,012 kvkm.; 840,473 inv. (1931). H. består av ön H. (83 kvkm.) med omgivande öar, och den mitt emot H. belägna halvön Kau-lun (eng. Koivloon) och slutl. av till denna gränsande fastland (New territories, det sistn. 1898 arrenderat från Kina på 99 år). Ung. halva arealen består av granit, resten av paleozoiska berg- Victoria. Hong-kongs huvudstad. arter. Terrängformerna bestämmas av två system av brottlinjer, längs vilka förskjutningar ägt rum, det ena strykande n.v.—s.ö., det andra vinkelrätt häremot. Härav kustlinjens sönderskurna karaktär, över ön går en rad branta, kägelformiga, c:a 500 m. höga kullar. Klimatet är tropiskt. Medeltemp. för febr, är 14,3°, för juli 27,8°. Årsmedelnederbörd 2,280 mm. med maximum i juni. Huvudstaden Victoria (358,351 inv. 1931) ligger på H.-öns n. sida vid det c:a 1 km. breda sundet Lyeemoon pass, som skiljer ön från Kau-lun. På andra sidan staden reser sig den 556 m. höga Victoria peak. De äldre stadsdelarna och centrum nere vid hamnen ha smala mörka gator, men i övrigt har den modern prägel. Den har univ. (366 studenter 1930) och såväl engelsk som kinesisk handelskammare. Småindustrien ligger i kinesernas händer. Storindustrien omfattar skeppsvarv, socker-, cement-, glas-, tvål-, textil-, pappers-och oljefabrikation. På andra sidan sundet ligger på Kau-lun-halvön staden Kau-lun (255,095 inv.). Här finnas militärdepån, marinkaserner, dockor och utgångspunkten för järnvägen till Kanton. H. är frihamn. Dess betydelse ligger ej blott i att den är djup och välskyddad utan ock i dess utmärkta handels-läge utanför portarna till s. Kinas största stad Kanton och på den punkt, där ångbåtslinjerna från Europa divergera till s., mellersta och n. Kina, till Japan, Filippinerna och U.S.A. H har så blivit distributören av Kinas varor till den övriga världen och importören av dennas produkter till Kina. V4 av deltas införsel och Vs av dess utförsel går över H. Då s. Kinas största handelsstad, Kanton, blott kan anlöpas av mindre fartyg, har H. blivit dess djuphamn, där nästan alla varor till el. från Kanton måste omlastas. 1922 gick 99V2°/o av Kantons export och 94 % av dess import över H. De viktigaste varorna, som skeppas över H., äro ris, socker, bomullsgarn, tenn och stenkol. H. är det viktigaste centrum i världen för rishandeln. 85 ®/o av Kinas risimport går över H., liksom en stor del av dess emigration. Importen hade 1930 ett värde av 821 mill. kr., exporten av 721 mill. 1929 anlöptes H. av fartyg i utländsk trafik om tillsammans 39,871,149 ton. — Litt.: E. Ober-hummer, ”Hong-Kong” (i ”Mitteilungen der Geographischen Gesellschaft in Wien”, 71, 1928.) J.F. H:s historia börjar med 1841, då den tidigare endast av en kinesisk fiskarbefolkning bebodda ön annekterades av engelsmännen under det första opiumkriget. Efter det andra opiumkriget måste Kina till England avstå även den mittemot H. liggande halvön Kau-lun. 1898 arrenderade därjämte England av Kina för en tid av 99 år närmast omkringliggande fastland (New territories). — H. styres av en generalguvernör, som vid sin sida har en rådgivande och en lagstiftande församling. C.F. Mynt. H:s myntenhet är 1 silverdollar (pias-ter, British dollar) å 100 cents och med en finvikt av 24,25 gr. samt med en efter silverpriset växlande kurs. Av silver präglas 1 dollar, 50, 20, 10, 0,5 cents, av koppar 1 cent. N.L.R. Honke'nya, bot., se Saltarvsläktet. Honnecourt [ånako'r], Villard de, fransk arkitekt, verksam vid 1200-talets mitt, arbetade bl.a. vid katedralen i Cambrai, men är företrädesvis känd genom sin skissbok (nu förvarad i Bibliothèque nationale, Paris, utg. 1858 av J. B. Lassus och A. Darcel), den intressantaste i sitt slag bevarade teckningsbok, med bilder av arkitektur, konstverk, människor och djur, med god observationsförmåga och säker hand avtecknade under resor i Frankrike. E.W. Honne'tt (fra. honnéte), hederlig, rättskaffens, anständig, moralisk. Adv.: honnett e-m a n g, anständigtvis. Honneur [ånö'r] (fra., heder), se Honnör. I sv. i uttrycket göra les honneurs [läz ånö'r], presidera, utöva värdskap. Honni soit qui mal y pense [åni' spa' ki-maT i pä's], ”skam den som tänker illa därom”, gammalt franskt ordspråk, av den engelske konungen Edvard III taget till valspråk för — 281 — — 282 —