Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydroftalmus el. buftalmus - Hydrofyter - Hydrogam - Hydrogenium - Hydrogeologi, hydrologi - Hydrografi - Hydrografiska byrån - Hydrografiska kartor - Hydrografiska konferenser - Hydrografiska stationer - Hydrografisk-biologiska kommissionen, Svenska - Hydroider, hydroidpolyper - Hydrokarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDROFYTER
trycket medför utspänning och förtunning av
ögats väggar samt förstöring av synnerven. H.
leder trots operation vanl. till blindhet. Mi H.
Hydrofy’ter kallas växter, vilkas byggnad
och levnadsförhållanden särsk. påverkas av
deras liv i vatten. Jfr Vattenväxter. A.V-e.
Hydroga’m, växt, vars pollination (se d.o.)
förmedlas genom vatten.
Hydroge’nium, kem., väte.
Hydrogeologi’, hydrologi, läran om
vattnets förhållande till berg- och jordarterna
samt dessas genomsläpplighet för vatten. Stor
praktisk betydelse har frågan om vattnets
uppsamlande i jord- och berglagren el. dess
avrinnande utefter jordytan såväl för
möjligheten att anskaffa erforderliga vattenmängder
för hushålls- och industribruk som för
avledandet av vatten, dränering och torrläggning.
K.A.G.
Hydrografi’ är i hela sin omfattning läran
om vattnet på jorden. H. omfattar alltså
oceanografi (se d.o.) —
havsvattenhydro-grafien — och
färskvattenshydrogra-f i, även stundom kallad hydrologi, vilken är en
del av el. i sig upptager limnologien (se d.o.).
I Sverige menar man med h. oftast endast
färskvattens-h., läran om floders och sjöars
fysikaliska och dynamiska egenskaper,
isläggning, vattenstånd och dess beroende av
nederbörd, avrinning och avdunstning. Sådana
undersökningar ha särsk. i Sverige synnerligen
stor praktisk betydelse såväl för ett rationellt
utnyttjande av våra vattenkrafter som för
torr-läggningsproblem, flottning m.m. — Litt.: A.
Wallén, ”Den terrestra h:s mål och metoder”
(i ”Populär naturvetenskaplig revy”, 1913).
H.K-r.
Hydrografiska byrån, se Statens m
e-teorologisk-hydrografiska
anstalt.
Hydrografiska kartor, kartor utvisande
hydrografiska förhållanden, ss. flodområden,
flodernas vattenmängder, vattenkraft,
sjörikedom m. m. S.E-s.
Hydrografiska konferenser, se H a v
s-forskningskonferenser.
Hydrografiska stationer. En organisation av
hydrografiska undersökningar i Sverige
åstadkoms först vid upprättandet av Hydrografiska
byrån 1907—09. Året 1908 användes särsk. till
inrättandet av stationer, vilkas uppgift skulle
vara att insamla material för lämplig
bearbetning. H.s. indelades i grupper alltefter
omfattningen av de iakttagelser, som skulle utföras.
Vid de fullständigast utrustade stationerna
göras anteckningar över vattenstånd,
isförhållanden, flottning, vattentemp. och insamlas
vattenprov. Vidare utföras nederbördsiakttagelser
och mätningar av snödjup, snötäthet o.a. för
en allsidig belysning av de hydrografiska
problemen viktiga iakttagelser. Bearbetningen
företages numera av den hydrografiska byrån vid
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. —
Litt.: ”Instruktion för iakttagelser över
vattenstånd, is, flottning och vattentemp. m.m. samt
insamling av vattenprov”, utg. av
Hydrografiska byrån. H.K-r.
Hydrografisk-biologiska kommissionen,
Svenska, tillsattes av K. m:t 1900, då
den efterträdde den 1892 utsedda
hydrografiska kommissionen. Enl. senaste
instruktion (23/io 1931) har h. till uppgift ”att enl.
vetenskapens fordringar och med särsk.
hänsyn till havsfiskets behov studera de
hydrografiska och de biologiska förhållandena i de
Sverige omgivande haven samt att leda
Sveriges deltagande på dessa områden”. Inom h.
finnas 2 föreståndare, en för fiskeri- och en
för hydrografiska undersökningar. Under h.
sortera Havsfiskelaboratoriet i Lysekil (se d.o.)
och Bornö hydrografiska station (se d.o.),
varjämte h. har till sitt förfogande
undersökningsfartyget ”Skagerak”. N.R-n.
Hydroi’der, hydroidpolyper,
Hydroi’-dea (Craspedo’ta), en ordn. nässeldjur av
klassen Hydrozo’a, uppträda i tvåfaldig gestalt, dels
som polyper, dels som medusor. De förra
bilda oftast greniga kolonier, omgivna av ett
kitinartat periderm el., som hos
hydrokoral-lerna, av kalk, i vilket de skilda polyperna,
som sakna specifika sinnesorgan och som äro
försedda med ett diffust nervsystem, kunna
draga sig in; de senare ha klocklik form,
ett mera koncentrerat nervsystem,
sinnesorgan i form av ögon och statiska organ
samt ett ringformigt muskulöst veck, velum,
som tjänstgör som rörelseorgan.
Karakteristisk för h. är generationsväxlingen, i det att
polyperna genom knoppning bilda
könsindi-vider, i sin fullkomligaste utbildning medusor
(hydroidmedusor), som lösgöra sig och genom
könlig fortplantning alstra polyper. Hos många
former sker emellertid en mer el. mindre stark
reduktion av endera stadiet. Så är t.ex. hos
de s.k. Trachyli’na polypformen nästan
undantagslöst undertryckt, hos de övriga eg.
polypmaneterna ofta medusan, som i mer el.
mindre reducerad form blir kvarsittande på
polyperna el., som hos hydrorna, har helt och
hållet försvunnet. Hos vissa former, ss. hos
Hydracti’nia (se d.o.), visa polyperna
arbetsfördelning. H. finnas i alla hav, talrika arter
vid vår västkust. O.C-n.
Hydroka’rp säges en växt vara, då dess
frukter mogna i vatten och fröna spridas med
detta, t.ex. näckros. Jfr Aerokarp. O.Gz.
— 559 —
— 560 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
