HYSTERIACEÆ vinna inflytande över andra. Vidare finner man hos hysterici ganska ofta dramatisk begåvning, skapande fantasi, verksamhetslust och en pretentiös altruism men också sådana egenskaper som lögnaktighet, intriglystnad, en hänsynslös egoism och moralisk likgiltighet, som icke sällan föra in på området för det kriminella. Den hysteriska dissociatio-nen framträder särsk. i minnesförlusten och flykten i sjukdom. Obehagliga minnen, stundom personens hela föregående liv (”mannen utan minne”), avkopplas från medvetandet och döljas i en glömska, som förefaller den sjuke omöjlig att skingra. Flykten i sjukdom blir för hysterikern ofta ett sätt att befria sig från konflikter i livet, som han icke kan lösa på annat sätt. Från den verkliga simulationen skiljer sig denna företeelse därigenom, att den för personen själv innebär en realitet, hans omedvetna önskan att vara sjuk framkallar icke blott sjukdomsförnimmelser av allehanda slag utan även objektivt konstater-bara sjukdomssymtom. Det är näml, något för h. egendomligt, att det psykiskas inflytande på det kroppsliga tillståndet här sträcker sig längre än i vanliga fall och yttrar sig i sådana symtom som hysterisk blindhet, okänslighet i huden, särsk. för smärta, darrningar, kramper, förlamningar, ja t.o.m. fall av hysterisk gros-sess ha förekommit, varvid alla yttre tecken på havandeskap inställt sig utan motsvarande fosterutveckling. Stort uppseende väcka ofta de hysteriska anfallen, vilka ej sällan förväxlas med anfall av epileptisk natur. Medan de hysteriska anfallen bruka vara hastigt övergående, förekomma andra hysteriska sjukdomstillstånd av mera djupgående och varaktig natur: omtöckningar, ångest- och exal-tationstillstånd. En kombination av omtöck-nings- och ångesttillstånd utgöra de s.k. fängelsepsykoserna, vilka ofta uppträda hos cellfångar som en reaktion mot isoleringen. — Den behandling, som vid h. står till buds, är av psykisk natur och går ut på att motverka de faktorer, som utlösa och vidmakthålla de hysteriska symtomen. En lösning av de konflikter, som föranlett flykten i sjukdom, kommer sjukdomssymtomen att försvinna, men samma resultat kan även ernås genom att göra sjukdomstillståndet mindre eftersträvansvärt för patienten. Ett klemande med hysterikern är ofta skadligt. Där önskan att tilldraga sig uppmärksamhet yttrar sig i hysteriska anfall, har ett negligerande av anfallen från omgivningens sida vanl. en hälsosam inverkan. Vidare begagnar man sig av suggestion; genom en kraftig suggestiv påverkan kunna ibland långvariga sjukdomstillstånd botas som genom ett trollslag. Även hypnos och psykoanalys ha ofta god verkan vid h. T.V.Sn Hysteria'ceæ, svampfam. av ordn. Hysterii' nece, tillhörande Euascomyce'tes, med 16 släkten och o. 250 arter, saprofytiskt, stundom parasitiskt levande svampar, utbredda över hela jorden, mest inom n. tempererade bältet. Bland släktena böra nämnas dels Hyste'rium med o. 60 på ved och bark förekommande arter, av vilka 2 äro allmänna i Sverige, H. pulica're, reffelsprickling, på grenar och bark av al och björk, H. linea're, smalsprickling, på ved av ek, rönn, hagtorn m.fl., dels Hystero-gra' phium med o. 70, huvudsaki. på ved levande arter, av vilka H. navicula're uppgives förekomma på grenar av hägg i Lappland. A.V-e. Hyste'risk, med., se Hy s t e r i. Hyste'rium, bot., se Hysteriaceæ. Hysterogra'phium, bot., se Hysteriaceæ. Hy'steron pro'teron (grek., ”det efterföljande gjort till det föregående”), log., cirkelbevis, se Felslut. Hystero'phyta, i det av Eichler uppställda naturliga systemet förekommande grupp av dikotyla, med varandra nära besläktade växt-fam. med översittande hylle, innefattande Aristolochia' ceæ, Rafflesia'ceæ, Balanophora'-ceæ, Lorantha'ceæ och Podostemona'ceæ, samtliga med egenartad blombyggnad och, utom den förstn. och sistn. fam., parasiter. O.Gz. Hysterotomi', operativt snitt i livmodern, t.ex. vid kejsarsnitt. Hystrix, gnagarsläkte, se P i g g s v i n. Hytt, mindre rum å fartyg. H. avses ant för bostadsändamål el. användes ss. sjuk-h., expeditions-h., navigations-h. m.m. T.Hrn. Hytta (ytterst från ty. Hötte-, möjl. besläktat med sv. hydda, men en annan bildning än d.o.), bergstekn., smältugn (särsk. för järn) el. masugn; ofta även om smältugnen jämte byggnaden däromkring samt, allmännare, i betydelsen järnbruk; skeppsb., överbyggnad akterut på övre däck; inrymmer vanl. bostadsinredning; var vanligt å större segelfartyg och förekommer ännu å äldre örlogsfartyg. E.H.;T.Hrn. Hyttebruk, äldre benämning å ordningen vid tackjärntillverkningen i sv. Bergslagen. Om flera bergsmän voro delägare i hyttan, bildade de ett s.k. hyttelag och ägde att i tur och ordning efter fastställd plan begagna masugnen för utvinnande av tackjärnet. Stadgandena om h. upphävdes 1859, tillverkningen betraktades som fabriksrörelse, och delägarna fingo enl. näringsfrihetens grundsatser själva bestämma ang. ordningen för bergsbrukets utövande. E.K. Hyttefat, i vissa trakter benämning på sump för förvaring av fisk. — 607 — — 608 —