Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hysteri - Hysteriaceæ - Hysterisk - Hysterium - Hysterographium - Hysteron proteron - Hysterophyta - Hysterotomi - Hystrix - Hytt - Hytta - Hyttebruk - Hyttefat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYSTERIACEÆ
vinna inflytande över andra. Vidare
finner man hos hysterici ganska ofta
dramatisk begåvning, skapande fantasi,
verksamhetslust och en pretentiös altruism men också
sådana egenskaper som lögnaktighet,
intriglystnad, en hänsynslös egoism och moralisk
likgiltighet, som icke sällan föra in på området
för det kriminella. Den hysteriska
dissociatio-nen framträder särsk. i minnesförlusten och
flykten i sjukdom. Obehagliga minnen,
stundom personens hela föregående liv (”mannen
utan minne”), avkopplas från medvetandet och
döljas i en glömska, som förefaller den sjuke
omöjlig att skingra. Flykten i sjukdom blir
för hysterikern ofta ett sätt att befria sig från
konflikter i livet, som han icke kan lösa på
annat sätt. Från den verkliga simulationen
skiljer sig denna företeelse därigenom, att
den för personen själv innebär en realitet,
hans omedvetna önskan att vara sjuk
framkallar icke blott sjukdomsförnimmelser av
allehanda slag utan även objektivt
konstater-bara sjukdomssymtom. Det är näml, något för
h. egendomligt, att det psykiskas inflytande på
det kroppsliga tillståndet här sträcker sig
längre än i vanliga fall och yttrar sig i sådana
symtom som hysterisk blindhet, okänslighet i
huden, särsk. för smärta, darrningar, kramper,
förlamningar, ja t.o.m. fall av hysterisk
gros-sess ha förekommit, varvid alla yttre tecken
på havandeskap inställt sig utan motsvarande
fosterutveckling. Stort uppseende väcka ofta
de hysteriska anfallen, vilka ej sällan
förväxlas med anfall av epileptisk natur. Medan de
hysteriska anfallen bruka vara hastigt
övergående, förekomma andra hysteriska
sjukdomstillstånd av mera djupgående och
varaktig natur: omtöckningar, ångest- och
exal-tationstillstånd. En kombination av
omtöck-nings- och ångesttillstånd utgöra de s.k.
fängelsepsykoserna, vilka ofta uppträda hos
cellfångar som en reaktion mot isoleringen. —
Den behandling, som vid h. står till buds, är
av psykisk natur och går ut på att motverka
de faktorer, som utlösa och vidmakthålla de
hysteriska symtomen. En lösning av de
konflikter, som föranlett flykten i sjukdom,
kommer sjukdomssymtomen att försvinna, men
samma resultat kan även ernås genom att göra
sjukdomstillståndet mindre eftersträvansvärt
för patienten. Ett klemande med hysterikern
är ofta skadligt. Där önskan att tilldraga sig
uppmärksamhet yttrar sig i hysteriska anfall,
har ett negligerande av anfallen från
omgivningens sida vanl. en hälsosam inverkan.
Vidare begagnar man sig av suggestion; genom
en kraftig suggestiv påverkan kunna ibland
långvariga sjukdomstillstånd botas som genom
ett trollslag. Även hypnos och psykoanalys
ha ofta god verkan vid h. T.V.Sn
Hysteria’ceæ, svampfam. av ordn. Hysterii’
nece, tillhörande Euascomyce’tes, med 16
släkten och o. 250 arter, saprofytiskt, stundom
parasitiskt levande svampar, utbredda över hela
jorden, mest inom n. tempererade bältet.
Bland släktena böra nämnas dels Hyste’rium
med o. 60 på ved och bark förekommande
arter, av vilka 2 äro allmänna i Sverige, H.
pulica’re, reffelsprickling, på grenar och bark
av al och björk, H. linea’re, smalsprickling, på
ved av ek, rönn, hagtorn m.fl., dels
Hystero-gra’ phium med o. 70, huvudsaki. på ved
levande arter, av vilka H. navicula’re uppgives
förekomma på grenar av hägg i Lappland. A.V-e.
Hyste’risk, med., se Hy s t e r i.
Hyste’rium, bot., se Hysteriaceæ.
Hysterogra’phium, bot., se Hysteriaceæ.
Hy’steron pro’teron (grek., ”det efterföljande
gjort till det föregående”), log., cirkelbevis, se
Felslut.
Hystero’phyta, i det av Eichler uppställda
naturliga systemet förekommande grupp av
dikotyla, med varandra nära besläktade
växt-fam. med översittande hylle, innefattande
Aristolochia’ ceæ, Rafflesia’ceæ,
Balanophora’-ceæ, Lorantha’ceæ och Podostemona’ceæ,
samtliga med egenartad blombyggnad och, utom
den förstn. och sistn. fam., parasiter. O.Gz.
Hysterotomi’, operativt snitt i livmodern,
t.ex. vid kejsarsnitt.
Hystrix, gnagarsläkte, se P i g g s v i n.
Hytt, mindre rum å fartyg. H. avses ant
för bostadsändamål el. användes ss. sjuk-h.,
expeditions-h., navigations-h. m.m. T.Hrn.
Hytta (ytterst från ty. Hötte-, möjl. besläktat
med sv. hydda, men en annan bildning än d.o.),
bergstekn., smältugn (särsk. för järn) el.
masugn; ofta även om smältugnen jämte
byggnaden däromkring samt, allmännare, i
betydelsen järnbruk; skeppsb., överbyggnad akterut på
övre däck; inrymmer vanl. bostadsinredning;
var vanligt å större segelfartyg och
förekommer ännu å äldre örlogsfartyg. E.H.;T.Hrn.
Hyttebruk, äldre benämning å ordningen vid
tackjärntillverkningen i sv. Bergslagen. Om flera
bergsmän voro delägare i hyttan, bildade de ett
s.k. hyttelag och ägde att i tur och
ordning efter fastställd plan begagna masugnen
för utvinnande av tackjärnet. Stadgandena om
h. upphävdes 1859, tillverkningen
betraktades som fabriksrörelse, och delägarna fingo
enl. näringsfrihetens grundsatser själva
bestämma ang. ordningen för bergsbrukets
utövande. E.K.
Hyttefat, i vissa trakter benämning på sump
för förvaring av fisk.
— 607 —
— 608 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
