Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGBORG
vars anläggning går tillbaka till den äldre
medeltiden (se Kärnan), samt S:ta Maria kyrka.
Urspr. en romansk sandstensbyggnad, blev
kyrkan — efter tidigare ändringar — under
1400-talet ombyggd. Den är nu en tegelbygg
nad i baltisk gotik, treskeppig, med
fönsterlöst mittskepp och tresidigt avslutat kor. Bland
inventarier må nämnas altaruppsatsen, ett
senmedeltida bildskåp med två par flyglar, med
sniderier och målningar på guldgrund, den
praktfulla predikstolen i ungrenässans, vidare
renässansur, epitafier och gravstenar; det inre
har pietetsfullt restaurerats under de sista åren,
nytt altarskrank och läktarbröstning försetts
med målningar av" Hugo Gehlin etc. Från den
äldre medeltiden ha påträffats lämningar av
S:t Clemens m.fl. kyrkliga byggnader. Bland
äldre privathus märkas Jacob Hansens hus,
från 1641, av staden restaurerat och 1931
upplåtet till möten för ideella föreningar m.m.,
och Tornérhielmska huset, av staden från 1908
restaurerat (lokaler för hälsovårdsnämnden
m.m.). Från nyare tid härstamma Gustav
Adolfskyrkan å s. (1897), rådhuset (1897),
högre allm. gosslärov. (1899) och d:o flicklärov.
(1932), telegrafverket (1909), konserthuset
(1932) m.fl. ö. om Pålsjö skog ligga
epidemisjukhuskomplexet (1915), Familjen Romares
stiftelse (1932) och krematoriet (1929). I
fortsättningen därav men längst i n., å Senderöd
och Laröd, utbreder sig S:ta Maria sjukhus,
statens sjukhus för psykiskt sjuka (1927).
Spårvägsförbindelse finnes till samtliga sistn.
inst. I övrigt är det elektriska spårvägsnätet,
påbörjat 1903, utsträckt till Pålsjö i n.,
Statte-na i n.ö., Wilson park i ö., Ramlösa i s.ö.
och Råå i s. (den tidigare s.k. Hälsingborg—
Råå—Ramlösa järnväg). Dessutom finns
elektrisk hiss (1909) i n. terrasstornet till Kärnan
samt kommunala omnibuslinjer till
egnahemsområdet Eskilsminne i s.ö. och Folkets park
v. därom. Ett flertal egnahemsområden,
tillkomna under senare år med stats- och
stads-subvention, finnas i olika delar av staden. —
Bland offentliga monument och konstverk må
ytterligare i främsta rummet nämnas Magnus
Stenbocks ryttarstaty (av J. Börjeson; avtäckt
1901) vid Stortorget. Vidare märkas Chr.
Erikssons ”Jakt” i Slottshagen, And. Olssons
”Kattan” å S:t Jörgens plats, Milles’
sjöfarts-monument vid centralhamnen och Ivar
Johnssons ”David” å Vikingsberg ävensom Tycho
Brahe-monumentet (1927, av G. W. Widmark)
vid Jacob Hansens hus, allt donationer el.
bekostat ur gåvomedel. — H. har tre museer:
stadsmuseum, med kulturhistoriska,
arkeologiska och naturvetenskapliga samlingar,
inrymt i den av C. G. Brunius byggda gamla
trivialskolan, friluftsmuseum (med friluftstea
ter och planerad botanisk trädgård), anordnat
kring herrgården Fredriksdal, 1918 donerad
till museet, samt konstmuseum i den
naturskönt belägna Vikingsbergsparken, ävenledes
— jämte byggnaden — donerad till staden
(1912).
Fabriksindustrien i H. är till största delen
förlagd till s. delen av gamla staden (ss.
gummi- och sockerfabrikerna, ångkvarnen, A.-b.
Elektromekano, skeppsvarvet, ångtegelbruket,
jute- och cindersfabrikerna, bryggeri m.m.)
och till Planteringen (ss. jacquardväveriet;
Fabriks-a.-b. Victoria, margarin m.m.;
Rey-mersholms gamla industri a.-b., kopparverk,
tillverkning av svavelsyra, saltsyra,
aluminiumsulfat m.m., under flyttning från gamla
staden; A.-b. Plåtförädling, värmeradiatorer m.m.).
Den räknade 1930 158 arbetsställen med 6,566
arbetare. — H. intager med hänsyn till antalel
hemmahörande fartyg (1930: 130) tredje
rummet bland landets sjöfartsstäder. Antalet
ankomna och avgångna fartyg uppgick 1929 till
3,961 om 1,375,935 nettoton i inrikes fart och
8,727 om 2,751,966 ton i utrikesfart. På
utvidgningen av sin hamn har staden 1918—23
nedlagt betydande kostnader. Hamnen är
skyddad av vågbrytare, har två inlopp med 10
och 14 m. djup, 4 rymliga hamnbassänger med
7 till 10 m. vattendjup. Kajlängd sammanlagt
3,175 m., därav 2,179 m. vid 10 m.
vattendjup. Hamnen är utrustad med järnvägsspår,
lyftkranar, magasiner och varuskjul, torrdocka
med 82 m. längd och 4,2 m. djup, slip,
skeppsvarv och mekanisk verkstad. För
ångfärje-trafiken Hälsingborg—Helsingör finnes
färje-läge i förbindelse med Statens järnvägsstation.
H. har lots- och fyrplats, mistsignal- och
signalstation samt en Statens räddningsstatioo
med livbåt och raketapparat. — H:s utveckling
som handels- och industristad har påskyndats
av dess utmärkta kommunikationer till lands
och sjöss, ss. H.—Landskrona—Eslövs
järnvägar (1865), H.—Hässleholms järnväg (1875),
Västkustbanan (1885) och Skåne—Smålands
järnväg (1894—99) ävensom
ångfärjeförbindel-sen med Danmark, omhänderhavd av danska
staten. H. har 2 järnvägsstationer, central-,
resp, ångfärjestationen. Genom enskilda
omnibuslinjer är staden förbunden med
Landskrona, Höganäs m.fl. — Utom 5 sparbanker
finnas avd.-kontor för 5 affärsbanker samt en
inteckningsbank. I H. utkomma 4 dagliga
tidn.: ”H:s dagblad”, ”öresundsposten”,
”Skånska Socialdemokraten” och ”H.-posten
Skåne-Halland”. H. bildar sedan 1921 jämte Malmö,
Lund och Landskrona valkrets för val till
riksdagens A.k.
— 671 —
— 672 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
