HÄLSINGBORG vars anläggning går tillbaka till den äldre medeltiden (se Kärnan), samt S:ta Maria kyrka. Urspr. en romansk sandstensbyggnad, blev kyrkan — efter tidigare ändringar — under 1400-talet ombyggd. Den är nu en tegelbygg nad i baltisk gotik, treskeppig, med fönsterlöst mittskepp och tresidigt avslutat kor. Bland inventarier må nämnas altaruppsatsen, ett senmedeltida bildskåp med två par flyglar, med sniderier och målningar på guldgrund, den praktfulla predikstolen i ungrenässans, vidare renässansur, epitafier och gravstenar; det inre har pietetsfullt restaurerats under de sista åren, nytt altarskrank och läktarbröstning försetts med målningar av" Hugo Gehlin etc. Från den äldre medeltiden ha påträffats lämningar av S:t Clemens m.fl. kyrkliga byggnader. Bland äldre privathus märkas Jacob Hansens hus, från 1641, av staden restaurerat och 1931 upplåtet till möten för ideella föreningar m.m., och Tornérhielmska huset, av staden från 1908 restaurerat (lokaler för hälsovårdsnämnden m.m.). Från nyare tid härstamma Gustav Adolfskyrkan å s. (1897), rådhuset (1897), högre allm. gosslärov. (1899) och d:o flicklärov. (1932), telegrafverket (1909), konserthuset (1932) m.fl. ö. om Pålsjö skog ligga epidemisjukhuskomplexet (1915), Familjen Romares stiftelse (1932) och krematoriet (1929). I fortsättningen därav men längst i n., å Senderöd och Laröd, utbreder sig S:ta Maria sjukhus, statens sjukhus för psykiskt sjuka (1927). Spårvägsförbindelse finnes till samtliga sistn. inst. I övrigt är det elektriska spårvägsnätet, påbörjat 1903, utsträckt till Pålsjö i n., Statte-na i n.ö., Wilson park i ö., Ramlösa i s.ö. och Råå i s. (den tidigare s.k. Hälsingborg— Råå—Ramlösa järnväg). Dessutom finns elektrisk hiss (1909) i n. terrasstornet till Kärnan samt kommunala omnibuslinjer till egnahemsområdet Eskilsminne i s.ö. och Folkets park v. därom. Ett flertal egnahemsområden, tillkomna under senare år med stats- och stads-subvention, finnas i olika delar av staden. — Bland offentliga monument och konstverk må ytterligare i främsta rummet nämnas Magnus Stenbocks ryttarstaty (av J. Börjeson; avtäckt 1901) vid Stortorget. Vidare märkas Chr. Erikssons ”Jakt” i Slottshagen, And. Olssons ”Kattan” å S:t Jörgens plats, Milles’ sjöfarts-monument vid centralhamnen och Ivar Johnssons ”David” å Vikingsberg ävensom Tycho Brahe-monumentet (1927, av G. W. Widmark) vid Jacob Hansens hus, allt donationer el. bekostat ur gåvomedel. — H. har tre museer: stadsmuseum, med kulturhistoriska, arkeologiska och naturvetenskapliga samlingar, inrymt i den av C. G. Brunius byggda gamla trivialskolan, friluftsmuseum (med friluftstea ter och planerad botanisk trädgård), anordnat kring herrgården Fredriksdal, 1918 donerad till museet, samt konstmuseum i den naturskönt belägna Vikingsbergsparken, ävenledes — jämte byggnaden — donerad till staden (1912). Fabriksindustrien i H. är till största delen förlagd till s. delen av gamla staden (ss. gummi- och sockerfabrikerna, ångkvarnen, A.-b. Elektromekano, skeppsvarvet, ångtegelbruket, jute- och cindersfabrikerna, bryggeri m.m.) och till Planteringen (ss. jacquardväveriet; Fabriks-a.-b. Victoria, margarin m.m.; Rey-mersholms gamla industri a.-b., kopparverk, tillverkning av svavelsyra, saltsyra, aluminiumsulfat m.m., under flyttning från gamla staden; A.-b. Plåtförädling, värmeradiatorer m.m.). Den räknade 1930 158 arbetsställen med 6,566 arbetare. — H. intager med hänsyn till antalel hemmahörande fartyg (1930: 130) tredje rummet bland landets sjöfartsstäder. Antalet ankomna och avgångna fartyg uppgick 1929 till 3,961 om 1,375,935 nettoton i inrikes fart och 8,727 om 2,751,966 ton i utrikesfart. På utvidgningen av sin hamn har staden 1918—23 nedlagt betydande kostnader. Hamnen är skyddad av vågbrytare, har två inlopp med 10 och 14 m. djup, 4 rymliga hamnbassänger med 7 till 10 m. vattendjup. Kajlängd sammanlagt 3,175 m., därav 2,179 m. vid 10 m. vattendjup. Hamnen är utrustad med järnvägsspår, lyftkranar, magasiner och varuskjul, torrdocka med 82 m. längd och 4,2 m. djup, slip, skeppsvarv och mekanisk verkstad. För ångfärje-trafiken Hälsingborg—Helsingör finnes färje-läge i förbindelse med Statens järnvägsstation. H. har lots- och fyrplats, mistsignal- och signalstation samt en Statens räddningsstatioo med livbåt och raketapparat. — H:s utveckling som handels- och industristad har påskyndats av dess utmärkta kommunikationer till lands och sjöss, ss. H.—Landskrona—Eslövs järnvägar (1865), H.—Hässleholms järnväg (1875), Västkustbanan (1885) och Skåne—Smålands järnväg (1894—99) ävensom ångfärjeförbindel-sen med Danmark, omhänderhavd av danska staten. H. har 2 järnvägsstationer, central-, resp, ångfärjestationen. Genom enskilda omnibuslinjer är staden förbunden med Landskrona, Höganäs m.fl. — Utom 5 sparbanker finnas avd.-kontor för 5 affärsbanker samt en inteckningsbank. I H. utkomma 4 dagliga tidn.: ”H:s dagblad”, ”öresundsposten”, ”Skånska Socialdemokraten” och ”H.-posten Skåne-Halland”. H. bildar sedan 1921 jämte Malmö, Lund och Landskrona valkrets för val till riksdagens A.k. — 671 — — 672 —