Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hässlebrodd - Hässleby (Hessleby) - Hässleholm - Hässleholm—Markaryds järnväg - Hässleklocka - Hässlunda (Hesslunda)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄSSLUNDA
Storhässja i Själevad, Ångermanland.
Hässlebrodd, Milium
effusum.
Hässlebrodd, Mi’lium effu’sum, av fam. gräs,
är den enda av Af.-släktets över hela n.
tempererade bältet spridda 6 arter, som täml.
allmänt förekommer i nästan hela Sverige på
lövängar, i lundar och lummiga skogar. H.
är ett vackert, o. 1 m. högt, flerårigt gräs med
upprätt strå, breda, blåaktigt gröna blad, små,
äggformiga småax
i stor, pyramidlik,
gles vippa och slutl.
nedböjda
vippgrenar. H. är
kuma-rinhaltig och
kallades av äldre förf,
amur (se d.o.).
A.V-e.
Hässleby (H e s
s-leby), landskommun i S. Vedbo hd,
Jönköpings län, ö.
om Eksjö, intill
gränsen mot
Kalmar län; 94,40
kvkm., därav 92,io
land; 1,068 inv.
(1932; 12 inv. pr
kvkm.); tillsammans med Mariannelunds köping
10,05 kvkm. åker (1927; 10,9% av landarealen),
67,93 kvkm. skogsmark. Mariannelund var till
1928 en del av H. och ingår fortfarande i H.
för
samling. N.v. om köpingen ligger H.
sanatorium (se Konung Oscar II:s
jubileumsfond). Egendom: Vallnäs. —
Pastorat: Rumskulla och H., Tunaläns och Sevede
kontrakt, Linköpings stift. J-C.
Hässleholm (efter den närbelägna
herrgården H., till sv. dial. hässle, hassellund o.d.),
stad i Kristianstads län; 1,49 kvkm., 3,306 inv.
(1932). H. är beläget 2,5 km. n.n.ö. om
Finja-sjön. Staden har helt järnvägarna att tacka för
sin tillkomst. Då S. stambanan 1860 framdrogs
dit, fanns på den plats, där staden nu ligger,
endast ett hus. Till H. leddes 1865 en järnväg
från Kristianstad och 1875 en från Hälsingborg.
En järnvägslinje byggdes 1890 till Vittsjö, 2 år
senare framdrogs den till Markaryd och 1899
till Veinge vid Västkustbanan. H. blev sålunda
ett viktigt trafikcentrum, som utvecklade sig
ganska hastigt (1890 c:a 2,000 inv.). H. fick
municipalstyrelse 1888, blev köping 1901 och
stad Vi 1914. I judiciellt hänseende hör staden
fortfarande under V. Göinge hds domsaga.
H:s område klyves av den stora bangården i
två nästan lika stora delar, av vilka den ö. är
mest bebyggd. Utanför stadsgränsen ligga
förorter med tillsammans c:a 2,000 inv., i n. bl.a.
Läreda, i s. Stattena. Stadsplanen är
regelbunden med raka och breda gator. Från
stationen leder l:a avenyen till den på en höjd
liggande kyrkan, byggd 1914. Två torg finnas,
Stortorget och Nya torget. V. om detta senare
ligger på en höjd tingshuset; n. om detta torg
stadsparken och n. om denna Statens
samreal-skola och Tekniska skolan. Omedelbart utanför
stadens ö. gräns ligger idrottsplatsen,
Göinge-vallen. I n.v. ligga Skånska trängkårens
kaserner, utanför stadsgränsen. — 1930 hade H. 18
industriella anläggningar med tillsammans 252
arbetare. Det största företaget är A.-b. H.
verkstäder, vidare märkas kapsyl-, fil- och
borstfabriker, kristallsliperi, tryckerier, bryggeri,
slakteri m.m. — ”H.-tidn. N. Skåne”
utkommer 3 gånger i veckan. — Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 10,192,700 kr.;
till kommunal inkomtskatt taxerad inkomst:
sv. a.-b. m.fl. 261,600 kr., andra skattskyldiga
3,338,000 (1931). H. ingår i Stoby och N.
Sandby pastorat, V. Göinge kontrakt, Lunds stift.
O.P.
Hässleholm—Markaryds järnväg ingår
numera i statsbanelinjen Veinge—Hässleholm.
Hässleklocka, växtart, se Campanula.
Hässlunda (Hesslunda), s:n i Luggude
hd, Malmöhus län, v.s.v. om Billesholm; 14,43
kvkm., därav 14,37 land; 487 inv. (1932; 34
inv. pr kvkm.); 13,71 kvkm. åker (1927; 95,4%
av landarealen), O,os kvkm. skogsmark. —
Den romanska absidkyrkan har under senare
— 725 —
— 726 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
