HÄSSLUNDA Storhässja i Själevad, Ångermanland. Hässlebrodd, Milium effusum. Hässlebrodd, Mi'lium effu'sum, av fam. gräs, är den enda av Af.-släktets över hela n. tempererade bältet spridda 6 arter, som täml. allmänt förekommer i nästan hela Sverige på lövängar, i lundar och lummiga skogar. H. är ett vackert, o. 1 m. högt, flerårigt gräs med upprätt strå, breda, blåaktigt gröna blad, små, äggformiga småax i stor, pyramidlik, gles vippa och slutl. nedböjda vippgrenar. H. är kuma-rinhaltig och kallades av äldre förf, amur (se d.o.). A.V-e. Hässleby (H e s s-leby), landskommun i S. Vedbo hd, Jönköpings län, ö. om Eksjö, intill gränsen mot Kalmar län; 94,40 kvkm., därav 92,io land; 1,068 inv. (1932; 12 inv. pr kvkm.); tillsammans med Mariannelunds köping 10,05 kvkm. åker (1927; 10,9% av landarealen), 67,93 kvkm. skogsmark. Mariannelund var till 1928 en del av H. och ingår fortfarande i H. för samling. N.v. om köpingen ligger H. sanatorium (se Konung Oscar II:s jubileumsfond). Egendom: Vallnäs. — Pastorat: Rumskulla och H., Tunaläns och Sevede kontrakt, Linköpings stift. J-C. Hässleholm (efter den närbelägna herrgården H., till sv. dial. hässle, hassellund o.d.), stad i Kristianstads län; 1,49 kvkm., 3,306 inv. (1932). H. är beläget 2,5 km. n.n.ö. om Finja-sjön. Staden har helt järnvägarna att tacka för sin tillkomst. Då S. stambanan 1860 framdrogs dit, fanns på den plats, där staden nu ligger, endast ett hus. Till H. leddes 1865 en järnväg från Kristianstad och 1875 en från Hälsingborg. En järnvägslinje byggdes 1890 till Vittsjö, 2 år senare framdrogs den till Markaryd och 1899 till Veinge vid Västkustbanan. H. blev sålunda ett viktigt trafikcentrum, som utvecklade sig ganska hastigt (1890 c:a 2,000 inv.). H. fick municipalstyrelse 1888, blev köping 1901 och stad Vi 1914. I judiciellt hänseende hör staden fortfarande under V. Göinge hds domsaga. H:s område klyves av den stora bangården i två nästan lika stora delar, av vilka den ö. är mest bebyggd. Utanför stadsgränsen ligga förorter med tillsammans c:a 2,000 inv., i n. bl.a. Läreda, i s. Stattena. Stadsplanen är regelbunden med raka och breda gator. Från stationen leder l:a avenyen till den på en höjd liggande kyrkan, byggd 1914. Två torg finnas, Stortorget och Nya torget. V. om detta senare ligger på en höjd tingshuset; n. om detta torg stadsparken och n. om denna Statens samreal-skola och Tekniska skolan. Omedelbart utanför stadens ö. gräns ligger idrottsplatsen, Göinge-vallen. I n.v. ligga Skånska trängkårens kaserner, utanför stadsgränsen. — 1930 hade H. 18 industriella anläggningar med tillsammans 252 arbetare. Det största företaget är A.-b. H. verkstäder, vidare märkas kapsyl-, fil- och borstfabriker, kristallsliperi, tryckerier, bryggeri, slakteri m.m. — ”H.-tidn. N. Skåne” utkommer 3 gånger i veckan. — Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 10,192,700 kr.; till kommunal inkomtskatt taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 261,600 kr., andra skattskyldiga 3,338,000 (1931). H. ingår i Stoby och N. Sandby pastorat, V. Göinge kontrakt, Lunds stift. O.P. Hässleholm—Markaryds järnväg ingår numera i statsbanelinjen Veinge—Hässleholm. Hässleklocka, växtart, se Campanula. Hässlunda (Hesslunda), s:n i Luggude hd, Malmöhus län, v.s.v. om Billesholm; 14,43 kvkm., därav 14,37 land; 487 inv. (1932; 34 inv. pr kvkm.); 13,71 kvkm. åker (1927; 95,4% av landarealen), O,os kvkm. skogsmark. — Den romanska absidkyrkan har under senare — 725 — — 726 —