Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insektätare - Insel-Verlag - Inserat - Insertationsställe - Insessores, sittfåglar - Insidiös - Insignier - Insigniore cum laude approbatur - Insinuera - Insistera - In situ - Insjö - Insjön - Insjöns sågverks a.-b. - Inskjutning - Inskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSEKTÄTARE
Insektätare, InsectVvora, den ursprungligaste
ordn. bland de högre däggdjuren, omfattar
små, högst någon el. några dm. långa former,
som ej blott i sin för de flesta i.
karakteristiska råttlika kroppsform utan även i sin inre
byggnad bevarat primitiva drag. I skallen,
som har liten hjärnkapsel och vanl. förlängt
nosparti, äro således ögonhålorna endast
ofullst. avsatta från tinningsgroparna, hårda
gommen och trumhålan ofullst. förbenade och
okbågen svagt utvecklad el. helt försvunnen.
Stora hjärnan saknar fåror och övertäcker ej
lilla hjärnan. Nyckelben finnes alltid, bäckenet
är svagt utbildat, och dess hälfter hos
mullvadar och näbbmöss ej förenade i mittlinjen.
Extremiteterna äro försedda med 5 tår.
Häl-gångare. Kindtänderna äro spetsknöliga, och
födan utgöres av smärre djur, framförallt
insekter och maskar. De flesta i. föra en
undangömd tillvaro på el. under marken och äro
i rörelse endast om natten. Blott några få
leva i vatten el. i träd. De första i. uppträdde
under kritan, och redan under tidig tertiär var
ordn. rikt företrädd. Ordn., som saknas i
Australien och Sydamerika, omfattar c:a 300
arter, vilka indelas i följ, fam.: Tupai’idæ,
trädnäbbmöss, Macrosceli’didæ,
springnäbb-möss, Cente’tidæ, borstigelkottar,
Solenodo’n-tidce, Chrysochlo’ridæ, guldmullvadar,
Erina’-cidæ, igelkottar, Sori’cidæ, näbbmöss, och
Ta’l-pidæ, mullvadar (se d.o.). Av dessa äro de tre
sistn. företrädda i Sverige. H.B-n.
Insel-Verla’g [-fär-], tyskt bokförlag, grundat
1901 i Leipzig av A. W. v. Heymel, R. A.
Schrö-der och O. J. Bierbaum (nuv. ledare A.
Klippenberg, f. 1874), berömt för sina skönlitterära
verk i tekniskt fulländad utstyrsel. W.N.
Insera’t (till lat. inse’rere, infoga),
meddelande el. notis i en tidn.; insändare; förr även:
annons.
Insertationsställe [ fo’ns ], det ställe, där en
muskel fäster sig på en skelettdel. Muskeln
säges i n s e r e r a där. I. är i regel den
rörliga punkten till olikhet med utgångsstället,
som är den fasta punkten vid kroppens
rörelser. H.W.
Insesso’res, sittfåglar, en avd. inom den
äldre fågelsystematiken.
Insidiö’s (till lat. insi’diæ, försåt), försåtlig,
lömsk.
InsTgnier (lat. insi’gnia, till signum, tecken),
utmärkelse- el. värdighetstecken, distinktioner.
I. som tecken på viss värdighet el. rang
förekomma även hos naturfolken. De kunna
utgöras av smycken el. prydnader, viss
tatu-ering el. målning, särsk. regalier el. emblem,
som bäras av innehavarna el. av andra i hans
följe. Rang-i. kunna stundom vara så
omfattande, att icke blott vederbörande själv utan
även hans hus och hans tillhörigheter måste
vara på särsk. sätt utstyrda till skillnad från
gemene mans. v’* G.B-r.
Insignio’re cum laude approba’tur (lat.), med
utmärkt beröm godkänd; se E
xamensbe-ty g-
Insinue’ra (lat. insinua’re, eg.: sticka i
barmen, till sinus, barm), försåtligt antyda, låta
påskina, i förtäckta ordalag framställa. —
Insinuera sig, nästla sig in. — I n s i n
u-a’n t, försåtligt antydande; inställsam. —
Insinuation [-fo’n], försåtlig antydan.
Insiste’ra (lat. insi’stere, eg.: ställa sig på),
enträget el. envist påyrka, bestämt hävda el
påstå.
In situ (lat.), på platsen; arkeologisk term,
angivande en fornsaks orubbade läge i
fyndlagret.
Insjö, se S j ö.
Insjön, industri- och stationssamhälle i Åls
s:n, Dalarne, s.ö. om Leksand, vid Rättvik—
Krylbo järnväg; 1,280 inv. (1932). Sågverk samt
några mindre möbelfabriker. M.P.
Insjöns sågverks a.-b., grundat 1911, driver
sågverk, hyvleri, lådfabrik och kolugnar vid
Insjön i Kopparbergs län. Arbetarantal c:a 300.
Tillverkningen uppgick 1931 till 5,700 standards
sågade och hyvlade trävaror, 2,500 standards
lådämnen, 8,600 läster träkol och 160 ton
trä-tjära. Omslutning 31/i2 1931 3,4 mill. kr., därav
aktiekapital l,i mill. Lth.
Inskjutning med artilleri avser uppnåendet
av krevadlägen, vilka medgiva öppnandet av en
verksam eld. I. kan ant. omedelbart
efterföljas av verkningsskjutning el. ock
utgöra en fristående handling — förtid s-i. I.
utföres med en el. flera pjäser, varvid
krevadlägena bestämmas och skjutelementen
(successivt) ändras, tills de för verkan lämpligaste
erhållits. Bestämning av krevadernas lägen sker
genom markobservation från en el. flera
platser på marken (E- el. O-platser), genom
luftobservation från flygplan el. ballong, ev. genom
ljudmätning (se d.o.). Ändring av
skjutelementen (flyttning av krevadlägena närmare målet)
sker ss. ”träffpunktsförflyttning”, då
krevadernas fel kunnat uppmätas, el. ss. ”gaffelbildning”
(se Gaffel 2), då endast deras ”tecken”
(+ el. —) kunnat fastställas. Art:s moderna
skjutmetoder möjliggöra i vissa fall
verknings-eldens öppnande utan föregående i.
(”ballis-tisk beräkning”). Vid luftvärnsart., där i. ej
med-hinnes, bestämmas skjutelementen med hjälp av
särsk. instrument (se
Luftvärnsarlil-leri). R.Sbg.
Inskrifter, se E p i g r a f i k.
— 1159 —
— 1160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
