Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isaac, Aron - Isaachsen, Olaf - Isabel - Isabella (prinsessa av Brasilien) - Isabella (drottning av England) - Isabella (drottning av Frankrike) - Isabella el. Elisabeth (drottning av Frankrike) - Isabella (den katolska; drottning av Kastilien) - Isabella (drottning av Spanien) - Isabella II (drottning av Spanien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISABELLA
Sverige, där förut ingen sigillgravör fanns,
vann i överståthållaren C. Sparre en gynnare,
fick arbeta åt Gustav III och utverkade
tillstånd att bo i landet, öva sin religion samt
idka hantverk och handel för sig och senare
för allt flera anhöriga och trosfränder.
Sålunda uppstod en mosaisk församling i
Stockholm 1782. I. var arméleverantör i Finland
1788—90 och blev, ehuru oskyldig, invecklad i
”Fahnehjelm”-affären. Han har på
tysk-hebreiska nedskrivit memoarer, naiva, rättframt
humoristiska, utg. 1897 samt med inledn. och
kommentar 1932, ”A.I:s Minnen”. C.V.J.
Isaachsen, O 1 a f, norsk målare (1835—93),
utgick från romantiken men mottog under sin
studietid i Frankrike bestämmande intryck av
Courbet. I åtskilliga av sina folklivsbilder
återger han verkligheten djärvt och levande, hans
landskapsstudier med sina fina klara toner äro
av hög valör. I. är representerad i Göteborgs
museum. M.Bjn.
Isabel [i’zøbal], en av Salomonöarna (se d.o.).
Isabella, namn på flera furstinnor.
Brasilien. 1) L, prinsessa (1846—1921),
kejsar Pedro II:s äldsta dotter, 1864 förmäld
med Gaston d’Orléans, greve av Eu (se d.o.),
uppehöll under faderns frånvaro regeringen
och gjorde sig härunder impopulär, vilket blev
en ingalunda oviktig orsak till republikens
införande 1889. P.Dhl.
England. 1) I., drottning (d. 1358), var
dotter till Filip den sköne av Frankrike och
bortgiftes med Edvard II av England. I. började
snart motarbeta sin makes gunstlingar, först
Piers av Gaveston, därefter familjen
Despen-ser. 1325 begav sig I. till Frankrike, där hon
tillsammans med sin älskare, Roger Mortimer,
organiserade en exp. till England. Den
utfördes 1326, aristokratien slöt sig till henne,
Des-pensers störtades, kung Edvard tillfångatogs
och mördades i fängelset 1327. I. och
Mortimer regerade England. De störtades 1335 av
I:s son Edvard III. Mortimer avrättades, och
I. hindrades till sin död från politisk
verksamhet. E.Lö.
Frankrike. 1) I. (fra Isabelle, Isabeau)
av Hainaut, drottning (d. 1190), dotter till
Bal-duin V av Hainaut. 1180 blev hon konung
Filip Augusts gemål, varigenom franska kronan
förvärvade prov. Artois. I. blev mor till
konung Ludvig VIII. E.Lö.
2) I. el. Elisabet, drottning (d. 1271),
dotter till Jakob I av Aragonien, gifte sig 1262
med Filip III av Frankrike, medföljde på
korståget till Tunis och omkom under återfärden.
I. var mor till Filip den sköne. E.Lö.
3) I. el. E I i s a b e t, drottning (d. 1435),
dotter till hertig Stefan II av Bayern, bortgift 1385
med Karl VI av Frankrike. Då Karl blev
sinnessjuk 1392, slöt sig I. till sin svåger, hertig
Ludvig av Orléans och understödde denne i
hans strid mot rikets regent, Johan den orädde
av Burgund. Efter mordet på Ludvig 1407
drog sig I. en tid tillbaka från händelsernas
centrum. En aktion, som leddes av hennes son
dauphin, sedermera Karl VII, och konnetabeln
av Armagnac mot hennes älskare, Louis de
Bois-Bourdon, grundläde fiendskap mellan
henne och dauphin. I. slöt sig nu till sin förre
motståndare, hertig Johan av Burgund, och tog
med dennes hjälp hämnd på Armagnacpartiet.
Efter mordet på hertigen 1419 slöt sig I. till
hans efterträdare, Filip den gode, och Henrik
V av England. Med Henrik I:s och Karl VI:s
död 1422 miste hon allt inflytande. E.Lö.
Spanien. 1) I. (sp. Isabel), drottning av
Kastilien, kallad I. den katolska (1451—
1504). Till sitt 12:e
år levde I. i
tillbakadragenhet i Arevalo.
Därefter började hon
spela en roll vid sin
broders, kung Henrik
IV :s av Kastilien,
hov. Hon mottog
giftermålsanbud från
don Carlos av
Aragonien, kung Alfonso V
av Portugal och
stormästaren av
Calatra-vaorden, Pedro Gi-
ron. Hennes äktenskapsprojekt utnyttjades
ivrigt av kung Henrik för diplomatiska
ändamål. I. kom med tiden att stå allt
närmare ett oppositionsparti, som stödde
hennes yngre bror Alfonso. Efter Alfonsos död
1468 var hon oppositionens tronkandidat,
erkändes som riksarvinge av Henrik IV och
bidade sin tid. Följ, år äktade hon Ferdinand
av Aragonien. 1474 blev hon vid broderns död
regerande drottning av Kastilien. Hon hade
att bekämpa en illegitim tronpretendent, som
stöddes av Portugal. I. utvecklade en
energisk regeringsverksamhet, uppmuntrade
inkvisitionen, understödde sin make i kriget mot
morerna och möjliggjorde Columbus’
upptäcktsfärd till Amerika. Samtida
historieskrivare lovorda henne som drottning och
människa. E.Lö.
2) L, drottning (1602—44), se Elisabet,
Spanien 2).
3) I. II Marie Louise, drottning (1830—1904),
ärvde kronan vid fadern Ferdinand VII:s död
1833 med änkedrottningen Maria Kristina som
förmyndare. Den följ, tiden fylldes till stor
del av det långvariga medborgarkrig, som för-
Uppslagsbok. XIV. ___ 33 ___
2
— 34 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
