Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Issegling - Issignaltjänsten - Issjöar, Issjölera - Isskruvning - Isskåp - Issos - Issyk-kul, Issik-kul - Issy-les-Moulineaux - Istadarätt - Istambul - Istanbul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISSIGNALTJÄNSTEN
segling (se I s j a k t) och skridskosegling
(se d.o.).
Issignaltjänsten i Sverige har till ändamål
att till nytta för sjöfarten inhämta kännedom
och meddela underrättelser om isförhållandena
vid rikets kuster, i vissa inlandsfarvatten och i
en del angränsande farvatten. För inhämtande
av kännedom om isförhållandena äro
upprättade utkiksstationer, vilka i regel skötas av
lots-el. fyrpersonal. Med ledning av de från
utkiks-stationerna ingående telegrafiska israpporterna
upprättas isberättelser, vilka dels i skrift, dels
pr rundradio bringas till allmänhetens
kännedom. Issignaltjäiistens organisation, förut i
Lotsstyrelsens händer, påvilar numera Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt. I viss
mån fristående från denna organisation äro de
vid åtskilliga lots- och fyrplatser befintliga i
s-signalstationer, varifrån givas optiska
signaler rörande isförhållanden och intagna
fyrskepp. E.Hg
Issjöar, Issjölera, se Isdämda sjöar.
Isskruvning, se Ispressning.
Isskåp, värmeisolerat förvaringsskåp för
matvaror, apoteksvaror m.m., där skåpets temp.
hålles låg (vanl. mellan c:a +4° och +8° C.)
med hjälp av inlagda isstycken. Jfr
Kylskåp. J.Tbg.
Issos, forntida stad i Cilicien, Mindre Asien,
vid innersta hörnet av I.-vikten, nuv. O s e
r-1 y k vid Iskenderun- el. Alexandretteviken,
berömd genom Alexander den stores seger 333
f.Kr. över Dareios III, då hela persiska lägret
jämte Dareios’ familj föll i hans händer. N.V.
Issyk-kul, I s i k-k u 1, sjö i Centralasien
inom Kirghisiska S.S.R., mellan
Kungeiala-tau i n. och Tereskei-ala-tau i s.; 1,580
m.ö.h.; 6,205 kvkm.; 702 m. djup. I. saknar
avlopp. Salthalten är det oaktat ringa (5,s°/oo),
beroende på att sjön tidigare avrunnit genom
Tju. I. är fiskrik och tillfryser aldrig. — Litt:
L. S. Berg, ”Der Issykkulsee” (i ”Zeitschrift der
Gesellschaft für Erdkunde zu Berlin”, 1932). S.
Issy-les-Moulineaux [isi’-lä-molinå’], stad i
dep. Seine, Frankrike, förstad till Paris, delvis
belägen på en ö i Seine; 32,513 inv. (1926). I.
har hamn, fort, militärflygfält, militära
verkstäder samt kemisk industri. O.P.
1’stadarätt, rätt träda i avliden (an-) faders
el. (an-) moders ”stad och ställe” vid tagande
av arv. I. gäller enl. nutida sv. rätt (arvslag
1928) alla arvlåtarens avkomlingar och hans
föräldrars avkomlingar (”i l:a och 2:a
paren-tel”) men sträcker sig bland far- och
morföräldrarnas avkomlingar endast till föräldrarnas
syskon. I utländsk rätt tillerkännes även
fjär-mare släktingar allmänt liknande
representationsrätt. E.K.
Istambul, se Istanbul.
Ista’nbul (Istambul, Stambul; grek.
Bgza’n-tion, Konstantino’polis- ital., levant. Cospoli),
Konstantinopel, turkiska rikets forna
huvudstad, belägen på 41° n.br. och 41° ö.lgd,
på båda sidor av Bosporens s. del; 690,857 inv.
(1931). I. består av 3 huvuddelar, åtskilda av
havsarmar. Den största och äldsta, ehuru icke
längre folkrikaste är Istanbul (Stambul)
(259,401 inv. 1930), på halvön mellan
Mar-marasjön och Bosporens fjordliknande vik
Gyliene hornet. På samma sida om
Bosporen, huvudsaki. på halvön mellan denna och
Gyllene hornet, ligger G a 1 a t a-P e r
a-komplexet med tillhörande förstäder (294,790 inv.).
Slutl. ligger på Bosporens asiatiska sida
Üsküdar (S kutar i) med förstäder
(136,666 inv.). Som ett fjärde komplex kan
man uppfatta den rad av stadsliknande
förorter, som kanta vardera av Bosporens
stränder från den eg. staden nästan ända till
sundets n. mynning och vilkas folksiffror ingå
i de ovan nämnda. Den genom Gyllene
hornet och Bosporen 3-delade staden uppdelas
ytterligare av terrängen i mindre stadsdelar.
Det innanför stränderna belägna stadsområdet
är näml, ganska höglänt och har ett stort
antal bergkullar och -åsar, som inverka på
stads-bygdens gruppering. Den jämnaste terrängen
äger Istanbul, som ligger på en ganska
låg, vågig platå. I sin egenskap av smal halvö
var den lätt att avspärra och försvara mot
landsidan genom en kort mur. På yttersta
udden anlades också den äldsta grekiska
staden. Sedermera växte den ut mot v., och på
Konstantin den stores tid utgjorde det stora
torget, som sedan av turkarna använts till
ex-cercisplats, stadens affärscentrum. Där möttes
de två stora stråkvägarna från Europa, den
trakiska landsvägen och den egeiska, omkr.
vilka staden senare ytterligare växte ut åt v.
Justinianus omgav den sedan i v. med den
väldiga tornkrönta mur, som än i dag bildar dess
gräns mot den öde trakiska buskstäppen.
Försvaret åt detta håll kompletterades senare
genom Tschataldja-linjen. Istanbul är ännu i
våra dagar den stadsdel, som gör det minst
europeiska intrycket. Stadsbilden behärskas
här överallt av moskéerna med deras
minareter. Den andliga medelpunkten är än i dag
som för 1,000 år sedan Hagia Sofia, som med
sina 4 minareter dominerar halvöns yttre del.
Med densamma tävlar dock Sultan Ahmeds
moské, som med sina 6 minareter behärskar
platåns kant mot Marmarasjön. Framför
moskén ligger en vacker plantering med
Theodo-sius II :s obelisk. Mellan Hagia Sofia och
Bosporen utbreder sig palatsområdet, där det
— 115 —
— 116 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
