Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Istanbul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISTANBUL
ännu ej flyttat till Angöra, sina lokaler. Från
Pera-platåns ö. kant har man en
utomordentlig utsikt över nedre Bosporen och den
asiatiska sidan. Vid stranden nedanför Pera
ligger Arsenalen, längre mot n. stadsdelen
Fun-duklu och n. om denna Dolma Bagtje (Dolma
Bah^e) med presidentens sommarpalats. Den
asiatiska stadsdelen Üsküdar är mest
bebodd av turkar. Den kan sägas utgöra I:s
brohuvud på den asiatiska sidan, särsk. med
hänsyn till att den stora järnvägsstation, från
vilken den anatoliska järnvägen utgår, är
belägen i dess s. förstad, Haidarpasa. Denna
liksom förstaden Kadiköy ha europeisk prägel.
— Bosporen är från I. ända till Svarta havet
omgivet av bergsluttningar. Vid foten av dessa
kantas den v. stranden mot n. ända till
Bü-yükdere av en sammanhängande bebyggelse
med vackra trädgårdar, pinje- och
cypresslundar. Här och där sväller denna
bebyggelse ut till små städer, ss. Ortaköy,
Arnavut-köy, Rumili Hisari vid sundets smalaste del med
Muhammed II :s fästningsverk, samt Yeniköy.
På den asiatiska sidan finnes en liknande
strandbebyggelse med förstäder, ss. Anadolu
Hisari och Beykoz. — I. är nu i stort
sett en modern stad med elektriskt ljus sedan
1912 och elektriska spårvägar sedan 1913/14.
Industrien är föga utvecklad. Viktigast är
livsmedelsindustrien med ett stort antal
ång-kvarnar, bryggerier, tobaksfabriker, flera
maskinfabriker med gjuterier och ett litet
skeppsvarv, artilleri- och järnvägsverkstäder. Ett
stort antal bildningsanstalter finnas, främst ett
1900 grundat univ. med 1,649 studenter (1930),
vidare teknisk högsk., handelshögsk.,
förvalt-ningshögsk., konsthögsk., bibi. m.m. — I:s
klimat är milt. Den kallaste mån. är jan. med
en medeltemp. av 5,2°, den varmaste aug. med
23,6°. Värmen är sällan besvärande under
någon längre del av sommaren. Vintern är ej
heller sträng men uppvisar rätt häftiga
växlingar. I medeltal har I. 18 dagar med snö
pr år. Årsnederbörden uppgår till 735 mm., av
vilka 227 mm. el. 31 °/o falla under april—sept.
I:s kommersiella och politiska läge gjorde
det förutbestämt att bli en världsstad. Det
ligger i skärningspunkten för två av världens
förnämsta trafikleder: sjövägen mellan Svarta
havet och Medelhavet och landvägen mellan
Europa och Asien. Den senare kom att gå
över Bosporen i st.f. Dardanellerna, emedan
den senare vägen är längre och
Bosporens medelbredd blott är 1,5 km. mot
Dar-danellernas 4 km. och dessutom en serie
dalgångar och sänkor från det inre av mindre
Asien leder mot Bosporen, medan vägen mot
Dardanellerna spärras av bergryggar och olän-
dig terräng, övergången över Bosporen kom
att förläggas till dennas nedre mynning,
emedan här finnes den enda användbara hamnen.
Gyllene hornets 7 km. långa, intill 40 m. djupa
och 600 m. breda vik, där fartygen icke äro
besvärade av de starka strömsättningarna i
Bosporen och där god ankargrund och
utrymme finnas för de största fartyg. Från halvön
mellan Gyllene hornet och Marmarasjön kunde
därför trafiken mellan de båda världsdelarna
och de båda haven behärskas. På denna
an-lades också 660 f.Kr. den lilla grekiska koloni
(Byza’ntion), som blev begynnelsen till
världsstaden. Från densamma kunde det grekiska
handelsfolket sedan kontrollera den
betydelsefulla sjöfarten på Svarta havet och varuutbytet
med n.ö. Orienten. Men ett sådant läge som I:s
kunde vara av värde icke blott
kommersiellt utan också politiskt, och först när det
utomordentliga läget utnyttjades i full
utsträckning, d.v.s. till att både politiskt och ekonomiskt
behärska de nämnda trafiklederna utefter en
större sträcka, blev resultatet en världsstad. I:s
storhetstid sammanfaller med de perioder, då
staden blev metropol i ett stort välde, till ung.
lika delar förlagt till Europa och Asien, d.v.s.
under östromerska (Bysantinska) väldets
storhetstid och sultanernas. Sedan turkarnas välde
i Europa började sönderfalla, har I. även som
kommersiellt centrum gått tillbaka. Fr.o.m.
1923 är I. ej ens Turkiets huvudstad utan har
degraderats till en provinsstad i utkanten av
landet. Därmed har också dess kommersiella
betydelse minskats. Därtill har även i hög grad
bidragit den numera allt starkare tendensen att
i affärslivet undvika mellanhänder. Medan I.
förr förmedlade handeln mellan
Svartahavs-hamnarna och Västerlandet, gå nu det senares
fartyg föibi staden och hämta varorna direkt
vid Svarta havets handelscentra. Dessutom
ha järnvägar byggts från Mindre Asiens inre
mot dess kuster. Medan man förr
transporterade varorna den långsamma karavanvägen
genom det inre till el. från I., gå de nu över
hamnarna vid Mindre Asiens kust, vilket, särsk.
när det gäller tyngre gods, blir billigare än
att använda den långa järnvägen över I. Blott
passagerartrafiken mellan Europa och Asien
går nu över denna stad. Följderna ha blivit en
stark tillbakagång i stadens handel, vilket bl.a.
yttrar sig i att antalet anlöpande fartyg
minskat. 1913 angjordes hamnen av fartyg om
tillsammans 17,4 mill. ton; 1927 var
motsvarande siffra 10,6 mill. och 1930 10,i mill., varav
20 °/o turkiska fartyg, och med säkerhet är
minskningen i lossat och lastat gods mycket
större. Numera utföras från I. huvudsaki.
vävnader, ull, mohär, lammskinn, dragant, opium,
— 119 —
— 120 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
