Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joël, Karl - Joël, Curt - Joensuu - Joest van Calcar, Jan - Joffe, Adolf - Joffre, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOFFRE
(1914), ”Jakob Burckhardt als
Geschichtsphilo-soph” (1918), ”Geschichte der antiken
Philoso-phie”, 1 (1921) och ”Wandlungen der
Weltan-schauung” (2 bd, sedan 1928). Självbiografi i
”Die Philosophie der Gegenwart in
Selbstdar-stellungen”, 1 (1921). A.W-n.
Joel, Curt Walter, tysk jurist och
politiker (f. 1865), från 1908 i ansvarsfulla poster i
riksjustitieministeriet, där han sedan 1923 —
med ett par avbrott — varit statssekreterare.
J. har spelat en framträdande roll alltsedan
1918, till stor del beroende på de täta
ministärskiftena. Nov. 1930—okt. 1931 t. f., därefter
till juni 1932 ord. riksjustitieminister. Th.
Joensuu [jå’ensö], stad i Kuopio län, ö.
Finland, vid Pielis älvs utlopp i Pyhäselkä sjö,
Joensuu.
15 kvkm., 5,283 inv. (1931). Staden är
han-delscentrum för n.ö. Karelen. Sedan Pielis älvs
kanaler 1883 öppnats för trafik, står J. i
sjöförbindelse med vidsträckta delar av ö.
Finland och genom Saima kanal med havet. Den
erhöll 1894 järnvägsförbindelse. Ståtligt
stadshus byggt 1913 av E. Saarinen. Själva staden
har en obetydlig industri. I omgivningarna
finnas dock flera stora sågverk o.a.
träför-ädlingsfabriker. Stadens export omfattar
förnämligast sågade trävaror, faner och trämassa.
I J. finnes ett gosslyceum, en flickskola och
en samskola, alla finska. Staden grundlädes
1848 och fick stapelrätt 1861. Mdn.
Joest van Calcar [jöst fan], Jan, holländsk
målare, se Calcar.
Jo’ffe, Adolf Abramovitj, rysk
kommunistisk politiker av judisk börd (1883—1927),
tvangs på gr. av deltagande i den ryska
revolutionsrörelsen att länge vistas i Västeuropa,
där han jämte L. Trotskij 1908 grundade den
socialdemokratiska tidn. ”Pravda”. Han
återvände 1912 till Ryssland men fängslades och
förvisades till Sibirien. 1903—17 mensjevik
(se d.o.), anslöt han sig hösten 1917 till
bolsje-vikpartiet, var 1918 Rysslands förhandlare i
Brest-Litovsk och därefter sändebud i
Tyskland. På gr. av sin revolutionära propaganda
utvisades han
därifrån jämte hela
ryska legationen 3 dagar
före tyska
nov.-revo-lutionen. J. var
senare S.S.R:s U:s
sändebud i Peking, Wien
(1924—25), Tokyo
(1925), Genua. Hans
anslutning till
Trot-skijs opposition mot
bolsjevikpartiets
allmänna politik
omöjliggjorde för honom
aktivt deltagande i bolsjevikpartiets
verksamhet, och efter åtskilliga motgångar och
sjukdom begick han självmord. M.H-v.
Joffre [zå’fra], J o s e p h Jacques
Cé-saire, fransk militär (1852—1931), officer
vid
ingenjörtrupperna 1870, överste
1897, brigadgeneral
1901,
divisionsgeneral 1905, marskalk av
Frankrike 1916. J.
deltog i 1870—71 års
krig samt
tjänstgjorde 1885—97 med
korta uppehåll i de
franska kolonierna i
Asien och Afrika.
1905 blev han
kommendant i Lille, 1908
chef för 2:a armékåren (Amiens) och 1910
medl. av högsta krigsrådet samt inspektör för
militärlärov. och för kustförsvaret. 1911 blev
J. v. president i krigsrådet och
generalstabs-chef, i vilken egenskap han ledde utarbetandet
av den fälttågsplan, som kom till utförande
vid världskrigets utbrott 1914. J. blev då i
kraft av sitt ämbete högste befälhavare över de
franska arméerna i hemlandet. Då
fälttågs-planen visade sig byggd på oriktiga
förutsättningar — J. hade icke beräknat tyskarnas
framryckning genom Belgien —, måste han
under de första veckornas återtåg helt omlägga
sin plan och samtidigt förbereda ett återupp
tagande av offensiven. Med orubbligt lugn
genomförde han denna omläggning, och de
operationer, som togo sin början 5/a s.å., ledde till
den för fransmännen lyckliga utgången av
Marneslaget. Försök att minska J:s andel i
planläggandet av dessa ha gjorts, men det torde
nu få anses fastställt, att äran därav i
huvudsak tillkommer honom. Efter de misslyckade
franska anfallen 1915 avlägsnades J. från det
— 469 —
— 470 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
