Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Arvid - Johansson, Johan, i Kälkebo - Johanson, Klara - Johanson, Anton - Johansson, Johan Bernhard, i Fredrikslund - Johansson, Johan - Johanson, Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANSSON
Arvid Johansson.
för Metallografiska
inst. sedan 1926, chef
för Järnkontorets
tekniska byrå sedan
1928, huvudred, för
”Jernkontorets
annaler” sedan s.å. C.
Johansson, J
o-han, i Kälkebo,
hemmansägare,
politiker (1868—1928). J.
genomgick Bollnäs
folkhögsk. och
började tidigt deltaga
i nykterhetsrörelsen
och det kommunala
livet. 1907—08 tillhörde han A.k. som liberal.
Då Bondeförbundet bildats, slöt sig J. till detta
parti och var dess parlamentariske ledare från
1922 till sin plötsliga bortgång genom en
järn-vägsolycka (vid Bollnäs 22/o 1928). Han var
även ordf, i Bondeförbundets riksorganisation.
J. var led. av F.k. 1919B—1921, av A.k. 1922—
28, led. av Konstitutionsutskottet 1920—21, 1928,
Andra lagutskottet 1925—26 och bl.a. av särsk.
försvarsutskotten 1924 och 1925 samt av
kom-munalskattelagsutskotten 1927 vch 1928. J. var
en försynt och tillbakadragen man, arbetsam,
kunnig och duglig som riksdagsman men utan
eg. politisk ärelystnad. Hans partiledarskap
tillföll honom helt visst huvudsaki. på gr. av
hans solida karaktärsegenskaper och
representativa förmåga. E.Ths.
Johanson, Klara Elisabeth, författarinna
(f. 6/io 1875). J. blev fil. kand, i Uppsala 1897
och medarbetade som litterär kritiker och
kåsör i ”Stockholms dagblad” 1900—10. En del
av sina kåserier samlade hon under pseud.
Huck Leber i ”Oskuld och arsenik” (1901)
och ”Ligapojken Eros” (1907). Jämte Ellen
Kleman utgav hon 1915—20 en rikt
kommenterad uppl. av Fredrika Bremers brev (4 bd).
Senare har hon publicerat den betydande
essaysaml. ”Det speglade livet” (1926) och
aforismsaml. ”En recensents baktankar” (1928).
J. skriver kvickt, pretiöst och med intim
kunskap om de ämnen, framförallt den tyska
romantiken och dess avläggare i Uppsala, som
ha hennes intresse. — Litt.: A. Werin, ”K. J:s
essayer” (i ”Ord och bild”, 1927). A. W-n.
Johanson, Karl Anton, telegrafkontrollör,
idrottsledare (f. 28/i 1877), sekreterare i Sv.
fotbollförbundet 1905—22 samt dess ordf, sedan
1922; från 1904 medl. av Riksförbundets
över-s-tyrelse samt v. ordf, i dess förvaltningsutskott
sedan 1918; fr.o.m. 1926 ordf, i Sv.
ishockeyförbundet samt sedan 1928 ordf, i
Riksförbundets idrottsplatskommitté. J. har inlagt
stor förtjänst om fotbollsidrottens organisation
och utveckling i Sverige och har bl.a. utg.
”Fotboll” (i ”Idrotternas bok”, 1, 1905) samt
”Sportens historia” (4 bd, 1930—31). O.K-gh.
Johansson, Johan Bernhard, i
Fredrik s 1 u n d, lantbrukare, politiker (f. 23/» 1877).
Efter att flitigt ha deltagit i det kommunala
livet i sin hembygd, blev J. led. av F.k. 1919
(led. bl.a. av särsk. försvarsutskottet 1924, av
skolutskottet 1927). Han tillhör kammarens
högerparti och är en av dess mest framskjutna
och inflytelserika medl. 1928—30 var han
jordbruksminister i Lindmans 2:a ministär. Inom
högerns rikspartiorganisation intar J. en
ledande ställning, liksom även i Hallands läns
landsting och hushållningssällskap. E.Ths.
Johansson, Johan Albin, målare (f. Vj
1879). J. utbildade sig urspr. som dekoratör,
sedan 1899 i
Tyskland, bl.a. vid
Strass-burger Kunstge-werbeschule. Under studier vid
Dresdens konstakad. 1905
—11, särsk. för den
i fransk
impressionism skolade G.
Kuehl, mognade J:s
beslut att bli målare.
Han utförde nu flera
kamratporträtt i ett
vanl. löst
skisserande, blont och
Lieber-mann-aktigt föredrag.
En mera mustig impressionism blommade fram
under sommarvistelser i Skåne, där J. 1914 på
allvar bosatte sig (i Lund). Han blev snart
ledare för en modern, europeiskt orienterad
grupp inom Skånekonsten, framträdande
under namnet ”De tolv” 1924. Bland J:s arbeten
märkas främst de av Munchs subjektivism
berörda, o. 1917 hetsigt färguppdrivna men sedan
(särsk. efter Italienresa 1920) mera linje- och
stilbetonade kustlandskapen med el. utan
figurer. Här förenas ett manligt,
experimenterande färgtemperament och en jäsande
naturkänsla under formens alltmera monumentala,
stundom grova förenkling. Benägenheten för
bred, lodrät touche och kubistiskt åtstramad
teckning bidrager till landskapens
dekorations-verkan. Porträtten äro ofta koloristiskt
mästerliga men psykologiskt ojämna. Bäst
representeras J. i H. Gotthardts privatgalleri i Limhamn
och i Thekla Edstrands i Malmö, i
Nationalmuseum samt i Malmö museum, som äger hans
huvudarbete, den dramatiskt fattade
kompositionen ”Sillfiskare” (1930). H.G-e.
Johanson, Karl Edvard, fackföreningsmän,
Johan Johansson:
Självporträtt.
— 519 —
— 520 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
