Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joubert, Petrus Jacobus - Jouffroy, François - Jouhaux, Léon - Jou-jan - Jou-jou - Joukahainen - Joule - Joule, James Prescott - Joule-Kelvineffekt - Joules lag - Jour
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOUR
Joubert [zobä’r], Petrus Jacobus,
boergeneral (1831—1900), inflyttade ss. ung från
Natal till Transvaal, invaldes i folkrådet och
var 1874 presidentens ställföreträdare under
dennes resa till Europa. Sedan England 1877
annekterat Transvaal, verkade J. energiskt för
landets frigörelse från det engelska väldet och
blev, då republiken proklamerats 1880,
överbefälhavare i det utbrytande kriget. Här vann
han 27/s 1881 den avgörande segern vid Majuba
hill, som medförde krigets slut. J. blev 1893
v. president och vid det sydafrikanska krigets
utbrott i okt. 1899 högste befälhavare för
Orangefristatens och Transvaals förenade
stridskrafter. Han vann i början åtskilliga
framgångar och inneslöt Ladysmith men
tvingades i febr. 1900 att upphäva belägringen,
varefter han nedlade befälet och drog sig
tillbaka till Pretoria, där han s.å. avled. E.Bz.
Jouffroy [zofrpa’], F r a n q o i s, fransk
bildhuggare (1806—82), har fortsatt den nyantika
riktningen, t.ex. ”Ung flicka vid Venusherm”
(1839; replik i Glyptoteket, Köpenhamn);
arbeten av honom pryda Palais de Justice, flera
kyrkor samt Operan i Paris. Som lärare vid
École des beaux-arts utövade han stort
inflytande. E. W.
Jouhaux [2oå’], L é o n, fransk
fackföreningsledare (f. 1879). Urspr. tändsticksarbetare,
anslöt sig J. till den syndikalistiskt betonade
fackföreningsrörelsen och utgav 1911—21 ”La
bataille”. 1919 blev han generalsekreterare för
Confédération générale du travail och har som
ledare för denna bidragit att förhindra dess
anslutning till kommunisterna. J. har från
Internationella arbetsorganisationens tillkomst
1919 varit en av dess förgrundsfigurer. Han
är v. ordf, i Fackföreningsinternationalen. T.E-r.
Jou-jan, asiatiskt folkslag, se A var er 1).
Jou-jou [zo-zo’] (fra.), leksak, särsk.
benämning på en leksakstrissa med tillhörande snöre,
se Y o-y o.
Joukahainen, se K a 1 e v a 1 a.
Joule [jöl], se Elektriska enheter,
sp. 290.
Joule [jöl], James Prescott, engelsk
fysiker (1818—89). J. var bryggeriägare i
Sal-ford men bedrev vid sidan av sin borgerliga
näring omfattande studier i fysik, huvudsaki.
på egen hand. Efter 1854 ägnade han sig som
privatman uteslutande åt vetenskaplig
forskning och blev en av sitt årh:s främsta fysiker.
— Redan 20-årig publicerade J. sina första
arbeten över elektricitet och magnetism. 1840—
42 undersökte han den elektriska strömmens
värmealstring och uppställde den bekanta lag,
som bär hans namn. Han fördes härigenom,
konsekvent nog, in på frågan om ett ev.
sam
band mellan värme och arbete. Med
utomordentligt skarpsinne och stor ihärdighet
genomförde han, från 1842,
en rad av mätningar,
som gåvo det första
noggranna värdet på
den mekaniska
vär-meekvivalenten, och
han räknas därför,
jämte Mayer och
Helmholtz, till
grund-läggarna av
termodynamikens första
huvudsats. I senare
arbeten visade J.,
att en förenings
molekylvärme är summan av dess
atomers atomvärme och vidare, att
energiinnehållet hos en idealgas endast är beroende av temp.
Jämte Lord Kelvin klargjorde han, att en
gasmassa avkyles, då den adiabatiskt utvidgas på
gr. av det inre arbete, som uträttas, då gasens
molekyler avlägsnas från varandra (se J
ou-1 e-K elvineffekt). — Enheten för
elektrisk energi i det praktiska enhetssystemet är
uppkallad efter J. J:s samlade arbeten (2 bd,
1884—87) ha utgivits av Physical society. A.B.L.
Joule-Kelvineffekt [Jöl-käTvin-], fys., den av
J. P. Joule och Lord Kelvin (1854) funna
vär-metoningen, som uppstår, då en realgas får
adiabatiskt-isentalpiskt utvidga sig. Härvid
förrättar gasen ett yttre arbete. Vid en
idealgas (se Gas, sp. 1,213) är arbetet =0, och
ingen värmetoning uppkommer. Storleken av
J. hos realgaserna är ett mått på gasernas
avvikelse från idealtillståndet. Effekten är i allm.
liten, men genom att använda stora
tryckdifferenser kunna stora temp.-ändringar erhållas.
Så uppstår, om luft av 0°C. temp. får
expandera från 200 till 1 atm. tryck, en
temp.-sänkning av 45°. Härav gör man användning inom
kyltekniken (Linde). J. förorsakar i allm. ett
temp.-fall vid låga temp. och en
temp.-förhöjning vid höga. Vid en viss temp., den s.k.
inversionstemp., är värmetoningen 0.
Denna temp. är olika för olika gaser: för väte
—80°, för helium mycket lägre, men för alla
andra gaser är den högre än rumstemp. N.B-e.
Joules lag [jöls] anger, att den värmemängd,
som utvecklas i en av en elektrisk ström
ge-nomfluten ledare, är proportionell mot
kvadraten på strömstyrkan (i), mot ledarens motstånd
(r) och mot den tid (t), som strömstyrkan
varar. Om i, r och t uttryckas i resp, amp., ohm
och sek., utgör den utvecklade värmemängden
i2rt joule el. 0,2388 i2rt gramkalorier. R.L-n.
Jour [i sv. for el. fur] (fra. jour),
mottag-ningsdag, tjänstgöring för dagen, dag. — J o u r-
— 649 —
— 650 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
